Beslut
Partidagen beslöt att Svenska folkpartiets representanter i regering och riksdag verkar för:
- att man bildar koordinerande nätverk för vägledning av och tjänster för unga med företrädare för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomsväsendet samt för arbets- och polisförvaltningen
- att kommunerna ges tillräckliga resurser för att ordna uppsökande ungdomsarbete
- att tjänster och service riktade till unga samlas till ett ställe och att tillgången till service på det egna modersmålet (finska eller svenska) garanteras
- att frågan om tillräckliga resurser för genomförande av ungdomsgarantin lyfts inför riksdagsvalet 2015.
Behandling
En servicehelhet för marginaliserade unga
Över 50 000 finländare i åldern 15-29 år saknar utbildning efter grundskolan och står utanför jobb och studier. Statens revisionsverk uppskattar att en marginaliserad ung person kostar samhället 27 500 euro i året. Trots de samhällsekonomiska kostnaderna borde fokus ändå ligga på individen och det lidande som en marginalisering medför. Det finns många orsaker till att en ung person marginaliseras eller riskerar att marginaliseras. De har alla olika bakgrunder och olika problem och därmed även individuella behov. För att få hjälp måste unga kunna ta del av den service som erbjuds, trots att individens behov inte alltid sammanfaller med myndigheternas arbetsfördelning.
En ändring i ungdomslagen trädde i kraft år 2011. En bestämmelse gällande sektorövergripande samarbete mellan lokala myndigheter togs in i lagen för att förbättra de ungas möjlighet att få offentliga tjänster som de behöver. Enligt den nya bestämmelsen ska kommunen bilda ett koordinerande nätverk för vägledning av och tjänster för unga. Nätverket ska främja samordningen av de tjänster som ungdomar erbjuds, effektivera de ungas möjligheter att bli hänvisade till tjänster avsedda för dem och att byta från en tjänst till en annan. Nätverket behandlar inte enskilda ungas ärenden, utan fokuserar på ett mera allmänt plan på hur tjänster som unga behöver fungerar lokalt.
Trots det lagstadgade nätverket går det trögt att komma åt problemet på gräsrotsnivån. Att hjälpa unga förhindras eller försvåras ofta av brist på samarbete mellan olika instanser eller på grund av byråkratin. För tillfället måste de flesta unga kunna identifiera sina egna problem för att kunna söka hjälp. Detta leder ofta till att de unga bollas mellan olika instanser och fastnar i byråkratin. Även om den service som erbjuds unga har utvecklats, finns det tecken på att de etablerade styr- och servicesystemen inte har tillräckliga tillvägagångssätt för att kunna svara på de ungas utbildnings-, rehabiliterings- och sysselsättningsbehov som förknippas med social marginalisering.
För att hjälpa marginaliserade unga och unga som riskerar att marginaliseras behövs sektoröverskridande samarbete för att förbättra kvaliteten på den service som erbjuds unga. Bättre service för unga skapas med hjälp av långvarigt stöd, planenlig och målinriktad vägledning och genom lättillgängliga servicepunkter. Många unga saknar en vuxen person som skulle ha tid och ork att prata med dem, men många är också i behov av mentalvård, social- och hälsovård, behöver hjälp med boende och ekonomin eller hjälp med att hitta studie- eller arbetsplats.
Genom att kombinera kunnande och erbjuda en effektiv servicehelhet är det möjligt att minska på kommunernas utgifter. Förebyggande arbete kräver långsiktiga lösningar.
Svensk Ungdom anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för:
- att påskynda att samtliga kommuner uppfyller Ungdomslagens 3 kap 7 a §, dvs. att man i kommunen bildar ett koordinerande nätverk för vägledning av och tjänster för unga med företrädare för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomsväsendet samt för arbets- och polisförvaltningen
- att kommunerna ges tillräckliga resurser för att ordna uppsökande ungdomsarbete i tillräcklig utsträckning
- att tjänster och service riktade till unga samlas till ett ställe så de är lättillgängliga, och att tillgången till service på det egna modersmålet (finska eller svenska) garanteras
- att Sfp lyfter upp frågan om tillräckliga resurser för genomförande av ungdomsgarantin inför riksdagsvalet 2015
Niklas Mannfolk Sandra Grindgärds
Förbundsordförande Förbundssekreterare
Svensk Ungdom Svensk Ungdom
Partifullmäktiges svar
Verkställigheten av ungdomsgarantin inleddes i januari 2013. De offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna har en viktig uppgift, när det gäller att sysselsätta unga inom den öppna sektorn, stödja grundandet av nya företag och vid behov vägleda unga till utbildning. Arbets- och näringsministeriet har utökat arbets- och näringsbyråernas resurser för vägledning av unga med cirka 60 årsverken.
Regeringen har reserverat 60 miljoner euro årligen för verkställigheten av ungdomsgarantin. Därtill har för kompetensprogrammet för unga vuxna reserverats 27 miljoner euro för år 2013 och 52 miljoner euro för åren 2014 och 2015. Vid ramförhandlingarna våren 2013 avtalades om tilläggsfinansiering för läroavtalsutbildning för ungdomar samt för rehabiliteringstjänster för unga.
År 2013 utarbetades en sysselsättningsplan för 92,6 procent av ungdomarna (inom 3 månader). Detta procenttal minskade från föregående år 2012 med bara 0,3 %, fast antalet påbörjade arbetslöshetsperioder för ungdomar ökade från 195 000 till 197 500 under 2013. Resultatet ska anses vara bra, eftersom det inte görs någon plan om den unga personen precis ska påbörja ett överenskommet arbete eller utbildning, militärtjänst, moderskapsledighet eller liknande, så man kan inte riktigt uppnå hundra procent här.
Den negativa ekonomiska utvecklingen år 2013 bidrog både till ökad arbetslöshet hos de ungdomar som redan har avlagt yrkesinriktad examen på andra stadiet (ökade mest år 2013) och till företagens vilja att rekrytera. Företag och kommuner som permitterat och sagt upp anställda får inte lönesubvention för rekrytering.
Den ökade arbetslösheten bland ungdomar år 2013 återspeglades också i aktiveringsgraden, som år 2013 var 32,9 % för unga personer under 25 år (alltså något lägre än 2012, då aktiveringsgraden var 34,4 %). Aktiveringsgraden varierar mellan olika närings-, trafik- och miljöcentraler.
När man granskar antalet ungdomar som deltog i åtgärder och i service under 2013, måste man konstatera att trots den tidigare handlingsmodellen med samhällsgarantin för unga, kom ungdomsgarantimodellen i gång beklagligt sakta i början av 2013. Många reformer genomfördes samtidigt i början av 2013. Ändringar i lagstiftningen, arbets- och näringstjänsterna, organiseringen av kundservicen (de nya servicelinjerna) och i byrånätet, konsekvenserna av statsförvaltningens effektivitets- och produktivitetsprogram för resurserna samt den samtidigt ökande ungdomsarbetslösheten var stora utmaningar under ungdomsgarantins första verksamhetsår. Fast sakkunskapen hos de anställda vid arbets- och näringsbyråerna stärks med regelbundna lokala, regionala eller riksomfattande utbildningar, för vilka Utbildnings- och utvecklingscentret Salmia ansvarar, tar det tid att bygga upp kompetens för de nya uppgifterna.
Ungdomsgarantin medförde extra årsverken för 3,3 miljoner euro till rådgivnings- och vägledningsservicen för ungdomar. Användningen av dessa extra resurser har utretts och man har upptäckt att tilläggsresursen i någon mån saktade ner personalminskningarna i samband med effektivitets- och produktivitetsprogrammet (64 årsverken), men man fick beklagligt lite nya vägledningsresurser (20 årsverken av 64, situationen mot slutet av våren 2013). De mest centrala var de nya resurserna för webbaserade grupper för jobbsökarträning (2 årsverken) särskilt för nyutexaminerade ungdomar samt för telefontjänsterna inom karriärvägledning (5 årsverken).
Arbets- och näringsförvaltningens resultatmål uppnåddes inte år 2013. Unga arbetslösas flöde till arbetslöshet som varar över tre månader var i hela landet i genomsnitt 25 % år 2013. Å andra sidan innebär detta omvänt att 75 procent av arbetslöshetsperioderna för unga avslutades före tre månader. Situationen varierar från region till region..
Ungdomsgarantins utvecklingsåtgärder och marknadsföring fortsätter (www.ungdomsgaranti.fi). Det är viktigt att budskapet om ungdomsgarantins möjligheter att sänka tröskeln för rekrytering fås framförd i synnerhet till de små och medelstora företag och arbetsgivare som rekryterar mest..
I och med ungdomsgarantin har modellen med uppsökande ungdomsarbete spridit sig till nästan hela landet och ungdomsverkstadsverksamheten utvecklas.
För att stärka tjänsterna med låg tröskel och vägledningstjänsterna utvecklar tre ministerier (UKM, ANM, SHM) bland annat så kallade vägledande tjänster. Man kan nå och stödja ungdomarna i den allra svåraste situationen genom att effektivisera de social- och hälsovårdstjänster och rehabiliteringstjänster som är riktade till ungdomar. Lättandet av FPA:s kriterier för yrkesinriktad rehabilitering fr.o.m. ingången av 2014 är en välkommen reform. Också många åtgärder som finns i regeringens strukturpolitiska program kommer att främja genomförandet av ungdomsgarantin. Dessa åtgärder är också betydelsefulla med tanke på antalet unga arbetssökande, kompetensunderlaget och åtgärderna inom arbets- och näringsförvaltningens kundservice i fortsättningen.
Slutrapporten av det forskningsmässiga stödet för ungdomsgarantin färdigställs i slutet av mars 2014, och då finns också tillgång till merparten av statistiken för år 2013. I det forskningsmässiga stödet ingår uppföljning och bedömning av genomförandet av ungdomsgarantin, utarbetande av uppföljningsindikatorer som utnyttjas i fortsättningen samt effektivitetskalkyler. I början av april ordnas ett ministerinfomöte om resultaten. Den riksomfattande arbetsgruppen för ungdomsgarantin fortsätter sitt arbete och ordnar 14-15.5 en framtidsworkshop som riktar sig till olika aktörer. Då bedömer aktörerna tillsammans situationen för ungdomsgarantin och de fortsatta åtgärderna.
Europeiska socialfondens projekt kommer för sin del att stödja genomförandet av ungdomsgarantin under den nya strukturfondsperioden 2014-2020.
Partifullmäktige föreslår för partidagen att Svenska folkpartiets representanter i regering och riksdag verkar för:
- att man i kommunerna bildar ett koordinerande nätverk för vägledning av och tjänster för unga med företrädare för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomsväsendet samt för arbets- och polisförvaltningen
- att kommunerna ges tillräckliga resurser för att ordna uppsökande ungdomsarbete
- att tjänster och service riktade till unga samlas till ett ställe och att tillgången till service på det egna modersmålet (finska eller svenska) garanteras
- att frågan om tillräckliga resurser för genomförande av ungdomsgarantin lyfts inför riksdagsvalet 2015.
