Beslut
SFP arbetar för:
- att en möjlig befrielse från fastighetsskatt för samkommuner och andra allmännyttiga offentliga byggnader utreds.
Behandling
Högre krav på samhällsproducerade, högklassiga tjänster och kraven på jämlik tillgång till dem för alla kräver mera samarbete mellan kommunerna för att samla resurser för att producera dessa. Speciellt krävande är satsningarna för landsbygdskommuner med en gles och numera ofta minskande befolkning. Då bildar man samkommuner för att med gemensamma krafter kunna erbjuda sina invånare högre standard i tjänsterna än vad man annars kunde producera. Detta gäller särskilt inom sektorerna utbildning och hälso- och sjukvård.
Genom samkommunen investerar man gemensamt och eftersom det oftast är stora komplex får den kommun dit investeringen riktas en hel del fördelar. Dels drar investeringen in kapital som koncentreras, samtidigt som verksamheten ger arbetsplatser och en mängd kringaktiviteter.
I och med investeringen bidrar ofta landsbygdskommunerna till att kapitalet går från landsbygd till större tätort. Detta är skäligt.
Men för verksamheten är det oskäligt att samkommunen för verksamheten måste erlägga fastighetsskatt för dessa allmännyttiga, skattefinansierade verksamheter som visserligen betjänar hela samkommunens område men som samtidigt leder till att penningströmmen ständigt går från landsbygden till tätorten och i och med att fastighetsskatten är betydande för stora mastodontbyggen är det en betydande summa. Eftersom skatten ingår i driftsutgifterna innebär det att samtliga kommuner deltar i driften medan placeringskommunen får betydande lättnader i och med att den ensam får ta emot fastighetsskatten efter en sväng via skatteverket.
Detta innebär att övriga deltagande kommuner får en fast avgift för all framtid som inte kan påverkas medan placeringskommunen kan minska sina utgifter för verksamheten i motsvarande grad.
Eftersom vi alla gått in för att hålla landsbygden i Finland levande och ständigt funderat över hur vi skall göra det är fastighetsskatten en betydande fast utgift år efter år.
Därför föreslås att fastighetsskatten för allmännyttiga, skattefinansierade fastighetsinvesteringar för utbildning och hälso- och sjukvård avskaffas nationellt.
Det vore en minskning av de fasta driftskostnader som drivandet av verksamheten förutsätter eftersom fastighetsskatten belastar driftskostnaden så länge som fastigheten består. Det skulle skapa en mer jämlik situation mellan kommunerna och invånarna. I och med detta deltar alla som ingår i samkommunen i investeringen i enlighet med grundkapitalet och verksamheten belastas endast av de driftskostnader som krävs för att bedriva den.
Att-sats
- att fastighetsskatten för allmännyttiga, skattefinansierade fastighetsinvesteringar för utbildning och hälso- och sjukvård avskaffas nationellt.
Motionär
SFP i Smedsby-Böle r.f.
Alice Lillas Samuel Broman, ordf
Partifullmäktiges svar
Motionären belyser ett aktuellt ärende som blir speciellt synligt i och med social- och hälsovårdsreformen, men som också har varit aktuellt då kommuner valt att samarbeta mer i form av samkommuner. Så länge det endast är en kommun som äger fastigheterna på sitt område är det en annan sak, men som motionären skriver så handlar det nu om en sorts resursöverföring till en av ägarna i samkommunen eller till endast en del av välfärdsområdet.
Kommunerna har redan i dagens läge möjlighet att inte uppbära fastighetsskatt av allmännyttiga samfund genom att bestämma att fastighetsskatterprocentsatsen är 0 för dessa, om byggnaden är i allmänt eller allmännyttigt bruk. Enligt fastighetsskattelagen så ska en kommun inte betala skatt för en fastighet som den äger på sitt eget område, men en samkommun är utan undantag skyldig att betala skatt för sina fastigheter till den kommun där fastigheten finns, även om kommunen själv är medlem i den aktuella samkommunen. Tanken som motionären presenterar är god, men trots det är den svår att genomföra i praktiken. Att avgöra vilka fastigheter som inte behöver betala fastighetsskatt är en svår linjedragning. Därmed behöver frågan utredas ytterligare för att avgöra vilka praktiska följder det har. Ett annat alternativ är att samkommunens medlemmar kan avtala om att kommunen som får fastighetsskatten återbetalar motsvarande summa till samkommunens budget.
Ett annat liknande exempel på resursöverföring är universiteten som betalar fastighetsskatt till kommunerna där de har fastigheter. Utbildningen finansieras med gemensamma skattemedel som sedan används för att betala fastighetsskatt till staden eller kommunen där universiteten har fastigheter. Ett universitet kräver förstås en del infrastruktur och kommunalteknik som också finansieras genom fastighetsskatt. Likväl behöver också andra skattefinansierade utbildnings- ,hälso- och sjukvårdsfastigheter kommunalteknik, som underhålls och upprätthålls med hjälp av fastighetsskatten. Det blir lätt en orättvis situation då kommunen där fastigheten finns står för mera kostnader för strukturen runt fastigheten.
Eftersom frågan är aktuell och blir mer aktuell i och med att det kommer finnas allt fler offentliga fastigheter i kommunerna som inte längre ägs av kommunerna, så behöver frågan utredas speciellt med tanke på resursöverföringarna.