Svenska riksdagsgruppen träffade statsminister Juha Sipilä och gav sin syn på vilka åtgärder som krävs för att förbättra sysselsättningen.
A) UNDERLÄTTA FÖRETAGANDE
Erbjud löneadministration för småföretag!
Det behövs smidigare rutiner för löneadministration, särskilt i små företag. Enligt företagarna själva orsakar anställning av personal mycket nytt administrativt arbete, vilket är ett betydande tillväxthinder. Ett första steg till förenkling är att de olika lönebikostnaderna slås ihop. Staten kunde årligen fastställa ett enda lönepåslag som täcker alla lönebikostnader. Företag betalar in den här summan till Skatteförvaltningen, som tar över administrationen och ser till att summan fördelas vidare till rätta instanser.
Matcha arbetsförmedlingen bättre!
Det är ett stort problem på arbetsmarknaden att utbud och efterfrågan på arbetskraft inte möts. Genom att låta privata arbetsförmedlingar stödja de offentliga TE-byråerna förbättrar vi matchningen mellan lediga arbetsplatser och arbetssökande. De regionala försöken med privata arbetsförmedlingar i Nyland och Birkaland har gett bra resultat.
Ny samtalskultur och lokala avtal!
Det är i de små och medelstora företagen som nya arbetsplatser skapas. Genom att tillåta lokala avtal i större utsträckning gör vi det lättare för mindre företag att anställa. Vi behöver en helt ny samtalskultur på arbetsplatserna där arbetsgivare och arbetstagare tillsammans diskuterar sig fram till lösningar som är bäst för företaget eller den offentliga arbetsplatsen.
Höj hushållsavdraget!
Genom att höja övre taket på och den avdragbara andelen av hushållsavdraget ökar vi skatteintäkterna, stöder företagsamhet, sporrar kvinnodominerade serviceyrken och förbättrar sysselsättningen. Samtidigt förbättrar vi egenföretagarnas möjligheter och motverkar grå ekonomi.
B) SATSA PÅ ARBETSTAGAREN
Nationellt program för bättre välmående!
Vår ekonomi förlorar årligen miljardbelopp på grund av sjukpensioner, sjukfrånvaro och arbetsolycksfall. Bättre arbetshälsa skulle spara samhället miljarder samtidigt som det förbättrar individers livskvalitet. Ett nationellt program för bättre arbetshälsa bör snarast initieras.
Slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft!
Finland behöver också nya arbetstagare. Avskaffandet av behovsprövningen av utländsk arbetskraft möjliggör anställning till branscher som idag har brist på kunnig arbetskraft. Särskilt många startup-företag lider mycket av behovsprövningen. En av nyckelfaktorerna bakom Sveriges goda ekonomi är att där finns ett stort utbud utländsk arbetskraft. Finland borde avskaffa arbetsmarknadshindren för invandrare.
Förnya familjeledigheterna!
Vi behöver en mer jämställd arbetsmarknad. Genom att förnya familjeledigheterna kan vi gynna kvinnors sysselsättning. Familjeledigheterna i sin nuvarande form ökar löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män, samt skapar hinder för en jämlik karriärsutveckling. Statistiken talar sitt tydliga språk; särskilt unga kvinnors sysselsättningsgrad är i alla nordiska länder högre än i Finland.
Höj inkomstgränserna för studiestödet!
Årligen används ett stort antal arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Vi anser att studerande bör kunna försörja sig utan sanktioner. Därför bör inkomstgränser för studiestöd höjas. Arbetserfarenhet underlättar den nyutexaminerades övergång till arbetslivet, och de dynamiska effekterna av åtgärden förbättrar landets ekonomi.
Arbete åt unga med en minijobsmodell!
Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och måste med olika åtgärder åtgärdas snarast.Skapa en minijobsmodell där ungdomar under 30 år får tjäna 500 euro i månaden utan att inkomsten påverkar stöd eller andra förmåner. Arbetsgivarna betalar i sin tur lägre arbetsgivarkostnader då de anställer en ung person.
C) FRAMTIDEN ERBJUDER NYA MÖJLIGHETER
Avfallsdirektivet ger jobb!
Enligt EU-kommissionen kommer EU:s nya avfallsdirektiv att skapa mer än 170 000 direkta arbetstillfällen inom materialåtervinningsindustrin fram till 2035. Finland bör ha en klar strategi för hur vi håller oss i täten i utvecklingen av återvinningsekonomin, som kommer att ha hög prioritet i framtidens EU.
Delningsekonomi framtidens melodi!
Populariteten med delningsekonomi ökar ständigt bland befolkning, men lagstiftningen hänger inte med. Delningsekonomins potential är stor, men eftersom flera aktörer inom delningsekonomin lever i lagstiftningens gråzon begränsas den fulla kapaciteten. Finland borde vara mer proaktiv i att förnya lagstiftning och strukturer för att klargöra olika parters rättigheter och skyldigheter. Också beskattningen kräver förnyelse.
Satsa på nya branscher!
Finlands ekonomiska utveckling beror i hög grad på hur företagen kan ta till vara innovationer och ny forskning. Alltid när centrala politiska beslut fattas bör man se till att förutsättningarna för exportindustri med högt förädlingsvärde beaktas. Bland annat energisektorns kraftiga förändring och Paris klimatavtal skapar stor potential för finländska förtag inom miljöteknologi och cleantech.
