Motion 26 – Personligt ansvar i åldringsvården i Finland

Beslut

Partidagen beslöt att SFP verkar för:

  • att den 1 oktober utnämns som en årsdag för seniorer
  • att kommunernas äldreråd engageras för att göra offentliga och kulturella platser mer tillgängliga för seniorer
  • att tredje sektorn på lokal nivå ges förutsättningar att skapa generationsöverskridande verksamhet.

 

Behandling

Personligt ansvar i åldringsvården i Finland

Finlands åldringar mår allt bättre, genomsnittsåldern stiger och antalet åldringar ökar.  Det leder till att allt fler bland oss har det svårare att röra sig utanför hemmet på livets höst.  Vi har nyligen i medierna fått läsa om hur oförstående vi ställer oss till att hjälpa åldrande släktingar med deras vardagliga sysslor.  Det har till och med förslagits att man genom lag skulle tvinga barn att stå för föräldrars vårdkostnader.

Förslagsställarna vill inte gå så långt i ansvaret för äldreomsorgen, men medger att vi kunde ta några steg tillbaka i tiden i synen på hur äldre generationers behov tillgodoses. Den gemenskap och förståelse över generationerna som utmärkte åldringsvården i tiden före välfärdssamhällets inbrott kan gott tas till heder igen.  Redan i flera år har åldringsveckan firats under första veckan i oktober, då det arrangerats program och underhållning på servicehus och vårdhem.  Vi vill utnyttja den veckan för att bearbeta opinionerna så att det personliga ansvaret för våra medmänniskor åter blir en självklarhet.

Eftersom många åldringar önskar komma ut bland människor, träffa den yngre generationen, uppleva naturen och sin egen bostadsomgivning, samt i mån av möjlighet, njuta av kulturevenemang, föreslår vi

att det skulle utnämnas en årsdag för seniorer, förslagsvis en dag i april.

att samhället kunde göra offentliga och kulturella platser mer tillgängliga för seniorer, extra assistens ska dessutom vara tillgänglig på årsdagen.

att vi skulle ta kontakt med köpcentra för att få dem att samarbeta i arrangemang som skulle aktivera närstående till gemensamma butiks- och cafébesök.

att sänka tröskeln för den yngre generationen att bry sig om sina äldre.

Ulf Sjögren                                                Nina Winqvist-Niskanen
Ordförande SFP i Esboviken                    Sekreterare SFP i Esboviken

Marianne Storå                                          Nina Wikström
Viceordförande SFP i Esboviken              Styrelsemedlem SFP i Esboviken

Partifullmäktiges svar

En positivare inställning till äldre i samhället är avgörande för alla de frågeställningar som frågeställarna tar upp. Samtliga samhällsfrågor borde belysas även ur äldres och åldrandets synvinkel, bland dem samhällets infrastruktur, byggande, bildning, offentlig förvaltning och rättsväsendet, informations- och kommunikationsteknologi och datoranvändning, hantering av information och tillgänglighet till information, offentliga platser, social- och hälsovård och ekonomi.

I lagen om service och stöd på grund av handikapp (3.4.1987/380) 8 c § och 8 d § finns subjektiv rätt för personer som omfattas av lagen till personlig assistans för kulturella syften. Ett motsvarande stadgande kunde även tilläggas för äldre personer i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (28.12.2012/980). Den offentliga sektorn borde samarbeta med tredje sektorn på ett mer effektivt sätt. Uppföljning krävs av det allmänna i dessa frågor, och tillsynsmyndigheterna är Valvira, som styr regionförvaltningsverken och kommunerna i verkställandet av lagstiftningen inom sitt område, som gäller specialsjuk-, social- och hälsovården.

Många service- och produktproducenter inom kulturbranschen brukar ha extra rabatt för pensionärer, och detta är naturligtvis viktigt att framhålla även framöver.

Centralförbundet för de gamlas väl har inlett dagen ”Gå ut med en äldre”, som även många andra pensionärsorganisationer har anammat. Det viktiga är att samarbeta över organisationsgränserna, sektor- och kommungränserna och generationsgränserna i äldrefrågor.

Det är också ändamålsenligt att se till att samhället är levande och att inte äldre sammanförs till boenden utan kontakt till det övriga samhället. Boendeformer som omfattar dygnetruntboende, hyres- och ägarbostäder för seniorer, är essentiella och i närheten av dem får gärna finnas såväl dagcenterverksamhet som skolor, daghem, köpcentra och andra ställen där det rör sig människor för att främja förståelsen mellan generationerna. Massmediernas roll som positiva attitydskapare av seniorer och pensionärer är fundamentalt för att få generationerna att närma sig varandra.

Förslaget om en äldredag är utmärkt. För närvarande finns det precis så som förslagsställarna påpekar, en Äldres vecka i oktober som brukar få synlighet i samhälle tack vare goda kampanjer i massmedia.

För närvarande finns redan följande internationella och europeiska dagar med äldre som tema:

29 april ordnas Europeiska unionens dag för solidaritet mellan generationerna

15 juni är den internationella dagen mot våld mot äldre

21 september är Alzheimervärldsdagen

1 oktober är den internationella dagen för äldre personer

2012 var Europeiska året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna och den 29 april lyftes upp som en ny europeisk temadag för att medvetandegöra behovet av kontakt mellan generationerna.

Att utveckla synliggörandet av dessa dagar är viktigt. Naturligtvis kan en helt skild, ny nationell äldredag instiftas. Rekommenderas att den 29 april lyfts fram som äldredagen även i Finland tydligare. I så fall kan man eventuellt samarbeta i kampanjsyfte med Europeiska kommissionens representation i Finland. Temadagar instiftas för att ett i samhället osynligt fenomen ska få mer synlighet. Målet är att äldrefrågor normalt ska beaktas i samhället.

Det krävs att det finländska samhället skrider från ord till gärning. Här behöver offentliga sektorn samarbeta med organisationerna och med företagen.

I markanvändnings- och bygglagen (5.2.1999/132) lades i december 2012 (21.12.2012/958) ett nytt stadgande till, 117 e §, som stipulerar om tillgänglighet vid krav beträffande byggande. Därtill finns i markanvändnings- och byggförordningen (10.9.1999/895) i 53 § en stipulation om tillgänglighet. Kommunernas enheter för byggnads- och samhällsfunktion borde kontrollera att lagen och förordningen följs.

I kampanjsyfte är det naturligtvis alltid bra att ta upp dessa frågor. För en mer officiell bevakning behöver samhällstekniska och byggnadsnämnderna och äldreråden i kommunerna uppmärksammas. Vid seriösare fall kan ärenden skötas i rättsinstanser.

Konsumentskyddslagen (20.1.1978/38) stipuleras i 6 § förbund mot osann eller vilseledande information, som kan gälla särskilt bland annat i konsumtionsnyttighetens tillgänglighet. Man får således inte ge information om att något är tillgängligt, om det inte är det.

I hälso- och sjukvårdslagen (30.12.2010/1326) finns i 10 § stipulerat om tjänsternas tillgänglighet och lika tillgång till tjänster. Det är således meningen att även äldre ska ha tillgång till hälso- och sjukvård. Detsamma finns i grundlagen (Finlands grundlag 11.6.1999/731) om jämlikhet 6 § och om social trygghet i 19 §.

1.7.2013 trädde Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (28.12.2012/980) i kraft, som bland annat stipulerar om äldreråd (11 §), och social- och hälsovårdsfrågor för äldre. Den har ännu inte tillämpats i kommunerna, men det har visat sig att de kommuner som har utfört äldreplanering och utrett de äldres situation har lägre kostnader för äldreomsorgen än kommuner som inte har gjort detta (Harriet Finne-Soveri, Institutet för Hälsa och Välfärd). 

Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för

att den 1 oktober utnämns som en årsdag för seniorer

att kommunernas äldreråd engageras för att göra offentliga och kulturella platser mer tillgängliga för seniorer

att tredje sektorn på lokal nivå ges förutsättningar att skapa generationsöverskridande verksamhet.