Beslut
Partidagen beslöt att SFP verkar för
- att en studerande som utför en studierelaterad praktik även ska garanteras inkomst för sitt arbete och en tillräcklig mängd studiepoäng
- att inkomstgränserna för studiestödet ses över i samband med att socialskyddssystemet förnyas och flitfällorna motverkas.
Behandling
Det ska alltid löna sig att jobba – också som studerande
I Finland var det länge möjligt att vara en sk. evighetsstuderande. Det fanns inte några egentliga krav på att studera effektivt när man lyfte studiestöd. Eventuella missbruk av studiestödet förhindrades genom att begränsa de inkomster studerande fick tjäna vid sidan om.
De senaste 10 åren har många förändringar skett för studerande. Studiestödet har förändrats så att det är betydligt mera resultatdrivet än tidigare.
Under den senaste riksdagsperioden har det skett flera förändringar för att förkorta studietiderna:
Studiestödet för högskolestudier ändrades till ett stöd i två steg för nya studerande. Först beviljas studiestöd för avläggande av en lägre examen och när den avlagts beviljas stöd för avläggande av en högre examen.
Lyftande av enbart bostadstillägg räknas som studiestödsti.
Ett förenhetligande av kontrollen av högskolestuderandes studieframgång. Minimikravet höjdes från 4,8 till 5,0 studiepoäng per stödmånad. Det infördes också ett krav på minst 20 studiepoäng på ett år för att få lyfta studiestöd överhuvudtaget.
Maximistödtiden förkortades med 5 månader. Den maximala stödtiden ändras inte i fråga om påbyggnadsexamina vid universitet samt vid högskolestudier där ingen examen avläggs.
De nya förändringarna gör det i princip omöjligt att dra fötterna efter sig som studerande och binder starkt stödet till studieprestationen. Trots det hindrar fortsättningsvis inkomstgränser hur mycket studerande kan arbeta vid sidan om studierna. Kravet på minst 20 studiepoäng per år har också försvårat studerandes möjligheter till att utföra praktikperioder. Under praktikperioder är det svårt att få de studiepoäng som krävs för att vara berättigad till studiestöd, samtidigt som ersättningen för praktiken kan vara låg.
En studerande som klarar av att studera i rätt takt och arbeta samtidigt blir snabbt av med sitt studiestöd. Idag ligger medianmånadslönen i Finland på 2800 euro. Inkomstgränserna för studerande är märkbart under den. Gränsen för månader utan stöd är 1970 euro och 660 euro under stödmånader.
Studerande som arbetar och skaffar sig erfarenhet har en större chans att snabbt få arbete då de är färdiga. Chanserna blir märkbart större om man arbetat inom den egna branschen, dock överskrider lönen i kvalificerade jobb mycket ofta inkomstgränserna för studiestödet. Studerande som studerar aktivt och samtidigt arbetar och betalar skatt blir bestraffade.
Med en rekordhög akademisk arbetslöshet borde alla åtgärder som främjar sysselsättningen av akademiskt utbildade prioriteras. Trots det styr vårt stödsystem fortsättningsvis studerande till att inte arbeta. Svensk Ungdom ser att det alltid ska löna sig att arbeta vill därför att inkomstgränserna för studiestödet höjs.
Vi undertecknande anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen ska verka för:
– Att inkomstgränserna för studiestödet höjs.
– Att en studerande som utför en studierelaterad praktik även ska vara berättigad till studiestöd.
Ida Schauman
Förbundsordförande
Sandra Grindgärds
Förbundssekreterare
Att begränsa folks sysselsättningsgrad i Finland är inte hållbart. Liksom motionärerna nämner ska det alltid löna sig att arbeta, även som studerande. I dagens läge finns det exempel på då det inte lönar sig att ta emot ett arbetsuppdrag eftersom det skulle leda till minskade helhetsinkomster eller bestraffning för extra arbete genom krav på återbetalning av studiestödsmånader.
Speciellt arbete inom den egna branschen antingen genom vanligt arbete eller praktik är värdefullt för den personliga erfarenheten, utvecklingen samt förberedande inför tiden efter fullföljd examen. Inom branscher där en person utbildas till ett specifikt yrke är det viktigt att en studerande får erfarenhet av arbetet i praktiken och vet hur arbetslivet kommer att vara. Studerande som får en mer allmän utbildning måste i sin tur få erfarenhet av att se vilka alternativa karriärvägar de har möjlighet till.
Även arbete inom annan bransch under studietiden är av värde. Det ger dels den studerande en mer stabil personlig ekonomisk bas och samhället skatteintäkter.
I många studiehelheter behövs en praktikperiod för att den studerande ska få verklig inblick och tillräckliga kunskaper som krävs för att kunna sköta det jobb hen utbildas till. Att praktikperioder i större grad skulle vara obligatoriskt skulle vara bra, men garantier för att de studerande får seriösa arbetsuppgifter måste finnas. Studerande ska inte vara gratis arbetskraft utan få verklig handledning i sina uppdrag.
Praktikanter är inte gratis arbetskraft för arbetsgivare. Studerande som gör praktik ska antingen garanteras studiestödsmånader och därmed även studiestöd eller lön/stipendier som motsvarar insatsen. Att använda studerande som gratis arbetskraft är att behandla arbetstagare ojämlikt.
Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för
– att en studerande som utför en studierelaterad praktik även ska garanteras inkomst för sitt arbete och en tillräcklig mängd studiepoäng
– att inkomstgränserna för studiestödet ses över i samband med att socialskyddssystemet förnyas och flitfällorna motverkas.