Beslut
Gemensamt svar motion 35 & motion 36.
SFP arbetar för:
- att ålägga myndigheter att tydligare informera om möjligheterna till att integreras på svenska och säkerställa och förbättra integrationen på svenska
- att det genomförs en statlig koordinering som involverar alla berörda parter för att skapa systematiska och tydligt formulerade, flexibla svenskspråkiga integrations- och utbildningsstigar för invandrare som kommer till Finland
- att invandrare som jobbar ska erbjudas undervisning även i svenska för att kunna matchas mot den svenskspråkiga arbetsmarknaden
- att på kommunal nivå, speciellt inom huvudstadsregionen, bevaka att kommunernas integrationsprogram inkluderar konkreta åtgärder för att främja den svenska integrationen
- att aktörer inom tredje sektorn erhåller finansiella möjligheter för att trygga och utveckla sin integrationsfrämjande verksamhet rörande svensk integration i vårt samhälle på sikt
Behandling
Sysselsättningen är en fråga som är viktigare än på länge. Det gäller att vara proaktiv och arbeta för att det inte skall uppstå luckor i livet där människor kan hamna i passivitet på grund av trög byråkrati och dåligt utformade modeller.
Integrationen på svenska har andra förutsättningar än den finska sidan. Det är inte alltid självklart att kunden informeras om eller erbjuds integration på svenska. Samtidigt finns ett stort behov av svenskspråkig arbetskraft. Vissa yrken har haft stor brist under en längre tid. Dessvärre finns också många invandrare som efter avklarad integrationsutbildning inte kan hitta ett jobb.
En integrationsutbildning som tidigt kombineras med läroavtal hade skapat en mer naturlig integration där språkutvecklingen också är mer arbetslivsanpassad. Det hade gett bättre möjligheter för invandrare att få ett jobb och undanröjt det passiva tomrummet mellan integrationsutbildning och arbete. En sådan modell hade tydligare visat att invandrare som väljer svenska som integrationsspråk har goda möjligheter till arbete.
Vissa arbetsgivare erbjuder redan idag läroavtalsutbildning och är kanske lämpliga till att utveckla en sådan integrationsstig. Ett exempel är Folkhälsan som erbjuder läroavtal för omsorgsassistenter.
Att-sats
Jag föreslår att SFP arbetar för
- att utveckla nya integrationsstigar som är anpassade för ett arbetsliv på svenska
- att uppmana myndigheter att tydligare informera om möjligheter till arbete på svenska
- att utveckla integrationsutbildningar baserade på läroavtal
- att också invandrare i arbete skall erbjudas undervisning i svenska för att kunna matchas mot den svenskspråkiga arbetsmarknaden
Motionär
Simon Ahlkvist
SFP Vasa
Partifullmäktiges svar
Gemensamt svar motion 35 & motion 36.
I enlighet med rådande lagstiftning ska integration erbjudas på svenska eller finska, men motionärerna belyser de praktiska problemen med en fungerande integration på båda språken och lyfter upp flera konkreta förslag för att förbättra situationen.
Förslaget till redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjande har samlat flera utlåtanden under remisstiden. Flera av utlåtandena lyfter upp möjligheterna att integreras också på svenska. I det fortsatta arbetet med redogörelsen är det av största vikt att också den svenska integrationsstigen beaktas i tillräcklig utsträckning.
För att förbättra integration av invandrare spelar sysselsättningen en stor roll, och därför behöver också de tjänster som stöder invandrares sysselsättning fungera bättre. På många håll finns det en stor brist på arbetskraft, vilket kan åtgärdas genom att göra det lättare för personer att söka sig till Finland för att jobba. Regeringen genomför flera åtgärder för att främja arbetsrelaterad invandring och för att försnabba och försmidiga processerna för att få arbeta och studera i landet.
Att utveckla språket i arbetslivet genom läroavtal är en god tanke, men det kräver även tillräckliga grundkunskaper i språket. För att lyckas är också god handledning och motivation centralt. Att utveckla sina språkkunskaper i arbetslivet kräver också tid och resurser av arbetsgivaren.
Nyanländas möjlighet att integreras i språkgemenskapen planeras också vara ett av fokusområdena i den nya nationalspråksstrategin.
