Motion 27 – Rehabilitera finländare som krigat för Ukraina

16.06.2024 | Veteraner

Beslut

Partidagens beslut

SFP arbetar för

• den planerade etableringen av nationellt centrum för krishanteringsveteraner
• att initiera en utredning om huruvida lagen om olycksfall i militärtjänst i ändamålsenlig utsträckning skulle omfatta finländska frivilliga i Ukraina.

Behandling

Partifullmäktiges svar

Motionärerna lyfter fram ett viktigt och aktuellt ämne som berör stödet till finländare som frivilligt deltagit i striderna i Ukraina för att försvara landets suveränitet och demokrati. Vi erkänner det mod och den offervilja som dessa individer har visat genom att stå upp för demokratiska värderingar och Europas frihet. Vi förstår också att återanpassningen till vardagslivet kan vara utmanande för dem som återvänder, med tanke på de psykiska och fysiska skador de kan ha drabbats av.

Det är avgörande att Finland som samhälle tar sitt ansvar för att stödja dessa individer på bästa möjliga sätt. Dock är det viktigt att närma sig denna fråga med en balanserad och väl genomtänkt strategi, som beaktar Finlands lagar och internationella åtaganden. De veteraner som stridit för Finland i andra världskriget och de som varit med i krishanteringarsoperationer har varit på uppdrag av Finska staten. Såsom motionären lyfter upp är de som frivilligt engagerar sig i skydd av andra länder därmed i en annan situation då det inte är sanktionerat av den finska staten. Finland stöder Ukraina med bistånd och med försvarsmateriel- och utbildningsstöd men har inte hittills skickat trupper till Ukraina.

SFP ser det som viktigt att Finland fortsätter att stödja Ukraina bland annat med utvecklingssamarbete, försvarsmateriel, civil krishantering och humanitärt bistånd.

När det, i regeringsprogrammet nämnda, så kallade nationella centret för krishanteringsveteraner blir verklighet så är det logiskt att personer som lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) p.g.a. strider riktas till det centret, då expertisen att sköta om dessa kommer att finnas där. Centret bör erbjuda ett brett spektrum av rehabiliteringstjänster, inklusive psykologiskt stöd och hjälp med fysiska skador. Det är dock viktigt att de som deltagit i operationer sanktionerade av staten ska ha förkörsrätt till dessa tjänster.

Beslutsförslag

SFP arbetar för

• den planerade etableringen av nationellt centrum för krishanteringsveteraner
• att initiera en utredning om huruvida lagen om olycksfall i militärtjänst i ändamålsenlig utsträckning skulle omfatta finländska frivilliga i Ukraina.

Motion 27 – Rehabilitera finländare som krigat för Ukraina

Kring hundra finländare har frivilligt åkt till Ukraina för att försvara landets suveränitet, demokrati och samhälle mot den ryska aggressionen. De frivilliga i Ukraina försvarar inte endast Ukraina, utan hela Europas frihet och demokratiska värderingar. Förutom stridsuppdrag finns det finländare som frivilligt vårdar sårade, utbildar trupper, utför humanitärt arbete och hjälper till med återuppbyggnaden av landet. Att försvara friheten kan ändå stå sig dyrt: veteranerna kan efter sin hemförlovning lida av permanenta psykiska och fysiska skador. SFP bör arbeta för ett bättre  stöd till våra nya veteraner, de finländska Ukraina-veteranerna.

Finländare som åker till Ukraina för att främja fred genomlever varierande förhållanden. En del strider i de hetaste zonerna under konstant regn av artilleri eller blir målsatta av drönare mitt i natten, en del har sett sina vapenbröder stupa på fronten. Krigserfarenheter kan utlösa posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som i värsta fall gör det omöjligt att återanpassa sig till ett normalt vardagsliv. De psykiska skadorna kan vara ännu djupare än de fysiska.

Finska staten erbjuder inget regelrätt stöd utöver den vanliga offentliga servicen till finländska Ukraina-veteraner.  De finländska Ukraina-veteranerna är beroende av den offentliga hälsovården, som inte förmår erbjuda dem det stöd de behöver. Som känt är den offentliga hälsovården överbelastad och köerna till att få t.ex. psykiatrisk vård är långa. Det har visat sig svårt att få vård för psykiska sjukdomar som PTSD (https://www.rkh.se/aktuellt/langvariga-konsekvenser-av-krig-och-ptsd/), vilket veteranerna bland annat kan lida av efter sin hemförlovning. Ukraina-veteranerna har heller ingen lagstadgad status, och omfattas därmed inte av förmåner och ersättningar som tilldelas officiella veteraner.

Det finns inget utrikes- eller säkerhetspolitiskt dilemma i att stöda Ukraina-veteranerna och ge dem erkännande, eftersom Finland redan har stött Ukraina militärt för nästan 2 miljarder euro (https://um.fi/finlands-stod-till-ukraina). Det innebär inte att Finland tvingas att rehabilitera alla andra som tjänstgjort i utländska arméer, eftersom finländska Ukraina-veteraner arbetat för samma ändamål som Finlands säkerhetspolitik driver: Ukrainas självständighet.

En välmående veteran har lättare att klara av vardagen, arbeta och viktigast av allt: komma över de traumatiska händelserna. Tre finländare har dött i försvaret av Ukrainas suveränitet. De som överlever kommer för evigt att komma ihåg känslan av att mista en vapenbroder.

Finland tog inte hand om sina veteraner efter andra världskriget. Krishanteringsveteraner fick officiell veteranstatus först år 2016. Vi måste se till att de frivilliga som återvänder till Finland från Ukraina får den vård och hjälp de behöver och det erkännande som de förtjänar.