Beslut
SFP arbetar för:
- att öka kunskapen inom vården och skolan om ADHD-symptomens mångfald och könsskillnader i symptom
- att öka resurser inom psykiatrin och se över vårdkedjorna för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom ADHD
- att välfärdsområden, skolor och kommuner ska lägga resurser på kamratstödsgrupper, samt stöd till familjer och enskilda personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- att öka utbildningsplatserna för psykologer och inom psykiatrin
- att skolor ska ha tillräckliga resurser så att elever med symptom på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver även utan diagnos
Behandling
Partifullmäktiges svar
Fler pojkar än flickor diagnosticeras med ADHD, men som motionärerna skriver beror detta nödvändigtvis inte på att ADHD är vanligare hos pojkar, utan på att man inte känner igen symptomen hos flickor vare sig hemma, i skolan eller inom vården. Därför dröjer diagnosen ofta hos flickor och ADHD:n kan istället ha vårdats som ångest eller depression. En fördröjning i diagnosticering kan leda till att problemen hopar sig, vilket gör det svårare att vårda och avhjälpa dem i ett senare skede. Det här är både ett misslyckande inom vården och en personlig tragedi för den som inte får hjälp och stöd med sin diagnos.
Vi vill att alla ska få vård snabbt och att alla elever ska få det stöd de behöver i skolan. Precis som motionärerna lyfter upp behövs därför kunskaperna om neuropsykologiska symptom förbättras inom vården och i skolorna. Inom vården behöver vi se till att diagnosticeringen inte dröjer och att alla får hjälp, vare sig det är medicinering, terapi eller annan form av hjälp som underlättar vardagen.
Partifullmäktiges beslutsförslag
SFP arbetar för:
- att öka kunskapen inom vården och skolan om olikheterna i neuropsykologiska symptom mellan könen
- att öka resurser inom psykiatrin och se över vårdkedjorna för neuropsykologiska symptom
- att välfärdsområdet, skolor och kommuner ska satsa på kamratstödsgrupper, stöd till familjer och enskilda personer med ADHD eller ADD
Motion
De mest kända symptomen hos både vuxna och barn med ADHD är överaktivitet, impulsivitet och svårigheter med att koncentration. Forskning visar att symptomen hos flickor och kvinnor ofta ser annorlunda ut. Flickor har t.ex. brister i uppmärksamheten, men utan tydlig överaktivitet och impulsivitet. Flickors symptom riktas oftare ”inåt” och utmynnar i ätstörningar eller ångest. På grund av okunskap och snäva symptombeskrivningar identifieras flickors ADHD-symtom mindre ofta av lärare och föräldrar.
För att få en ADHD-diagnos krävs ofta att en flicka/kvinna har mycket omfattande och tydliga svårigheter, vilket leder till att dagens system underdiagnostiserar flickor. Risken är att kvinnor med oupptäckt ADHD för länge bollas runt inom vården, tills klient liksom familjen tappar hoppet och inte mera söker hjälp. Tidsförloppet från misstanke till diagnos är i snitt 9 år.
Flickor och kvinnor med ADHD upplever, liksom män och pojkar svårigheter i vardagen, arbetslivet och med att upprätthålla relationer. Under tiden av oidentifierat vårdbehov hinner svårigheter i skolan eskalera, och i det långa loppet kan brister i trygghet och inlärning leda till lidande arbetsliv, oförmåga att skapa ett självständigt liv. Missbruk och brottslighet är även vanligare hos personer med ADHD-diagnos.
För att råda bot på det strukturella problem som råder inom vården av kvinnor och flickor behövs en helhet av åtgärder.
För det första borde kunskap om kvinnors och flickors ADHD-symptom bli mer kända inom vårdsektorn och i skolorna, liksom i utbildningen för de som jobbar inom vård och pedagogik. Välfärdsområdena ska öka sin kompetens i nepsy och öka sin förståelse om hur speciellt unga kvinnor och kvinnor i arbetslivet kan ha utmaningar i vardagen. Symptomen kan vara svårtolkade då även de yrkeskunniga genomgått utbildningar där kvinnors problematik varit osynlig.
För det andra får ungefär 80% av alla med ADHD hjälp av medicinering, som i nuläget kan bli utom räckhåll för kvinnor. Det som konstaterats ha effekt är psykoterapi och i synnerhet gruppterapi med andra som lever med liknande problematik. Välfärdsområdena ska satsa på kamratstödsgrupper, stöd till familjer och enskilda personer som upplever utbrändhet, depression och ångest på grund av odiagnosticerat neuropsykiatrisk diagnos. För att få stöd med det konkreta i vardagen som tidsuppfattning, att hantera pengar i vardagen eller vårda sina nära relationer finns det utbildade ADHD-coacher som kan hjälpa. Att vården erbjuds på svenska oberoende av var i Finland du bor är även avgörande.
Motionärens beslutsförslag
Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för:
- Att öka resurser inom psykiatrin och se över vårdkedjorna för Nepsy
- Att välfärdsområdet, skolor och kommuner ska satsa på kamratstödsgrupper, stöd till familjer och enskilda personer med ADHD
- Att i processen då diagnos utreds ska personen få behövlig vård.
Motionär
Svenska Kvinnoförbundet r.f.
Anita Westerholm, Förbundsordförande
Agneta Udd-Saarela, Generalsekreterare
