Beslut
Partidagen beslöt
- att SFP fortsätter att motarbeta flitfällor och svartjobb
- att SFP utarbetar en modell för socialskyddet som innehåller mera degression än det nuvarande och minskar byråkratin.
Behandling
På partidagen år 2013 föreslog Svensk Ungdom att SFP skulle ta ställning för ett system med negativ inkomstbeskattning som en form av basinkomst. I Finland har införandet av en grundinkomst diskuterats sedan 80-talet. Det är ändå först under de senaste åren som diskussionen fått en mera seriös ton, framförallt i ljuset av den nuvarande regeringens plan på ett försök med basinkomst. Tanken med basinkomst är i sin renaste form att frångå behovsprövade stöd och istället ha en grundsumma pengar som alla medborgare får utan krav på prestation eller ansökan. Genom att frångå behovsprövning minskar all den byråkrati som den medför. En basinkomst ger en universell grundtrygghet åt alla och minskar flitfällor som uppstår då mottagandet av stöd är mer fördelaktigt än att ta emot ett jobb.
Nästan alla partier har i dagsläget fört fram en modell för grundinkomst. Problemet med många av dem är att de antingen skulle leda till en alltför låg grundinkomst för att det ska skapa en reell trygghet eller att de skulle leda till ett alltför högt skattetryck. Enligt en redogörelse om olika basinkomstmodeller av Folkpensionsanstalten är den modell som Svensk Ungdom tidigare fört fram med negativ inkomstbeskattning ekonomiskt mest hållbar att genomföra.
Negativ inkomstbeskattning är en kombination av medborgarlön och beskattning som endast betalas ut till personer med inga eller låga inkomster. Medborgarlönen är degressiv och minskar då inkomsterna ökar tills den inte betalas ut och personen istället börjar betala skatt. Fördelen med negativ inkomstbeskattning är att stödet endast ges till dem som verkligen behöver det samtidigt som det ger trygghet då arbete blir allt mera projektbaserat och osäkert. Modellen uppmuntrar alltid till arbete samtidigt som den minskar byråkrati. I den modell som Svensk Ungdom föreslår skulle den negativa inkomstbeskattningen ersätta de grundläggande stöden. Dessa utgörs av:
- utkomststödet
- arbetsmarknadsstödet
- grunddagpenningen för arbetslösa
- minimisjukdagpenningen
- studiepenningen
- miniminivåerna för moder-, fader- och föräldrapengen.
Dessa stöd skulle inte längre kräva behovsprövning utan skulle istället ersättas med negativ inkomstbeskattning. Andra stöd som barnbidragen, bostadsbidraget, garantipensionen och den inkomstrelaterade dagpenningen skulle inte omfattas av den negativa inkomstbeskattningen. Inte heller stöd som rör arbetsoförmåga eller handikapp skulle omfattas.
Däremot skulle vissa av dessa stöd som t.ex. bostadsbidraget och den inkomstbundna
dagpenningen bli degressiva, dvs. också de skulle sjunka när inkomsterna ökar. En modell för hur man kan kombinera degression och behovsprövning finns i den brittiska universal credit-modellen som togs i bruk år 2013.
Det nuvarande socialskyddet svarar inte längre på dagens utmaningar och krav på flexibilitet. Negativ inkomstbeskattning skulle göra det samtidigt som den garanterar en ständig trygghet. En negativ inkomstbeskattning skulle stärka låginkomsttagares ställning och även ge en helt ny nivå av grundtrygghet åt grupper som småföretagare och frilansare. Den skulle göra socialskyddet till ett verkligt stöd i vardagen i motsats till det papperskrig det innebär idag.
Svensk Ungdom föreslår
- att en modell med negativ inkomstbeskattning ersätter de grundläggande stöden.
- att övriga stöd som bostadsstödet och den inkomstrelaterade dagpenningen blir degressiva.
Svensk Ungdom
Partifullmäktiges svar
Motionären är ute i ett dagsaktuellt ärende, då regeringsprogrammet för den nuvarande regeringen efterlyser ett pilotförsök för införandet av någon sorts grundinkomst i Finland. Folkpensionsanstaltens förberedande utredning startade i oktober 2015, och utredningens resultat presenterades för minister Mäntylä den 30.3.2016. Mot slutet av 2016 presenteras en beskrivning av de olika modellerna samt pilotprojektets genomförande. Själva grundinkomstförsöket planeras börja år 2017.
Avsikten med pilotförsöket är att utreda hur olika befolkningsgrupper påverkas av en grundinkomst, eller partiell sådan, samt vilka kostnader det skulle medföra. Försöket eftersträvar också utreda hur socialskyddet kunde utvecklas till att bättre svara på arbetslivets förändringar, samt hur man kunde skära ner på byråkratin kring de stöd som idag utbetalas. En viktig del av försöket är att hitta en socialskyddsmodell som uppmuntrar till arbete framom att passivera.
Enligt ett partidagsbeslut från partidagen 2013 kommer SFP att ta initiativ till ett nytt skattesystem som motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen och stärker de finska företagens konkurrenskraft. I och med diskussionen kring grundinkomstförsöket, samt inför eventuella beslut i frågan, bör SFP utarbeta en egen modell för hur socialskyddet och beskattningen i Finland ska se ut. Vi eftersträvar en modell som motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen, ökar köpkraften, stärker de finska företagens konkurrenskraft samt ger stöd åt dem som behöver det.
Precis som motionären konstaterar, svarar inte det nuvarande socialskyddssystemet på arbetslivets utmaningar och krav på flexibilitet. Samtidigt finns det ett tryck för att se över både beskattningen och stödsystemet i sin helhet (se motion 13). Modeller som den negativa inkomstbeskattningen och den brittiska Universal Credit -modellen kan stå som grund för SFP:s förslag, men modellen måste kunna anpassas till de särförhållanden som gäller i Finland.
Partidagen beslöt 2013 att SFP tar initiativ till ett nytt skattesystem som motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen och stärker de finska företagens konkurrenskraft. Resultatet av det arbetet presenteras när det är slutfört.
Partifullmäktige föreslår för partidagen
- att SFP fortsätter att motarbeta flitfällor och svartjobb
- att SFP utarbetar en modell för socialskyddet som innehåller mera degression än det nuvarande och minskar byråkratin.
