Motion 18 – Rädda demokratins framtid

16.06.2024 | Demokrati

Beslut

Partidagens beslut

SFP arbetar för

• att rösträttsåldern i kommunalval sänks till 16 år
• att rösträttsåldern i välfärdsområdesval sänks till 16 år.
• att rösträttsåldern i riksdagsvalet sänks till 16 år
• att rösträttsåldern i Europaparlamentsvalet sänks till 16 år
• att rösträttsåldern i presidentvalet sänks till 16 år.

Behandling

Partifullmäktiges svar

Svenska folkpartiet arbetar för att höja valdeltagandet i alla åldersgrupper. Att aktivera medborgarna och väcka intresse för val är viktigt för att öka valdeltagandet. En del positiva tecken har kunnat ses under de senaste åren, bland annat ett visst ökat intresse för samhällspåverkan överlag och även ett något aktivare valdeltagande. Då man granskar valdeltagandet i riksdagsvalet 2023 för ålderskategorin 18-24-åringar så ser vi att valdeltagandet steg igen från 55% till 58% jämfört med valet 2019, då det ännu i valet 2015 var endast 47 %. Därmed verkar vi vara på rätt väg med intresse för val för de unga röstberättigade. I ålderskategorin 25-34-åringar sjönk tyvärr valdeltagandet och låg på 62 % jämfört med 63% i valet 2019. Men mycket återstår ännu att göra då det allmänna valdeltagandet låg på 71%.

Fortsättningsvis behövs ett aktivt arbete för att stärka intresset för politik och samhällspåverkan ytterligare. En aktivare demokratifostran i skolan är ett exempel på en sådan åtgärd. Regeringen Orpo har även som mål att utarbeta och genomföra ett nationellt program för att främja demokrati och deltagande. Särskilda mål är att höja valdeltagandet och stärka barns och ungas delaktighet.

En sänkning av rösträttsåldern har behandlats också tidigare, senast på partidagarna 2014, 2016, 2018 och 2021. Rösträttsåldern har vanligtvis förknippats med myndighetsåldern. Dessutom har det varit logiskt att röstningsåldern och valbarhetsåldern är samma. Motionären påpekar helt riktigt att det samhälleliga ansvaret på många sätt börjar redan före 18-års ålder. Däremot är fortfarande en stor del av rättigheterna och skyldigheterna förknippade med myndighetsåldern, till exempel vårdnadshavares ansvar upphör, man blir värnpliktig, läroplikten upphör och man får rätt att ingå äktenskap. Utvidgningen av läroplikten har dessutom kommit till de senaste åren. Med tanke på dessa är det motiverat att bibehålla 18 år som åldersgräns för att rösta och kandidera i nationella val. I enlighet med regeringsprogrammet ska dock den nedre åldersgränsen för undertecknande av ett europeiskt medborgarinitiativ sänkas till 16 år för att stärka ungas samhälleliga delaktighet.

I och med social- och hälsovårdsreformen ändrade kommunernas uppgifter då social- och hälsovården flyttades över till välfärdsområdena och därmed blev den grundläggande utbildningen den största uppgiften för kommunen utöver de andra lokala frågorna gällande välmående och livskraft. Vi anser därmed att det är befogat med en sänkt rösträttsålder i kommunalval och välfärdsområdesval så att unga bättre kan påverka de lokala och regionala frågorna.

Beslutsförslag

SFP arbetar för

• att rösträttsåldern i kommunalval sänks till 16 år
• att rösträttsåldern i välfärdsområdesval sänks till 16 år.

Motion 18 – Rädda demokratins framtid

Enligt strafflagens 3 kap. 4 § förutsätts för straffansvar att gärningsmannen vid tidpunkten för gärningen har fyllt femton år och är tillräknelig. I början av varje kalenderår skickar skatteförvaltningen ett skattekort till alla som fyller minst 16 år under årets lopp. Unga personer är med andra ord straffrättsligt skyldiga och skattepliktiga vid 16 års ålder, men har inskränkta påverkningsmöjligheter eftersom de inte får rösta i allmänna val. Enligt Svensk Ungdom är detta minst sagt odemokratiskt

Vår nuvarande rösträttsålder på 18 år leder ofta till att unga får rösta för första gången då de nyligen flyttat till en annan ort, exempelvis för att studera eller för att arbeta. Därmed har de inga starka band till regionen och till uppställda kandidater i ett val, vilket höjer tröskeln till att delta i demokratins allra väsentligaste grundpelare – att rösta i ett folkval. Om man får rösta för första gången som 16-åring är det mer sannolikt att man har bott på samma ort under en längre period och är då betydligt mer benägen att använda sin rösträtt.

Med en lägre rösträttsålder kan även utbildningen på andra stadiet stödja valdeltagandet – det skapas en konkret möjlighet att lära sig genom erfarenhet, som undervisningen kan använda sig av.

Genom att sänka rösträttsåldern till 16 år blir steget för unga att rösta lägre – något som gynnar både samhället och demokratin. Samtidigt skulle det skapa en ökad legitimitet för vårt demokratiska system.

Rösträttsåldern är inte fastslagen en gång för alla, utan har skiftat flera gånger under historien för att spegla tiden vi lever i. Det finns ingen betungande motivering till varför åldern slagits fast vid just 18 år. Därför är det nu dags att ta steget in i nutiden och sänka rösträttsåldern till 16 år.