Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- att SFP fortsättningsvis arbetar för den svenskspråkiga befolkningens grundlagsenliga rätt till svenskspråkig sjukvård.
- att SFP arbetar för att förbättra arbetsförhållanden och lönesättning inom vårdyrkena både för att motivera den utbildade arbetskraften att stanna kvar i yrket och i Finland och för att underlätta rekryteringen till utbildningen och branschen.
- att SFP jobbar för att samarbeta gränsöverskridande, t.ex. med Norge, för att trygga samernas rätt till vård och omsorg på sitt modersmål.
Behandling
Sjukvården i Finland har under en lång tid varit utsatt för centralisering. Detta för att trygga kvaliteten på sjukvården och möjligheterna till forskning.Det krävs större enheter för ett sådant arbete. Nackdelen med centraliseringen har bland annat varit, att avståndet till sjukhusen i många fall har blivit långt. Antalet förlossningar i i taxin har ökat märkbart. Resorna till och från sjukhusen har blivit långa. Om man är sjuk är detta ytterst betungande.
Då det gäller möjligheterna att få vård på svenska har det blivit svårt – i många fall rent omöjligt. De kretssjukhus som finns på områden med svensk befoilkning har fått sin verksamhet starkt begränsad. Dessa sjukhus befinner sig i Jakobstad, Åbo , Borgå och Ekenäs (Raseborg) Där finns det personal som talar svenska. Vasa centralsjukhus erbjuder också vård på svenska. Under en lång tid har detta sjukhus verksamhet begränsats. Dessutom ville man i samband med landskaps – och vårdreformen överföra verksamheten till sjukhuset i Seinäjoki. Av någon för båda enheterna outgrundlig anledning tror man på statligt håll att Seinäjoki kunde klara av svensk service. Detta trots varnande röster från båda sjukhusen.
Behandlingen av svåra sjukdomar och större ingrepp sker på något av våra universitetssjuklhus. Bra så, men med språkkunnigheten är det sämre. Blodprov tas av enspråkigt finska personer. Anmälningar vid informationen likaså på finska. Röntgen och datortomografi på samma sätt. Specialläkarna talar också finska. De kan inte ens uttala de krångliga svenska namnen. Senast då en patient med en allvarlig sjukdom träffar sin läkare borde hen få tala sitt modersmål. Det blir krångligt på finska fastän många i princip behärskar språket bra. Så är dessutom vårt modersmål känslospråk. I svåra situationer borde det finnas svensktalande personer till hands. Det känns inte trevligt att peka ut något särskilt sjukhus, men tyvärr är servicen på svenska på HUS sjukhus rent minimal.
Enligt SuPer – Finlands Närvårdar- och Primärskötarförbund – arbetar ca 72 000 av 320 000 utbildade personer inom vårdsektorn inte med vårdarbete i Finland. Ca 40 000 har bytt till något annat yrke och resten arbetar i huvudsak utomlands. Bland dem finns många svenskspråkiga. Många av våra utbildade svenska skötare och läkare tar alltså hellre ett arbete utomlands. Sverige, Norge och Storbritannien har länge haft en stor dragningskraft och åtminstone Sverige och Norge har aktivt sökt personal bland nyutbildad vårdpersonal i Finland. Lönesättningen och i många fall arbetsvilllkoren är bättre i dessa länder än i Finland.
Att-sats
Svenska Seniorer i Finland föreslår
att SFP intensifierar arbetet för den svenskspråkiga befolkningens grundlagsenliga rätt till svenskspråkig sjukvård
att SFP arbetar för att förbättra arbetsförhållanden och lönesättning inom vårdyrkena för att motivera den utbildade arbetskraften att stanna kvar i yrket och i Finland
Motionär
Svenska Seniorer i Nyland
Gunvor Brettschneider Ulla Bäck
Ordförande Styrelsemedlem
Partifullmäktiges svar
Svenska språkets ställning har försämrats under de senaste åren och det är en bekymmersam utveckling. Det gäller också möjligheterna att få vård på svenska. Den nuvarande regeringen har klart försvagat svenskans ställning i Finland. Nekande av omfattande jour till Vasa centralsjukhus är bara ett exempel på hur regeringen inte förstått vad språkliga rättigheter innebär i praktiken. SFP kommer alltid att försvara svenskan och arbeta hårt för ett tvåspråkigt Finland. Tyvärr har vi under de senaste åren märkt att språkfrågor inte står högt på agendan för de andra partierna.
Tankesmedjan Agenda lanserade i början av året en rapport om språkklimatet i Finland. Även om Sipiläs regering inte lyckades genomföra en social- och hälsovårdsreform eller en landskapsreform under den här valperioden, så har svenskspråkiga i rapporten uttryckt en oro över språkets ställning efter reformerna.
Även samernas rätt till vård på sitt modersmål måste tryggas i kommande utveckling av social- och hälsovårdstjänster. Gränsen får inte vara ett hinder för samernas vård på sitt modersmål i norra Finland.
Att vårdyrket i Finland inte upplevs som attraktivt på grund av lönenivån och personalbrist är signaler vi måste ta på allvar. Vi måste se till att vårdyrket och att utbilda sig till vårdare uppfattas som attraktivt här i Finland även i fortsättningen.
