Beslut
Partidagen beslöt:
- att motionen anses besvarad med denna utredning.
Behandling
Alla småbarnsföräldrar bör ha tillgång till privatvårdstöd för anställning av privat barnvårdare
I många kommuner i Finland har det fötts rekordmånga barn de senaste åren. Den positiva befolkningsutvecklingen innebär ett stort tryck på den kommunala dagvårdsservicen. På många orter är det ingen självklarhet att barnen får plats på ett daghem inom vettigt avstånd från hemmet och föräldrarnas arbetsplats. Det är kommunens lagstadgade plikt att ordna dagvård. Exempelvis kostar det både i Nykarleby stad och i Helsingfors i genomsnitt 12 000 euro i året att ordna heldagsvård för ett barn.
Ett alternativ till dagis är att föräldrarna, ensamma eller tillsammans med en eller flera familjer anställer privat en vårdare till det egna hemmet. Föräldrarna ordnar alltså själva dagvården genom att bli arbetsgivare för en dagvårdare. Kommunen ska, enligt Folkpensionsanstaltens direktiv, godkänna vårdaren som serviceproducent. Detta för att säkra kvaliteten i dagvården. Folkpensionsanstalten koordinerar idag utbetalningen av ett stöd på totalt max 319,66 euro i månaden för anställandet av privat vårdare (vårdpenning 173,64 euro + inkomstbaserad vårdtillägg max 146,02 euro). Detta privatvårdstöd erläggs av barnets hemkommun. De verkliga kostnaderna för att anställa en person privat är naturligtvis mycket högre, också även om flera familjer skulle dela på lönekostnaderna.
Enligt Kommunförbundet (”Selvitys lasten kotihoidon tuen sekä yksityisen hoidon tuen kuntalisästä sekä palveluseteleistä”, Kommunförbundet 19.6.2012”) betalade 137 kommuner i Finland år 2012 ett kommunalt tilläggtill privatvårdsstödet. Kommuntillägget varierar mellan 100 – 747 euro/månaden för barn under 3 år. Till exempel Helsingfors betalar 490 euro i månaden som sk. Helsingfors-tillägg per barn under 3 år då föräldrarna anställer en egen barnvårdare. Ifall tre familjer i Helsingfors går samman och anställer en barnvårdare kostar det samma för familjerna som om barnen skulle vara i stadens dagis. Enligt Kommunförbundets utredning uppger nästan 90 procent av kommunerna att stödet har lättat på trycket på den kommunala dagvården och skapat flexibla lösningar speciellt i glesbygden.
Enligt Kuusikko -arbetsgruppens undersökning (Kuusikko-työryhmän julkaisusarja 2/2013,http://www.hel.fi/hel2/tietokeskus/julkaisut/pdf/13_08_06_Kuusikko_ph_2_2013.pdf) var privatvårdstödets kostnad per barn i medeltal 5 891 euro/år (undersökningen berörde de sex största städerna i Finland) medan det för städerna kostade 9 794 euro/år att ordna kommunal dagisplats för ett barn. På basis av denna undersökning sparade således städerna nästan 4000 euro per år och per barn tack vare privatvårdsstödet. Förutom denna rena inbesparing, bör man också beakta de skattepengar kommunerna får in genom att barnets båda föräldrar är i jobb samt att en person sysselsätts som barnvårdare.
Ett kommunalt bidrag för privat anställning av vårdare skapar en ”win-win” -situation för familjen och kommunen. Familjen erbjuds ett alternativ som gör pusslet mellan familjeliv och yrkesliv lättare att lösa. Detta skulle uppmuntra speciellt kvinnor att återgå till arbetslivet fortare efter mammaledigheten. Stödet kunde också möjliggöra skräddarsydda lösningar i byar, som annars saknar egen dagvård. För kommunens del resulterar arrangemanget i nya arbetstillfällen, i att föräldrar kan återvända till arbetslivet snabbare, samt att trycket på den redan pressade kommunala dagvården lättar. Genom privatvårdsstöd kan kommunerna satsa på kvaliteten i dagvården utan att bygga nya dagisfastigheter.
Tyvärr finns det ännu många kommuner och städer som inte betalar ett tilläggsstöd när familjer vill anställa en barnskötare som alternativ till kommunal dagvård. Detta sätter innevånarna i Finland i olika ställning pga. boningsort.
Vi vill därför att Svenska folkpartiet verkar för
Att alla småbarnsföräldrar i Finland har lika möjlighet, oberoende av hemkommun, att få ett privatvårdsunderstöd som är av en sådan nivå att understödet realistiskt möjliggör anställningen av en barnvårdare som alternativ till kommunal dagvård.
Att Folkpensionsanstalten är den instans som beviljar det förhöjda privatvårdstödet
Att höjningen av privatvårdstödet görs utan att frånta kommunerna rättigheten att utbetala ytterligare kommuntillägg ifall kommunerna så önskar.
Elli Flén Kristina Juth
SFP Munsala SFP i Centrum (Helsingfors)
Partifullmäktiges svar:
En familj kan få privatvårdsstöd när familjen har ett barn under skolåldern som vårdas av en vårdare som familjen anställt eller av en privat dagvårdsproducent. Privatvårdsstödet består av vårdpenning och ett vårdtillägg som betalas på basis av familjens inkomster. En förutsättning för att få privatvårdsstöd är att barnet inte har en kommunal dagvårdsplats.
Kommunerna jobbar hårt med att tillgodose alla barns rätt till småbarnsfostran. Tyvärr kan man inte på den svenska sidan alltid garantera att dagiset är väldigt nära hemmet och föräldern eller föräldrarna tvingas då till längre resor mellan hemmet, dagiset och den egna arbetsplatsen. Denna ekvation kunde eventuellt lösas genom att hålla barnet hemma och anställa en hemvårdare ensam eller tillsammans med andra barn. Det är bra att kommunerna erbjuder denna möjlighet till barnet – SFP har alltid förespråkat flexibla lösningar där individens bästa sätts i fokus.
Tyvärr är det orealistiskt att kräva av kommunerna att de skulle höja på sina egna stöd. Tvärtom har diskussionerna snarare kretsat kring det raka motsatta, det vill säga att sänka hemvårdtillägget. Hellre skulle man se flexibla lösningar på dagiset; deltid eller halvdag, som skulle öka antalet dagvårdsplatser och öka flexibiliteten för familjerna.
Då prioriteringar för barndagsvårdssidan görs är det bra att resurserna riktar sig till att tillgodose behovet som statistiskt sett behövs för varje årskull. De tilläggsresurser som finns bör finnas där de flesta barnen finns, på dagiset.
Partifullmäktige föreslår för partidagen
- att motionen anses besvarad med denna utredning.
