Beslut
Partidagen beslöt
- att SFP:s representanter i relevanta organ både på nationell och internationell nivå verkar för skärpta och tydligare universella likviditets- och ansvarsregler för alla banker,
- att SFP:s representanter i relevanta organ arbetar för att Republiken Island skall kunna bli medlem av EU på rimliga villkor.
Behandling
Nya internationella banklikviditetsregler behövs för att förhindra nya Islands-fall
Den internationella finanskrisen har visat att det finns behov av att ytterligare skärpa likviditetsreglerna och de internationella spelreglerna för alla banker och nationalstater. EU bör slå fast ännu tydligare bank- och likviditetsregler för medlemsländerna och alla banker som verkar inom EU. Också en ”skuld- och utlåningsskatt” (liability levy), som bl.a. föreslagits av USAs president Obama, kunde övervägas. En grundtanke härvid är att den risk som en bank utgör för det finansiella systemet, står i proportion till storleken på bankens skulder och långivning. En sådan ny ”skuld- och utlåningsskatt” skulle inte gälla depositioner. En av nackdelarna med en sådan skatt är givetvis att den skulle begränsa bankernas utlåning, samt göra lånen dyrare.
Finanskrisen drabbade inte minst Island synnerligen hårt. Den isländska staten ansågs stå som yttersta garant för de förluster på ca 3,8 miljarder euro som i synnerhet brittiska och holländska placerare gjort då de placerade sina pengar i isländska banker, främst i Icesave (Landsbanki). Den brittiska regeringen, som ersatte de brittiska placerarna, använde sig t.o.m. av terroristlagstiftningen för att frysa in isländska tillgångar i Storbritannien, en extrem åtgärd mot ett allierat land. Det har också väckt uppmärksamhet att islänningarna enligt den föreslagna Icesavelösningen skulle tvingas betala en ockerliknande ränta på 5,5% under en 15 års period, i ett läge då basräntorna är nära noll. Också brittiska tidningar som Financial Times och The Economist har uttryckt en viss förståelse för de isländska synpunkterna. Vid nya förhandlingar har det bl.a. varit tal om rimligare räntor på ca 2-3%. Förhoppningsvis kan Island så fort som möjligt nå en acceptabel uppgörelse med Storbritannien och Holland. Stabiliteten i Islands ekonomi skulle sannolikt befrämjas av ett isländskt medlemskap i EU. Det är också ett alleuropeiskt intresse att Island blir en fullvärdig medlem i den europeiska familjen.
Hänvisande till ovanstående föreslår Internationella utskottet genom undertecknade:
att partidagen uppmanar SFP-medlemmar i relevanta organ både på nationell och internationell nivå att verka för skärpta och tydligare universella likviditets- och ansvarsregler för alla banker och nationalstater.
att partidagen uppmanar SFP-medlemmar i relevanta organ att arbeta för att Republiken Island skall kunna bli medlem av EU på rimliga villkor.
Christer Hummelstedt Mats Löfström
Partistyrelsens utlåtande:
Finanskrisen har lärt oss att någon form av ökad reglering av bankväsendet är av nöden påkallad. Ansvaret för krisen ligger delat både på den ikraftvarande lagstiftningen och regleringen på olika marknader, övervakningen därav, och flera bankers samt bankanställdas agerande under senare år; det som allmänt betraktats som girighet. Ett flertal åtgärdsförslag har förts fram under de senaste två åren, omfattande bland annat
– ökade kapitalkrav
– ökade likviditetskrav
– förändringar i bokförings- och bokslutsreglemente
– uppspjälkande av storbankernas verksamhet i mindre enheter
– stabiliseringsfonder etc.
– införandet av en balans eller utlåningsskatt
– transaktionsskatter, s.k. Tobins skatt
Samtidigt som införandet av någon typ av ökad reglering ter sig nödvändig, är det klart att också denna reglering får effekter på bankernas intjäningsförmåga och därigenom på prissättningen av banktjänster; vilket i sin tur hämmar övrig tillväxtdrivande ekonomisk verksamhet. Märkbara förändringar då det gäller begränsningar/skatter leder alltid till dynamiska effekter. I marknadsekonomin blir den sannolika slutsatsen en kombination en lägre lönsamhet för banker, dyrare banktjänster och något lägre tillväxt i ekonomin. I andra vågskålen kan vi istället få ett stabilare banksystem med större kristålighet.
Att införa alla ovannämnda åtgärder parallellt i den omfattning de diskuterats skulle vara omöjligt, de ovannämnda dynamiska effekterna skulle vara enorma. De slutliga åtgärderna kommer att påverkas mycket av internationella överenskommelser. Såsom motionärerna påpekar, bör åtgärderna vara möjligast universella. På en internationell kapitalmarknad är det inte möjligt att väsentligt avvika från internationell praxis på nationell nivå.
Den i brödtexten framförda tanken på en skuld- och utlåningsskatt som ändå inte bör gälla depositioner kan vara en vettig väg att gå. Däremot skulle en transaktionsskatt a la Tobin sannolikt få en mera mycket hämmande inverkan på kapitalmarknadens funktionalitet, kapitalallokering och ekonomisk tillväxt. Det relativt allmänt hållna yrkandet i frågan verkar förnuftigt för att kunna anpassa SFP:s åtgärder till internationella trender.
Vad gäller det andra yrkandet om att befrämja Islands möjligheter att bli medlem av EU på rimliga villkor omfattar partistyrelsen motionärernas yrkande.
Partistyrelsen föreslår för partidagen
- att SFP:s representanter i relevanta organ både på nationell och internationell nivå verkar för skärpta och tydligare universella likviditets- och ansvarsregler för alla banker och nationalstater,
- att SFP:s representanter i relevanta organ arbetar för att Republiken Island skall kunna bli medlem av EU på rimliga villkor.
