Beslut
Partidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdag och regering verkar för:
- att lagstiftning som innebär att minst 40 procent av vartdera könet ska vara representerat i börsbolagens styrelse införs under en övergångsperiod ifall en könsbalans på minst 40-60 inte uppnås på frivillig basis före år 2018.
Behandling
Jämnare könsfördelning i börsbolagens styrelser
I ett jämställt och demokratiskt samhälle ska kvinnor och män dela på makten. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att delta i lika stor utsträckning på alla nivåer i samhället. Ett viktigt led i arbetet är att åtgärda den ojämna könsfördelningen i de börsnoterade bolagens styrelser. Finland behöver fler kvinnor på toppositioner i näringslivet och i bolagsstyrelserna. En mer jämställd representation i börsbolagens styrelser leder till att kvinnors kompetens betraktas på ett mer objektivt sätt.
I regeringens jämställdhetsprogram för åren 2012-2015 förbinder sig regeringen att under regeringsperioden sträva efter att trygga en tillräcklig kvinnlig representation i de statsägda bolagens styrelser. I statsägda bolag har staten som målsättning att styrelsemedlemmarna ska representera båda könen så att ingetdera könet har mindre representation än 40 %. Ändå har det visat sig att de kvinnliga styrelsemedlemmarnas andel i de finländska statsbolagen i detta nu är 38 %.
I börsnoterade bolag i Finland är de kvinnliga styrelsemedlemmarnas antal endast 22 %. I större bolag, de s.k. large cap bolagen är kvinnornas andel 28 %. Ökningen som har skett under de senaste åren kan bland annat ses som ett resultat av aktivt arbete inom Centralhandelskammaren för att utöka de kvinnliga styrelsemedlemmarnas antal. Förändringen är långsam och det finns behov av mekanismer som ytterligare kunde påskynda utvecklingen.
Flera EU-länder har under de senaste åren infört juridiskt bindande kvoter för bolagsstyrelser. Bland föregångarna finns Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Spanien. I Norge finns en lagstiftning för att minst 40 procent av vartdera könet ska vara representerat i de stora bolagens styrelser. Även inom EU har behovet av ett kvotsystem förts fram för att få fler kvinnor till börsnoterade bolags styrelser och detta har också diskuterats i Finland.
Vi understryker vikten av att företagen ska få en chans att självmant vidga jämställdheten.
Kvotering är inte ett mål i sig utan en övergångsmekanism som behövs för att påskynda utvecklingen för att uppnå jämställdhet. Svenska Kvinnoförbundet anser att ifall börsbolagen inte uppnått en könsbalans med minst 40 % av båda könen i styrelserna år 2018 ska Finland införa juridiskt bindande kvoter. Därefter bör man med jämna mellanrum utvärdera hur lagen efterföljs.
Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering verkar för:
att lagstiftning som innebär att minst 40 procent av vartdera könet ska vara representerat i börsbolagens styrelser införs under en övergångsperiod ifall en könsbalans på minst 40-60 inte uppnås på frivillig basis före år 2018.
Svenska Kvinnoförbundet r.f.
Carola Sundqvist Agneta Udd-Saarela
Förbundsordförande Generalsekreterare
Partistyrelsens svar
I Finland, precis som i övriga Europa finns de huvudsakliga jämställdhetsutmaningarna på arbetsmarknaden. Kvinnor och män får fortsättningsvis inte lika lön för lika arbete samtidigt som topposterna i samhället alltjämt till stor del innehas av män. På EU nivå har bland annat kommissionären för rättsliga frågor, grundläggande rättigheter och medborgarskap, Viviane Reding, signalerat att könskvoter kan bli aktuella.
I dagens läge är endast 13,7 procent av styrelsemedlemmarna i Europas ledande bolag kvinnor. Som motionärerna konstaterar så har Finland ett betydligt bättre genomsnitt för börsbolagen ca 28 procent av styrelseposterna innehas av kvinnor. I finländska bolag där staten är delägare har man föregått med gott exempel, vilket bör noteras. I bland annat Irland, Estland, Luxemburg och Italien är däremot andelen kvinnor under tio procent. Kommissionär Reding har i flera sammanhang sagt att hon inte är någon anhängare av kvoter, men har meddelat att kvoter kunde ge de resultat man strävar efter.
I Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien och Norge har man idag könskvotering för bolagsstyrelser medan bland annat Finland har jämställdhetsregler för styrelser där staten är ägare. Kvoter är i alla fall problematiska, inte minst med tanke på att kvinnor, som själva sitter i bolagsstyrelser, ofta ställer sig kritiska till ett kvotsystem. I Norge är endast två procent av de verkställande direktörerna i börsbolagen kvinnor. Det här visar att jämställdhetstänkandet inte lyckats genomsyra näringslivet, trots fler kvinnor i styrelserna. En viss utveckling har i alla fall skett i ledningsgrupperna vilket visar att saken går i rätt riktning.
En lag om könskvotering skulle utan tvekan ge snabba resultat, men en lag skulle inte undanröja de bakomliggande orsakerna till den ojämna könsfördelningen. Idag finns fortsättningsvis fler hinder för kvinnor än för män i karriärstegen i form av bland annat fördelningen av föräldraledigheter. Dessa faktorer har stor betydelse särskilt i början av karriären och de gör att kvinnor har sämre möjlighet att avancera inom företagen.
Karin Thorburn, professor i finansiell ekonomi vid Norges Handelshøyskole (NHH) i Bergen har gjort en översikt över den senaste forskningen om effekterna av könsbalans i bolagsstyrelser. Forskningen tyder på att styrelser med fler kvinnor är mer aktiva i sin övervakande funktion och skärper kraven på lågpresterande chefer. I USA går det också att påvisa ett positivt samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och könsbalansen i företagets ledningsgrupp. Dessutom har kvinnliga ledamöter en högre närvarofrekvens än män och det går att se en positiv effekt även på männens närvarofrekvens när kvinnoandelen ökar. Konsultbolagen McKinsey och Ernst & Young har bägge gjort studier som visar att jämställda företag är mera kreativa och gör större vinster. Studiernas resultat är rätt entydiga och visar att det skulle vara i varje bolagsstämmas intresse att hitta kvinnor till sin styrelse.
Partistyrelsens förslag
att SFP:s företrädare i samhället aktivt arbetar för att män och kvinnor behandlas jämlikt och bereds plats i företags styrelser
att frågan behandlas igen om två år ifall inte saken utvecklas i rätt riktning
Partifullmäktiges utlåtande:
Partifullmäktige omfattar partistyrelsens beslutsförslag men önskar att motionärernas att sats finns kvar.
att lagstiftning som innebär att minst 40 procent av vartdera könet ska vara representerat i börsbolagens styrelser införs under en övergångsperiod ifall en könsbalans på minst 40-60 inte uppnås på frivillig basis före år 2018.
