Beslut
SFP arbetar för
- att möjligheten att delta i religionsundervisning eller livsåskådning inte ska vara bunden till eventuellt medlemskap i ett religiöst samfund
- att en del av religionsundervisningen och livsåskådningsundervisningen kunde ordnas gemensamt för alla
Behandling
Partifullmäktiges svar
Frågan motionärerna lyfter upp är relevant, och diskuteras med jämna mellanrum i samhällsdebatten. Vår grundlag är tydlig i §9 med att ingen ska särbehandlas på grund av sin religion, och i §11 stadgas: ”Till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning.” När det gäller ett barns religiösa ställning stipuleras i religionsfrihetslagen att ”ett barns vårdnadshavare beslutar gemensamt om barnets religiösa ställning”. Svenska folkpartiet har partidagsbeslut på att åldersgränsen för utträde ur och inträde i religionssamfund utan vårdnadshavarens samtycke fastställs till 16 år.
När det gäller dagens religionsundervisning är det viktigt att rätten att välja livsåskådning finns, och den rätten bör också finnas för medlemmar i religiösa samfund.
Tanken om att sammanföra elever från olika kulturella och religiösa bakgrunder, som motionären lyfter upp är god, och behöver beaktas när läroplaner görs upp. Det här kan ändå genomföras utan att undervisningsämnena förändras. Förståelsen för olika religioner och religiösa och kulturella seder och bruk kan bäst tillgodogöras om man är väl förankrad i sin egen kulturella bakgrund. Möjligheten till religionsundervisning i barnets egen religion är en del av skolans uppdrag idag, och ger en bra grund för att ta del av andra sätt att se på världen.
Partifullmäktiges beslutsförslag
SFP arbetar för
- att möjligheten att delta i religionsundervisning eller livsåskådning inte ska vara bunden till eventuellt medlemskap i ett religiöst samfund
- att en del av religionsundervisningen och livsåskådningsundervisningen kunde ordnas gemensamt för alla
Motion
Enligt lagen har religionsundervisningen varit icke-konfessionell nästan hela 2000-talet och skolan är i allmänhet en sekulär plats. Trots detta har vi ännu i dagens läge uppdelad religions- och livsåskådningsundervisning som främst är baserad på den övertygelse som föräldrarna fört över på sina barn.
Nyligen gjorda undersökningar visar att majoriteten av finländare understöder en sammanslagning av de nämnda ämnena, så att familjens samfund inte påverkar ämnesvalet. Riksdagen har också tidigare tagit emot ett medborgarinitiativ om ett gemensamt åskådningsämne, vilket tyvärr inte godkändes. Finland är det enda landet i Norden som har separat undervisning i religion och livsåskådning. Argumenten om den nordiska aspekten är relevant, då skolor i Norden konstant blir mera lika, och där Finland tidigare använts som ett ledande exempel. Det bör också noteras att allt fler elever deltar i undervisningen av livsåskådning, antingen rakt eller genom att byta bort från religionsundervisningen.
Med tanke på att det är föräldrarna som väljer religionen för barnen är det inte upp till barnet att välja vilket ämne man läser då man är yngre. Genom att placera elever och studerande från olika bakgrund i samma klassrum med samma läroplan kan man lära sig av varandra, och bygga på relationer mellan religioner och kulturer. Samtidigt skulle det ge en möjlighet för eleverna att själv bilda sin egen identitet, som inte nödvändigtvis behöver vara densamma som föräldrarnas. Dagens isolering leder inte till mera samvaro, men i värsta fall till mera fördomar.
Motionärens beslutsförslag
Därför vill Svensk Ungdom att Svenska folkpartiet ska arbeta för:
- ATT religionsundervisningen ordnas som ett gemensamt åskådningsämne
Motionär
Julia Ståhle, Förbundsordförande
Malin Lindholm, Förbundssekreterare
