Beslut
Partidagen beslöt att motionen är besvarad med denna utredning. Motionen föranleder inga åtgärder.
Behandling
Det är hög tid att SFP som ett ansvarskännande parti lyfter upp frågan om digital ohälsa på den politiska agendan och kräver att försiktighetsprincipen, Europarådets resolution 1815, skall tillämpas inom vård och utbildning, särskilt inom småbarnsfostran och grundskola. Den digitala tekniken har många fördelar och är en viktig förutsättning för kommunikation och produktion i vårt land och internationellt. Vi bör ändå undvika att digitaliseringen sker på bekostnad av befolkningens hälsa. Därför bör skolor, vård och omsorg använda kabelburen teknik istället för trådlös så länge ingenjörskonsten inte kan erbjuda hälsosam wifi.
Nuvarande gränsvärden för icke-joniserande strålning skyddar enbart mot värmestegring, de skyddar inte mot kumulativa effekter av långvarig mycket svag icke-joniserande strålning (Pall, 2014). I synnerhet barn och unga som tidigt utsätts för trådlös teknik kan efter 10-20 år få svåra hälsoproblem. En av de mest kända forskarna på området kräver att trådlös teknik klassas som cancerframkallande ”grupp 1”, dvs. lika hälsovådlig som tobak och asbest (Hardell, 2016).
De flesta i vårt land är helt okunniga om orsakerna till digital ohälsa. Vi börjar dock redan nu skörda de beska frukterna av arvet från den glammiga Nokia-eran. Vi läser om att Nokias egen f.d teknologi-chef säger att mobiltelefonen tog hans hälsa (Niemelä), koncentrationsförmågan bland skolelever minskar, förekomsten av hjärntumörer ökar, elever blir så elöverkänsliga att de inte kan gå till skolan på grund av alla läsplattor och wifi som påverkar dem, den biologiska mångfalden lider osv.
År 2016 fortsatte strålningen från olika slag av trådlös teknik öka i Finlands daghem och skolor genom användningen av alltfler trådlösa prylar. Samtidigt visade allt fler nya forskningsrapporter att tekniken skadar människors och t.o.m. djurs hälsa. Med tanke på sådana forskningsresultat är förhoppningen att 2017 – för våra barns skull – blir det år då vi går in för att minska strålningen från trådlös utrustning.
Det är med stor oro som jag noterat att sådan expertis som tidigare erbjudit sina tjänster inom trådlös teknik och hälsa till de finländska myndigheterna, t.ex. Dariusz Leszczynski (som var professor vid Strålsäkerhetscentralen), numera känner djup misstro inför regeringens minskade forskningsanslag och därför väljer att ställa sig till förfogande för arbetsuppdrag utomlands. Det är också därför som den viktigaste evidensbaserade forskningen om digital hälsa kommer från andra länder. Den måste vi öppna upp ögonen för och vidta nödvändiga skyddsåtgärder på hemmaplan.
I Polen har man nyligen vidtagit åtgärder för att informera invånarna om digital hälsa. Detta som ett eko från ”Right to Know”-lagen i Kalifornien som ålägger mobilindustrin att ge ut behövliga säkerhetsföreskrifter till konsumenterna. I Argentina antog man 2016 en ny hälsolag med avsikt att reglera de elektromagnetiska föroreningarna, t.ex. genom att endast använda kabelnät i skolor och sjukhus. Detta var i sin tur ett eko från Frankrike där man redan år 2015 hade antagit en lag om elektromagnetisk hälsa med avsikt att skydda de svagaste dvs. barn och ungdomar. I USA har den påkostade och pågående NTP-studien (National Toxicology Program) redan visat på klara samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer. I Storbritannien publicerades i oktober 2016 en chockerande rapport om hur många stater som konsekvent underminerar den evidensbaserade forskningen pga kraftig industrilobbning. I Tyskland har man äntligen publicerat Dr. Prof. Karl Hechts (2016) översikt av 878 ryska studier (gjorda 1960-1997) om synnerligen allvarliga hälsoskador av elektromagnetisk strålning, en rapport som den tyska regeringen gömt undan offentlighetens ljus under flera år. I Grekland har man konstaterat att pollinerande insekter, t.ex. bin, minskade i antal och dog i närheten av mobilmaster osv.
Senaste höst undertecknade 223 EMF-forskare från 41 stater en appell till FN och WHO där de kräver nya strängare åtgärder för att minska den globala användningen av trådlös teknik. Forskarna påvisar att den tyska stiftelsen ICNIRP, som ger råd till WHO, aldrig tagit deras forskning på allvar. Dessa forskare vill göra oss uppmärksamma på att vi just nu, p.g.a. tilltagande strålning, leker en farlig lek med människors hälsa och välbefinnande. Digital teknik skall därför inte användas i daghem och skolor så länge som vetenskapliga belägg för deras säkerhet inte har konstaterats.
Jag vill
- att SFP via dess representanter i kommun och riksdag aktivt påminner om att Finland som ett medlemsland av EU har en skyldighet att implementera resolution 1815 (2011) för att skydda vår framtid, barnen, när det gäller onödigt höga pulser från all trådlös utrustning som avger elektromagnetiska pulser. Till sådan utrustning hör bl.a. mobiltelefoner, mobilmaster, läsplattor och trådlöst uppkopplade datorer samt, wifi./WLAN. Så länge den trådlösa teknikens risker har bevisats och riskfri användning inte har bevisats bör man tillämpa försiktighetspricipen särskilt på barn, det betyder i praktiken kabelburet nät i daghem och skolor.
Charlotta Asplund, SFP i Replot-Björkö
Källor:
Hardell, Lennart & Carlberg, M (2016) http://www.pathophysiologyjournal.com/article/S0928-4680(14)00064-9/pdf
Hardell, Lennart et al. (2016) Radiofrequency radiation at Stockholm Central Railway Station in Sweden and some medical aspects on public exposure to RF-fields
DOI: 10.3892/ijo.2016.3657
Hecht, Karl (2016) http://kompetenzinitiative.net/KIT/wp-content/uploads/2016/07/KI_Brochure-6_K_Hecht_web.pdf
Niemelä, Matti ”Kännykkä vei terveyteni” https://betweenrockandhardplace.files.wordpress.com/2014/10/kc3a4nnykkc3a4-vei-nokia-pomon-terveyden.pdf
Pall, Martin L. (2014) Microwaveelectromagneticfieldsact by activatingvoltage-gated calcium: why the current international safety standards do not predictbiologicalhazard. https://ecfsapi.fcc.gov/file/7521102861.pdf
Pall, Martin. L (2015) Microwavefrequencyelectromagneticfields (EMFs) producewidespreadneuropsychiatriceffectsincluding depression http://dx.doi.org/10.1016/j.jchemneu.2015.08.001
Resolution 1815 (2011) The potential dangers of electromagnetic fields and their effect on the environment
Partifullmäktiges svar:
Den sk. försiktighetsprincipen har länge varit en del av samhällsdiskussionen och fått fotfäste i ett flertal internationella deklarationer med start från FN:s Rio-deklaration 1992 som allmänt räknas som principens genombrott. Den finns en mängd olika definitioner med olika nyanser men generellt kan sägas att om konsekvenserna av en viss handling är okända, men att det finns risk för olika negativa följder, så är det bättre att inte handla. Eftersom alla nya saker innebär en risk är det givetvis nödvändigt att förhålla sig till försiktighetsprincipen med sunt förnuft, vi kan inte skydda oss mot allting.
Trådlös teknik som mobiltelefoner, läsplattor och bärbara datorer har varit en del av vår vardag i många år. En mängd forskning kring hälsoeffekterna finns att tillgå, och överlag har inte forskningen kunnat påvisa några större risker. I dagens värld är det ändå säkert skäl för oss alla att hitta stunder och platser där vi kopplar bort oss från all teknik, för många ger det en välbehövlig vila. Europarådets resolution 1815 som motionären lyfter fram antogs för 6 år sedan (2011) och tar upp både strålning från högspänningsledningar, mikrovågor, mobiltelefoner och WLAN.
Motionären lyfter fram riskerna med trådlös strålning, och framför allt när det gäller skolelever.
Strålsäkerhetscentralen (STUK) är den oberoende instans i Finland som har en lagstadgad roll i att ”skydda människor, samhället, miljön och de kommande generationerna från strålningens skadeverkningar.” STUK noterar att exponeringen för radiofrekvent strålning från WLAN-nätverk har undersökts mycket i den brittiska hälsoskyddsmyndigheten PHE:s (Public Health England) forskningsprogram. Utifrån undersökningar utgör exponeringen på 0,5 meters avstånd från WLAN-basstationen cirka en hundradel av maximivärdet, även om basstationen hela tiden sänder radiovågor. Eftersom sändningseffekterna i WLAN är låga och exponeringen minskar snabbt när avståndet ökar, uppstår ingen betydande exponering även om det finns flera WLAN-basstationer eller WLAN-sändare i samma klassrum eller kontor.
STUK konstaterar vidare att man i sitt forskningsprogram utvärderat exponering i klassrum med en WLAN-basstation och 30 datorer med WLAN-sändare. Man mätte den största pulskvoten mellan sändarna i datorerna och WLAN-basstationen och använde den för att bedöma exponeringen. Mätpunkten låg en halv meter från basstationen och exponeringen konstaterades vara klart under en hundradel av maximivärdet. STUK konstaterar i ett ställningstagande att användningen av trådlöst nätverk inte behöver begränsas i skolor på grund av strålsäkerhet.
Det finns ändå andra fördelar med ett trådbaserat nät, än bara minskad stålning. Ett kabelburet LAN nätverk är ofta stabilare och snabbare än ett WLAN nät, och lämpar sig därför utmärkt i ett utrymme där datorerna inte flyttas runt. Att använda sig mer av kabelburna nät är därför en bra princip oberoende av strålningsaspekten.
Partifullmäktige föreslår att motionen är besvarad med denna utredning.
