Motion 14 – Mer empati och fler alternativ för de ofrivilligt barnlösa

Nästan var femte kvinna i Finland är barnlös, största delen av dem är det mot sin vilja. Att inte kunna få barn trots en längtan efter att bli förälder är en stor tragedi för varje enskild drabbad och kan leda till ett livslångt trauma. Därför skulle det vara viktigt att de ofrivilligt barnlösa – såväl kvinnor som män – skulle mötas med större respekt och empati. På t.ex. Kvinnokliniken i Helsingfors tvingas kvinnor som besöker sjukhuset för tunga IVF behandlingar dela väntrum med gravida på väg till ultraljudsundersökningar. Detsamma gäller kvinnor som på grund av sjukdom eller olycka förlorat sin livmoder och köar för undersökningar. Också kvinnor som fått missfall får på olika förlossningssjukhus dela utrymmen med gravida och nyblivna mam- mor. Därtill finns det brister i hur de drabbade möts av vårdpersonalen. Fokus ligger i hög grad på den fysiska hälsan, medan den mentala biten ofta glöms bort.

Över 70 procent av de par som genomgår barnlöshetsbehandlingar önskar att de fick psykiskt stöd i sam- band med behandlingarna. En del av de ofrivilligt barnlösa kunde få barn om inte den finländska lagstiftnin- gen lade käppar i hjulet. Sedan år 2007 är det olagligt att använda sig av surrogatmödrar i Finland. Före det kom cirka tjugo barn till världen med hjälp av denna behandlingsform. I alla dessa fall var det en nära släk- ting eller vän som ställde upp som surrogatmamma.

Det riksomfattande etiska rådet inom social- och hälsovården anser att man kunde tillåta surrogatfödslar i vissa specifika fall. I ett utlåtande anser rådet att sådana fall kunde vara då till exempel en kvinna har förlorat sin livmoder i en sjukdom eller olycka eller då en kvinna har fötts utan livmoder. Under nuvarande förhål- landen åker många finländska par utomlands för att få hjälp.

I länder som Ryssland, Indien och USA är surrogatfödslar lagliga.

Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att Svenska folkpartiet verkar för:

• att man i vården av ofrivilligt barnlösa i högre grad beaktar den mentala hälsan, bl.a. genom att erbjuda de drabbade mer tid och psykiskt stöd och genom att se över hur utrymmena vid de olika förlossningss- jukhusen och andra väntrum används,
• att Finland igen legaliserar surrogatfödslar i vissa specifika fall. För att få bli förälder genom denna behandlingsform skulle det krävas speciallov och surrogatmodern skulle inte ges någon ekonomisk ersättning för sin tjänst.

Svenska Kvinnoförbundet r.f.

Carola Sundqvist Förbundsordförande

Partistyrelsens svar:

Även om ofrivillig barnlöshet på inget sätt är ett marginellt problem är det fortfarande mycket tabubelagt. I Finland söker ungefär 3 000 nya par per år medicinsk hjälp för barnlöshet. En av de största orsakerna till att barnlöshet blir vanligare är att man skaffar barn allt senare.

Ofrivillig barnlöshet berör alla inblandade. För alla leder den inte till en djup kris, men de flesta är i behov av något slags psykiskt stöd. Utöver att barnlösheten drabbar individerna har den en stor inverkan på par- förhållandet. Det är viktigt att de som får vård för sin barnlöshet eller som drabbats av missfall inte enbart får den medicinska behandlingen utan att också de frågor, känslor och den psykiska ångest som väcks i samband undersökningar och behandlingar bemöts med förståelse och respekt. På t.ex. på Väestöliittos barnlöshetsk- linik har alla sjukskötare fått utbildning i counselling-metoder, men på många håll är insatserna för att stöda de drabbade även mentalt inte tillräckliga. Även genom enkla logistiska förändringar kan man visa sin empati för de ofrivilligt barnlösa, vilket motionären påvisar.

Ofrivillig barnlöshet är ofta en stor sorg och en utdragen process som innebär att hoppet om ett barn släckts gång efter annan. Mediciniskt eller genom adoption har allt fler kunnat få ett efterlängtat och älskat barn. I alla dessa processer är alltid barnets bästa och barnets rättigheter i fokus.

Enligt 8 § i lagen om assisterad befruktning från år 2007 är assisterad befruktning förbjuden bl.a. i det fall att det finns anledning att anta att barnet kommer att ges bort som adoptivbarn. I praktiken är bestämmelsen ett hinder för surrogatfödsel i Finland.

Surrogatmoderskap avviker från vanlig assisterad befruktning i och med att det inte bara involverar det par som vill ha ett barn, utan också den tilltänkta surrogatmodern och hennes familj. Vid beredningen av nuvarande lagstiftning motiverades förbudet mot surrogatmoderskap bl.a. med att tillåtelse att anlita en sur- rogatmoder skulle kunna försätta den tilltänkta surrogatmodern i en mycket svår situation. Om den som ber en ställa upp är en närstående person, kan det vara svårt att vägra. Om surrogatmodern skulle vara någon annan än en kvinna som står paret nära, kunde arrangemanget, om det var tillåtet, ge upphov till en risk för kommersialisering och ekonomiskt utnyttjande.

Dessa risker behandlades också av den riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården (ETENE) i ett utlåtande från år 2001 i samband med beredningen av lagen om assisterad befruktning. Slut- satsen av diskussionerna i ETENE blev då att det inte är möjligt att tillräckligt bra trygga rättsskyddet för det kommande barnet, för surrogatmodern eller för föräldrarna. På grund av detta understödde delegationen inte att surrogatfödslar skulle bli tillåtna i lagen om assisterad befruktning.

I offentligheten har man gjort bedömningen att detta lett till att finländare söker sig utomlands för att få denna behandling, exempelvis till Ryssland, Estland eller USA. Senaste regeringsperiod bad justitieminis- teriet ETENE ge ett utlåtande om huruvida förbudet mot surrogatmoderskap och det sätt på vilket praxis de facto utformat sig har ändrat delegationens tidigare bedömning av de etiska synpunkterna i samband med surrogatmoderskap och rekommendationen när det gäller regleringen av surrogatmoderskap.

I september 2011 gav ETENE ett utlåtande enligt vilket surrogatmoderskap nu bedöms ge fler positiva effekter än den typ av problem som nämnts. Efter övervägande var delegationens bedömning att barnlöshets- behandling med hjälp av surrogatmoderskap i enskilda fall kan vara etiskt godtagbart. För att lösa de jurid- iska frågorna i anslutning till detta behövs det enligt delegationens utlåtande ännu noggranna tilläggsutredn- ingar från justitieministeriets sida.

Vid justitieministeriet kommer man under denna regeringsperiod att på nytt se på de synpunkter som gäller surrogatmoderskap med utgångspunkt i internationella erfarenheter och ETENE:s utlåtande. Beslut om eventuella ändringar i lagstiftningen kommer att fattas efter noggrann prövning.