Beslut
Partidagen beslöt att SFP verkar för:
- att tillräckliga resurser för en human och kvalitativ hemvård garanteras.
- att krav ställs på måltidsservice och vården av klientens personliga hygien samt vårdsituationen i allmänhet.
- att statusen och attraktionskraften för arbete inom hemvården höjs, för att säkerställa kontinuiteten i klientrelationerna.
Behandling
Hemvården för de äldre bör utvecklas för att motsvara det ökande behovet
I lagen om stödjande av äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (Äldreomsorgslagen) från år 2013 och i regeringens sparpaket från samma år utgår man ifrån en kontinuerlig minskning av anstaltsplatser för de äldre i förhållande till antalet äldre. I stället för institutionsvård skall närståendevård och hemvård prioriteras som vårdformer. Många kommuner har redan i ett flertal år minskat sina anstaltsplatser i enlighet med principen att de äldre skall bo hemma så länge som möjligt. Hemvården har därmed fått en allt större betydelse. Enhetliga kriterier för när hemvård skall ges och i vilken form finns dock inte.
Enligt Social- och hälsovårdsministeriets senaste statistik från november 2012 får 11,9 % av alla 75 år fyllda hemvård. Antalet har minskat med 1,4 % från föregående år. Minskningen är ägnad att väcka förundran i ljuset av att antalet äldre ökar och att allt fler hjälpbehövande sköts i hemmet i stället för på institution. Att de äldre överlag skulle må bättre och klara sig utan hjälp längre är inte heller en trovärdig förklaring. Ur statistiken framgår också att variationen mellan de olika landskapen är stor – antalet 75 år fyllda som får hemvård varierar nämligen från 9,4 – 14, 8 %. Av hemvårdsklienterna är 5,3 % s k heldygnsklienter och där är variationerna ännu större, från 3, 5 % till 19,2 %. De äldres tillgång till hemvård varierar sålunda mycket trots att de grundläggande behoven är desamma.
Hemvården är redan i dag ansträngd till det yttersta i många kommuner. Hemvårdsklienter och anhöriga upplever att omvårdnaden är bristfällig eller att kriterierna för att överhuvudtaget få hemvård är alltför hårddragna. Medierna lyfter fram fall av direkt vanvård och man har t o m talat om passiv eutanasi. Ca 60 % av de som är över 75 år bor ensamma och bland dem finns många hemvårdsklienter. De som inte har nära anhöriga eller vänner är kanske bundna till ett liv inom fyra väggar i åratal. Ensamhet leder ofta till otrygghet och rädsla och hemvården blir kanske den enda trygghetsfaktorn för dem, det ställer stora krav på hemvården.
Hemvårdspersonalen upplever inte sällan sin uppgift som övermäktig. I Helsingfors kan en vårdare t ex ha 15-20 klienter under ett arbetspass. Det säger sig självt att tiden som ägnas den enskilda klienten är minimal. Personalen upplever att kvaliteten i vården blir lidande och att de inte har möjlighet att utföra sitt arbete i enlighet med sin yrkesetik. Flykten från den kommunala hemvården till andra områden blir allt vanligare. Rotationen bland hemvårdspersonalen och en stressad tidtabell kan å sin sida leda till institutionsplacering i ett onödigt tidigt skede. Ett extremt exempel är en minnessjuk person som under en månads tid besöktes av 130 olika hemvårdare(hon fick hemvård 4 ggr/dygn och måltidsservice 1g/ dygn). Hennes rädsla och förvirring tilltog så att hon till slut vägrade öppna dörren för hemvården. Nu är hon placerad på institution.
Olika former av virtualvård ses som svaret på ökat behov av hjälp och mindre personalresurser. Robotar och andra tekniska hjälpmedel lämpar sig dock endast för en bråkdel av hemvårdsklienterna. Hur sinnrika de än är kan de endast bli ett komplement till den vård som ges av en människa.
Förbundet Svenska Seniorer i Finland yrkar på att partiets företrädare i riksdag och regering samt i kommunerna i enlighet med intentionerna i partiets äldrepolitiska handlingsprogram bevakar utvecklingen inom hemvården så
att tillräckliga resurser för en human och kvalitativ hemvård garanteras
att kvalitetskrav ställs på måltidsservice och vården av klientens personliga hygien samt vårdsituationen i allmänhet
att kontinuiteten i klientrelationerna säkerställs
Förbundet Svenska Seniorer i Finland
Gunvor Brettschneider Anhild Träskman
Ordförande Sekreterare
Partifullmäktiges svar
För att den åldrande befolkningens välbefinnande ska kunna tryggas krävs en medveten äldrepolitik. Stor vikt bör läggas vid förebyggande och rehabiliterande verksamhet samt på kvaliteten i äldreservicen och äldreomsorgen. Av alla 75 år fyllda får ungefär 11 procent regelbunden hemvård. När de stora åldersklasserna blir äldre ökar antalet klienter. Målsättningen är att de äldre, med hjälp av hemvård och andra stödtjänster, ska kunna bo hemma så länge som möjligt och också känna sig trygga. Speciell uppmärksamhet bör fästas vid dem som saknar nära anhöriga.
Vi vet att de äldres tillgång till hemvård varierar mycket inom olika kommuner trots att deras grundläggande behov är desamma. Brist på motion, nedsatt funktionsförmåga och kroniska sjukdomar försämrar i allmänhet den äldres aptit, vilket leder till näringsbrist. Den hemkörda måltiden är ofta den enda varma måltiden under dygnet. De hemkörda måltiderna bör se smakliga ut och ha hög kvalitet. Idag gör inte hemvårdspersonalen i alla kommuner mat- eller andra uppköp åt sina klienter och utför inte heller städning eller klädvård. Det finns inte heller tid för utevistelse och andra funktionsförbättrande åtgärder med de äldre.
SFP har i sitt äldrepolitiska handlingsprogram slagit fast att man kommer att jobba för att förebyggande riktade hembesök görs i alla kommuner och att hemvården för de äldre tryggas genom lagstiftning så att de, oberoende av boningsort, garanteras likvärdig vård och omsorg i samtliga kommuner. Kvalitetskrav bör ställas på måltids-, städservice, samt vårdsituationen i allmänhet. Behovet av individuell hemvård ska kartläggas och förverkligas enligt en vård- och serviceplan som klienten och vårdproducenten gemensamt kommit överens om. Vård- och serviceplanen ska omfatta allt från personlig hygien, måltider och klädvård till utevistelse. Ett viktigt mål är även att hemvårdspersonalen säkerställer kontinuiteten i klientrelationerna.
Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), dvs. den så kallade äldreomsorgslagen trädde i kraft 1.7.2013. Syftet med denna lag är att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och förbättra möjligheterna att i kommunen delta i utvecklandet av servicen. Dessutom är syftet med lagen att förbättra möjligheterna för äldre personer att få högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster och påverka innehållet och utförandet av sina tjänster. Förverkligandet av målen eftersträvas på tre olika sätt genom
- bestämmelser om kommunens allmänna skyldigheter att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och säkerställa de social- och hälsovårdstjänster som äldre behöver
- bestämmelser om äldre personers servicebehov och att tillgodose det
- bestämmelser om att säkerställa kvaliteten på tjänsterna i sådana verksamhetsenheter som ordnar social- och hälsovårdstjänster för äldre
Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för
- att tillräckliga resurser för en human och kvalitativ hemvård garanteras.
- att krav ställs på måltidsservice och vården av klientens personliga hygien samt vårdsituationen i allmänhet.
- att statusen och attraktionskraften för arbete inom hemvården höjs, för att säkerställa kontinuiteten i klientrelationerna.
