Beslut
Partidagen beslöt
- att motionen anses besvarad genom denna utredning.
Behandling
Äktenskapet är en juridisk institution
De kyrkliga samfundens roll i juridiskt bindande vigslar har blivit allt mer problematisk. I äktenskapslagens § 14 stipuleras om den lutherska kyrkans och ortodoxa kyrkans möjlighet att utföra juridiskt bindande vigslar. Med den nya, önskvärda, äktenskapslagen har även samkönade par rätt att ingå äktenskap. Detta har i sin tur medfört problem för kyrkliga samfund, som känner sig obekväma med att viga samkönade par.
Det är viktigt att alla medborgares jämlika möjligheter att viga sig garanteras, oberoende av kön eller sexuell läggning. Äktenskapet är en juridisk institution och kyrkornas vigselrätt är ett sätt för staten att delegera sin makt. Det handlar om en myndighetsutövning och en myndighetsutövning får aldrig vara diskriminerande, vilket kyrkornas vigselförfarande är.
Det finns två olika sätt att lösa frågan. Antingen kan man tvinga religiösa samfund att även viga samkönade par, eller frånta samfunden vigselrätten så att den endast skulle tillhöra staten. Vi bör respektera religionsfriheten och samfundens självbestämmanderätt och därför kan ingen tvinga ett religiöst samfund att viga samkönade par.
För att garantera allas lika rättigheter borde samfundens vigselrätt fråntas så att endast staten har vigselrätt. Därmed kunde de kyrkliga samfundens bestämmanderätt garanteras och alla medborgares juridiska jämlikhet tryggas.
Vi undertecknande anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen ska verka för:
– att vigselrätten fråntas de kyrkliga samfunden och att det i framtiden endast är staten som har rätt att viga par
Ida Schauman
Förbundsordförande
Svensk Ungdom
Sandra Grindgärds
Förbundssekreterare
Svensk Ungdom
Motionären anser att vigselrätten skulle fråntas de kyrkliga samfunden och att det i framtiden är endast staten som skulle ha rätt att viga par genom borgerlig vigsel. Detta är en komplex fråga, där grunden för att ingå äktenskap skiljer sig åt mellan olika kulturer och olika samhällen. I Finland har denna fråga i viss mån aktualiserats och lyfts upp till diskussion i och med medborgainitiativet om en jämlik äktenskapslagstiftning som nyligen godkändes av riksdagen. Medborgarinitiativets godkännande ingriper inte i den rätt som religionssamfund enligt 16 § i äktenskapslagen har att bestämma villkor och former för kyrklig vigsel. Alla religionssamfund får även i fortsättningen självständigt besluta om de viger samkönade par eller ej.
Äktenskapslagens 16 § innebär att vigsel är en rättighet religionssamfunden har, inte en skyldighet. Efter riksdagens beslut om att godkänna medborgarinitiativet har frågan om att frångå vigselrätten i någon mån diskuterats i offentligheten. Detta är dock en fråga som de beslutande organen för respektive kyrkligt samfund har orsak att ta ställning till. För exempelvis evangelisk-lutherska kyrkans del bör frågan behandlas av kyrkomötet. Det torde vara mer ändamålsenligt att låta de religiösa samfunden ta ställning till hur vigselrätten ska formas i vårt samhälle istället för att lagstiftaren skulle gå in och förbjuda kyrkliga vigslar.
Om den evangelisk-lutherska kyrkan och andra religionssamfund skulle avstå från vigseluppgifterna får i synnerhet magistraterna fler uppgifter, vilket kräver att man gör en grundlig utredning av hur arbetet fördelas, verkställs samt hur resursbehovet ska täckas.
Riksdagens lagutskott, som behandlade medborgainitiativet om en jämlik äktenskapslagstiftning, har i sitt betänkande (LaUB 14/2014 rd) konstaterat att det är möjligt att samfunden kommer att se över sin vigselpraxis. Enligt inkommen utredning har exempelvis evangelisk-lutherska kyrkan kommit fram till att kyrkan har tre alternativ. För det första kan kyrkan fortsätta att liksom nu viga par bestående av en kvinna och en man. För det andra kan kyrkan ändra sina regler och i fortsättningen också viga samkönade par. Det tredje alternativet är att kyrkan avstår från sin juridiska vigselrätt och i framtiden enbart välsignar äktenskap. Lagutskottet konstaterar även att den press, som medborgarinitiativet och diskussionen om en jämlik äktenskapslag för med sig, i sinom tid kan bidra till att frågan om en vigselrätt med rättslig verkan ska kvarstå lyfts upp hos religionssamfunden.
Det är inte ändamålsenligt att i detta skede genom lagstiftning frånta de kyrkliga samfundens juridiska vigselrätt då diskussionen ännu pågår inom kyrkan. Från kyrkans sida har biskop emeritus Huovinen och biskop Vikström initierat en diskussion om kyrkans hållning framöver ifråga om den juridiska vigselrätten. Vi välkomnar denna samhälleliga diskussion, och inväntar kyrkans egen slutsats, för att bedöma vigselrättens ställning i det finländska samhället.
Partifullmäktige föreslår för partidagen
– att motionen anses besvarad genom denna utredning.