Beslut
Partidagens beslut
Motionen föranleder inga åtgärder.
Behandling
Partifullmäktiges svar
SFP förespråkar en skattemodell där löntagaren blir med mera i handen efter skatt. Vi anser att ekonomin stimuleras effektivare när vanliga hushåll har större inkomster att disponera över. En skatteväxling från skatt på arbete till en större andel av skatt på konsumtion skulle ge löntagarna fria händer att fritt bestämma och disponera över sin inkomst. Motionären lyfter fram en modell där man på lång sikt skulle slopa de lägre mervärdesskattesatserna på 10 och 14 procent. Motionären lyfter mycket riktigt fram de många positiva sidorna med en sådan reform och påpekar att man fortfarande kan styra konsumtion med hjälp av acciser och punktbeskattning istället.
Förslaget som motionären föreslår är en drastisk ändring av det nuvarande skattesystemet. Motionären har en poäng i att det ibland uppstår situationer där gränsdragningen mellan mervärdesskattesatserna kan uppfattas som godtycklig. Vi stöder tanken om att systemet ska vara enkelt och en skatteväxling mot konsumtion är i linje med SFP:s ekonomiska politik. Trots det finns det fortfarande goda skäl att beskatta basförnödenheter såsom mat och medicin lindrigare.
Beslutsförslag
Motionen föranleder inga åtgärder.
Motion 43 – En reform för modern momsbeskattning
Mervärdesskatten (moms) är en skatt på konsumtion. Den allmänna momssatsen i Finland är 24 procent och är femte högst bland samtliga EU-länder, med två ytterligare momsskattesatser på 10 procent och 14 procent. Tre separata momsskattesatser är ett godtyckligt och krångligt system. Till exempel:
- En chaufför betalar 10 procent moms för persontransport. Om samma chaufför hemkör mat så tillämpas istället den allmänna momssatsen på 24 procent.
- En idrottsmassör ger både massage och avslappningsbehandling. Massagen är momsfri medan avslappningsbehandlingens omfattas av 24 procent moms.
- En bioföreställning beskattas med 10 procent moms. Om det serveras mat som i en restaurang gäller däremot 14 procent moms.
Godtyckliga definitioner gör att särskilt mindre företag måste använda redan knappa resurser för att efterleva dagens regelverk. Samhällsresurser läggs på utredningsarbeten och rättsprocesser för att fastställa hur varor och tjänster ska klassificeras – exempel på detta finns det gott om. En standardiserad momssats har dessutom potentialen att leda till högre intäkter i statskassan till följd av en breddad momsbas.
Den svenska Riksrevisionen (2018) fann att olika momssatser, som ofta motiveras utifrån fördelningspolitiska syftet, är ett trubbigt verktyg för att omfördela. Mindre bemedlade hushåll spenderar ca 16 procent av inkomsten på mat medan samma siffra är ca 13 procent för den rikaste tiondelen. I absoluta tal lägger däremot förmögnare hushåll mer pengar på mat och är således de som vinner mest på en lägre momssats på livsmedel och mat. För att komma bort från diskussionen om nödvändig- versus lyxkonsumtion skulle en standardiserad momssats vara att föredra.
Att diskriminera individer och hushåll på basis av konsumtion kan ha sina fördelar, till exempel genom straffbeskattning för att minska tobaksrökning. I de instanser där politiker vill ändra på individers val är dock punktskatter, eller acciser, samt riktade subventioner, bättre lämpade verktyg än varierande momssatser.
Beslutsförslag
Vi undertecknade vill att SFP jobbar för
- Att en modernisering av dagens momssystem utreds.
- Att samhällskonsekvenserna av reform av momssystemet utreds.
- Att vi på sikt verkar för en standardiserad momsbeskattning.
Motionär
Theo Herold, kretsstyrelseledamot SFP i Helsingfors
Emma Ringbom, kretsordförande SFP i Helsingfors
