Riksdagsvalsprogram 2019

Kategori :Arbete, Barn & Ungdomar, Bostad & Byggande, Ekonomi och skatter, Energi, Europa, Familjepolitik, Företagande, Försvar, Infrastruktur och trafik, IT, Jordbruk, jakt och fiske, Jämställdhet och diskriminering, Kommuner & landskap, Kultur, media och idrott, Lag och rätt, Landsbygd & Skärgård, Mat, Migration och integration, Miljö, Norden, Social trygghet, Språk & Minoritetspolitik, Utbildning, Utrikes- och biståndsfrågor, Vård och omsorg, Åland,

SFP:s RIKSDAGSVALSPROGRAM 2019

Ifall du vill läsa valprogrammet som PDF så hittar du det här.

Det handlar om värderingar

Vi i Svenska folkpartiet vill att alla människor har rätt att bestämma över sitt liv och vilken stig de väljer att gå. Alla ska ha frihet att drömma och förverkliga sina drömmar. Frihet att leva i fred, utan rädsla – i trygghet. Frihet att bestämma över vår kropp, vår tro och våra åsikter. Frihet att idka näring och arbeta. Frihet att vara sig själv.

SFP är det liberala partiet i Finland med en stark nordisk och europeisk förankring. Vår liberalism bygger på en respekt för människan, individens friheter och rättigheter, jämställdhet samt ett socialt och globalt ansvar. Frihet under ansvar är vår människosyn. Vi tror på den enskilda människan och hennes rätt och förmåga att själv forma sitt liv och ha inflytande över sin tillvaro.

Svenska folkpartiet är partiet för alla som vill jobba för ett tvåspråkigt Finland. Vi ser vårt lands tvåspråkighet som en rikedom och en framgångsfaktor. SFP är garanten för allas rätt till att
använda och få service på sitt modersmål även i framtiden.

Svenska folkpartiet kommer alltid att försvara vårt nordiska välfärdssamhälle och allas rätt till lika möjligheter. Vi vill se större satsningar på utbildning, en jämlik vård och omsorg samt ett sporrande socialskydd som garanterar alla en skälig utkomst.

Det är genom en hållbar tillväxt och en hög sysselsättningsgrad som välfärdssamhället kan garanteras på lång sikt. Vi vill stävja skuldsättningen, vi ska inte ge kommande generationer en större skuldbörda i arv. Vi vill inte heller ha högre skatter, men vi vill ha fler finländare som betalar skatt ute i arbetslivet. Vi vet också att de nya arbetsplatserna främst skapas i de små och medelstora företagen.

Vi har ett gemensamt ansvar för vår jord och för vår miljö. Klimatfrågan är en av vår tids största utmaning. En hållbar framtid förutsätter en tydlig politik som sporrar till ekologiska
investeringar, en hållbar livsstil och produktion.

När vi i dag ser ut över världen har en sak blivit tydlig: de grundvärden vi länge tagit som självklara är inte längre det. De liberala värderingarna utmanas såväl i öst som i väst, men också här i
Europa, väldigt nära oss. SFP kommer alltid att försvara den liberala västerländska demokratin och vi vill arbeta för att utveckla formerna för delaktighet och demokrati.

Vi i SFP säger ett absolut nej till hatet och rasismen, vi säger nej till fördomarna och isolationismen.

Vi SFP sätter humanismen före själviskheten, vi sätter öppenheten före inskränktheten, vi sätter människan i centrum – inte administrationen eller byråkratin. Vi talar varmt för varje mänskas lika värde, inte för att någon är förmer än någon annan. Vi talar för respekt för individen och mot alla former av förtryck och hat. Vi talar för att vi ska blicka framåt och skapa framtidstro – inte isolera
oss och gå tillbaka tiden. Vi vill skapa trygghet i vardagen. Vi vill skapa ett framgångsrikt Finland med människan i fokus.Att bygga samhälle handlar i grund och botten alltid om värderingar.

Fler jobb ger ännu bättre välfärd

Vi vill värna om vårt nordiska välfärds­ samhälle. Grunden för vår välfärd är en ansvarsfull, hållbar och långsiktig ekonomisk politik. För att välfärden ska kunna fördelas måste den ständigt skapas. En ökad skuldsättning är inte ett alternativ. Fler jobb skapar bättre välfärd. Sysselsättningsgraden borde vara över 75 procent. Det här förut­ sätter aktiva åtgärder från såväl det politiska beslutsfattandet som från arbetsmarknadsorganisationerna. Vi behöver förnya arbetsmarknaden.
De nya arbetsplatserna skapas främst i de små­ och medelstora företagen. Därför behöver vi ett företagarvänligt samhälle, ett där fö­retagen har goda förutsättningar att vara framgångsrika och där det är lätt att anställa. Lagstiftningen ska stöda, inte försvåra företagande. Beskatt­ningen ska sporra till företagande.
Vi behöver en bättre arbetshälsa. Man ska få trivas på jobbet. Genom att minska på sjukfrånvaro, arbets­ olycksfall och sjukpensioneringar uppnår vi betydande inbesparingar och förbättrar vardagen för många finländare.

Vi vill…

  • att fler har jobb, att sysselsättnings­ graden under nästa regeringsperiod är över 75 procent
  • föra en ansvarsfull, hållbar och långsiktig ekonomisk politik
  • stävja statens skuldsättning
  • vi vill se ett nationellt program för bättre arbetshälsa
  • se en mer jämställd arbetsmarknad
  • se en gedigen familjeledighetsreform
  • trygga rätten till lika lön för lika eller likvärdigt arbete, oberoende av kön.
  • att det ska vara lättare att anställa den första arbetstagaren
  • att det införs en ungdomsreservering i beskattningen
  • att de mindre företagen ges goda förut­sättningar att växa
  • ha mera lokala avtal i våra företag
  • slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft
  • att långtidsarbetslösa har en reell möjlighet att återvända till arbetslivet
  • effektivera arbetsförmedlingen genom att låta privata arbetsförmedlingar stöda de offentliga TE­byråerna, så att ledi­ga jobb och arbetssökande bättre möter varandra
  • förbättra möjligheterna för arbets­ tagare med partiell arbetsförmåga att stanna kvar i, och återvända till, arbetslivet
  • att utmätning inte är ett hinder för att kunna arbeta eller att bli företagare

En rättvis och sporrande beskattning

Målet med vår beskattning är att upprätthålla och utveckla vårt nordiska välfärdssamhälle. Skolan, vården och omsorgen, vår infrastruktur, våra kulturinstitutioner och allt det andra som är viktigt för oss är beroende av skattemedel. Därför behöver vi en effektiv, rättvis och förutsägbar beskattning. Skattesystemet bör vara så enkelt och transparent som möjligt, så att alla medborgare
vet varför de betalar skatt.

Finlands totalskattegrad hör till de högsta bland EU-länderna. Beskattningen ska sporra till arbete och företagsamhet samt befrämja ekonomisk tillväxt. Skatten på arbete i Finland borde lättas, enligt OECD:s rekommendationer.

Vi vill…

  • att löntagaren ska få mer i handen, det vill säga att inkomstskatten ska sporra till arbete
  • främja företagsamhet genom att hålla samfundsskatten på en konkurrenskraftig nivå
  • att arvs- och gåvoskatten slopas vid företagens och jordbrukens generationsväxlingar för att främja familjeföretagande
  • att arvs- och gåvoskatten på sikt slopas genom att ersätta den med en skatt då arvet säljs vidare
  • att privatpersoners investeringar i tillväxtföretag till en viss del ska vara avdragbara i inkomstbeskattningen
  • att privatpersoners donationer till högskolorna ska vara avdragbara
  • att fastighetsskatten inte slår oskäligt mot till exempel småhusägare
  • motarbeta grå ekonomi och aggressiv skatteplanering
  • höja hushållsavdraget

 

Utbildningen är en av de starkaste grundstenarna då det kommer till att skapa trygghet. Tryggheten det innebär för alla elever att gå i en frisk skola, på sitt modersmål, och få undervisning av behöriga lärare. Tryggheten i att oberoende av bak­grund har möjlighet att studera på ett universitet. Trygghet i att du har en möjlighet att vidareutbilda dig för att kunna få ett nytt jobb.
Finlands framgång bygger på utbildning, forskning och kunnande. En avgiftsfri, högklassig utbildning är det bästa sättet att skapa jämli­ka förutsättningar för alla. I stället för ogenomtänkta nedskärningar vill vi se medvetna och långsiktiga satsningar på utbildning och forsk­ning. Riksdagsvalet är i högsta grad ett utbildningsval. SFP är det verkliga bildningspartiet.

Vi vill…

  • att rätten till småbarnspedagogik och skolgång på svenska tryggas
  • att alla barn som fyllt tre år ska ha rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspeda­gogik per dag
  • att den subjektiva dagvårdsrätten återinförs
  • införa en två­-årig förskola
  • att jämställdhet mellan könen främjas inom småbarnspedagogiken
  • att skolan ska vara en trygg och trivsam plats för såväl elever, lärare som personal
  • att tillgången till god elevvård och mångsidigt stöd bör garanteras längs hela inlärningsstigen. Speciallärare, kuratorer och psykologer ska finnas tillhanda redan i småbarnspedagogiken
  • att trestegsstödet med olika former av riktat stöd till eleven fungerar också i praktiken
  • att skolan ska trygga jämlika förutsätt­ningar för alla barn. Skolan ska stöda och uppmuntra eleven, men också erbjuda större utmaningar och möjligheter till mera krävande uppgifter vid behov.
  • att innehållet i undervisningen i svenska utvecklas så att den blir mer attraktiv för de finskspråkiga eleverna
  • att våra svenskspråkiga elever lär sig en god finska i skolan
  • att våra tvåspråkiga elevers möjlighet att undervisas i modersmålsinriktad finska utvecklas
  • att alla som går ut årskurs 9 ska ha god förmåga i att läsa, räkna, skriva samt uttrycka sig verbalt. Vi vill bryta trenden där särskilt pojkar faller utanför.
  • införa de flexibla, skräddarsydda lösningar för individen som krävs för att för att alla ska kunna få sitt avgångsbe­tyg centralt här är samarbetet med till exempel ungdomsverkstäder, tredje sektorn och arbetsplatser i kombination med aktiv studiehandledning och stöd av mångpro­fessionella elevvårdsteam
  • att redan existerande utbildningsstigar som till exempel tiondeklassen, läroavtal och rehabiliterande verksamhet utvecklas
  • att tillgången till behöriga lärare och barnträdgårdslärare tryggas
  • att andra stadiets utbildning, det vill säga gymnasie-­ och yrkesutbildningen, ska vara avgiftsfri
  • att gymnasiet ger en bred allmänbildande utbildning, samtidigt som yrkesutbildningen ger konkreta färdigheter till ett yrke.
  • införa en närundervisningsgaranti så att alla som studerar vid andra stadiet ska ha tillräckligt med närundervisning
  • att högskoleutbildningen ska vara avgiftsfri även i framtiden
  • att fria bildningens, det vill säga medborgarinstitutens, vuxeninstitutens, arbetarinstitutens och folkhögskolornas verksamhetsförutsättningar tryggas
  • trygga allas möjlighet att vidareutbilda sig för att kunna få ett nytt jobb
  • främja kontinuerligt lärande – finansieringsbasen bör utvidgas och vi vill genom trepartssamarbete utarbeta en modell där arbetsgivare, arbetstagare och den som behöver utbildning deltar i finansieringen
  • att högskolornas grundfinansiering är långsiktig och förutsebar det behövs en tillräcklig grundfinansiering i stället för flera olika kortsiktiga projekt.
  • att den offentliga och privata finansieringen för forskning, utveckling och innovationer år 2025 utgör fyra pro­cent av Finlands bruttonationalprodukt
  • att studiepenningens belopp ska höjas och att studiestödets inkomstgränser höjs med 50 procent

Ett välmående Finland

Vi vill att finländarna mår bra. Goda fritidsaktiviteter har en central roll i att skapa välmående. Därför behövs tillräckliga möjligheter till såväl motion som kultur.
Finland är inte bara de tusen sjöarnas land, utan också de tusen föreningarnas land. Frivilligt engagemang skapar gemenskap och livskvalitet. Kultur-, idrotts-, hembygds och föreningsverksamheten stärker identiteten, det sociala kapitalet och har en viktig roll i vårt samhälle.

Vi vill…

  • skapa förutsättningar för att det erbjuds jämlika och jämställda möjligheter till idrottsutövning och andra fritidssysselsättningar
  • öka på finländarnas rörlighet och därmed välmående
  • se aktiva åtgärder för att motverka drogmissbruk
  • se sunda och friska skolor, äldreboenden samt andra offentliga byggnader
  • trygga föreningarnas verksamhet genom skattefrihet och undvikande av onödig byråkrati vid tillstånds- och anmälningsförfaranden
  • att kulturen stöds, men inte styrs av staten
  • trygga de mindre teatrarnas verksamhetsförutsättningar
  • att kulturpolitiken ska bidra till en ökad mångfald och ett brett kulturutbud
  • att våra kulturinstitutioner har goda förutsättningar att verka samt att Svenska Teatern får status som nationalscen

Vi har fått nog av den nonchalanta inställningen till vård och omsorg på svenska. Alla ska ha rätt till högklassig vård, oberoende hemort eller
inkomst. Då du blir sjuk ska du komma snabbt till läkaren, oberoende var du bor och hur tjock din plånbok är. Vården ska garanteras på våra båda
nationalspråk, svenska och finska.

Finland behöver en vårdreform, men en vårdreform som gör vården bättre, inte sämre. I SFP sätter vi människan i fokus. Därför ska också vårdreformen utgå ifrån patienten, inte ur maktpolitiska intressen. Det som inte fungerar ska förbättras. Vi behöver högt specialiserade universitetssjukhus och välfungerande centralsjukhus. Vi vill att de mindre sjukhusens, såsom Borgå, Raseborg
och Jakobstad, verksamhetsförutsättningar ska tryggas. Vårdköerna förkortas inte genom att skapa ny förvaltning, utan framför allt av fler läkare i hälsocentralerna. De olika regionernas särdrag och -behov måste beaktas då vården organiseras.

Psykisk ohälsa är en av våra nya folksjukdomar. Därför bör främjande av den psykiska hälsan göras till en nationell prioritet.

Vi vill…

  • att du snabbt ska träffa en läkare då du blir sjuk, oberoende var du bor och hur tjock din plånbok är
  • se fler läkare i hälsocentralerna
  • att vårdgarantin ska förbättras så att människorna får sin behandling snabbare och inte behöver vänta i köer
  • trygga jämställdheten inom vården
  • att den svenskspråkiga missbrukarvården för minderåriga tryggas
  • att främjandet av den psykiska hälsan görs till en nationell prioritet
  • att tröskeln att söka hjälp ska vara låg – psykvårdens tillgänglighet och omfattning bör tryggas
  • att vården inom psykiatrin ska ske på patientens eget språk, svenska eller finska
  • se fler psykiatriska sjukskötare i hälsocentralerna
  • att det utbildas tillräckligt med psykoterapeuter också på svenska
  • att närmaste jourande sjukhus finns inom rimligt avstånd från patienterna
  • att Vasa centralsjukhus får omfattande dygnet runt jour
  • att också de mindre sjukhusen har rätt att utföra normala dagkirurgiska operationer och upprätthålla allmän jour dygnet runt
  • trygga rätten till vård för personer med funktionsnedsättning och för personer med särskilda behov
  • ge papperslösa rätt till hälsovård och utbildning
  • att abortlagstiftningen ändras till att motsvara dagens praxis så att respekten för kvinnans självbestämmanderätt står i fokus

Finland bör arbeta för att den globala uppvärmningen inte ska överskrida 1,5 grader, i enlighet med IPCC:s rekommendationer. Vårt mål är att Finland 2035 är koldioxidneutralt. Effektivt begränsande av den globala uppvärmningen kräver ambitiösa utsläppsmål och internationellt samarbete. Tydliga och genomförbara mål behövs även nationellt och på ett lokalt plan, samt inom samtliga sektorer i samhället. Finland ska ligga i framkanten när det kommer till förutsättningar för att utveckla och använda sig av grön och hållbar teknologi.

Vi har ett särskilt ansvar för andra levande varelser och växtligheten. Vi måste värna om våra ekosystem och artmångfalden, samt förvalta våra naturresurser så att även framtida generationer kan ha glädje av dem.

Vi vill…

  • frångå kolkraft under nästa decennium och öka andelen hållbar förnybar energi både i produktion och konsumtion
  • under 2030-talet frångå fossila bränslen inom energiproduktionen
  • se tydliga satsningar på ny teknik, forskning, utveckling och innovation, som ökar vår energi- och resurseffektivitet samt minskar energibehovet
  • ge företag förutsättningar att vara innovativa i kampen mot klimatförändringen. För det krävs långsiktig politik för att företag ska våga investera, utveckla, sysselsätta och få exportmöjligheter
  • att ekonomiska styrmedel ska främja hållbara val och stödja våra miljö- och klimatmål
  • att Finland aktivt är att vara med och forma EU:s målsättningar kring att minska på utsläppen, öka på förnyelsebar energi och förbättra energieffektiviteten
  • att EU:s växthusgasutsläpp minskar med 55% senast 2030 jämfört med 1990 års nivåer
  • skapa ett globalt och täckande system för utsläppshandel för att motverka att utsläppen exporteras utanför EU:s gränser.
  • sänka på trafikens utsläpp genom fungerande kollektivtrafik, att förnya bilparken, att möjliggöra att fler kör elbilar, att öka andelen miljövänliga och utsläppssnåla bilar genom beskattningsåtgärder och utbyggnad av tillhörande infrastruktur samt att förbättra tillgången till laddningsstationer.
  • främja en övergång till el- och andra utsläppssnåla bilar genom att bl.a. via beskattningen styra företagsbilparken i denna riktning
  • att alla nya byggnader är energieffektiva och att trähusbyggandet ökar. Vi vill sporra husägare att renovera så att värmesvinnet minskar och byggnader blir mer energieffektiva.
  • att produkters och byggnaders miljöbelastning bedöms genom hela livscykeln, med början från utvinningen av råvaror via produktion, distribution och användning och till den slutliga avfallshanteringen.
  • se till att EU:s direktiv om förbud av engångsartiklar av plast implementeras effektivt och att återvinningen av plast märkbart förbättras.
  • främja delningsekonomi och stärka våra möjligheter att fatta informerade beslut om vilken påverkan vår konsumtion har på miljö och klimat.
  • bevara naturens mångfald och biodiversitet samt se fortsatta krafttag för att minska övergödningen av Östersjön
  • att Finland i uträkningen av kolsänkor eftersträvar lösningar, som baserar sig på forskning och rättvist beaktar skogarnas nationella omständigheter och särdrag
  • vill stärka våra kolsänkor genom ett långsiktigt jord- och skogsbruk samt aktiv skogsvård
  • ha ett hållbart fiske i Östersjön

I vårt Finland ska ingen falla utanför och ingen ska behöva leva i rädsla. Vi vill se samhället utvecklas på ett hållbart sätt och där de mest utsatta inte glöms bort. Vi måste stoppa tu­delningen av samhället. Vi vill hindra och förebygga utslagning.

Vårt socialskydd behöver förnyas. Socialskyddet ska vara sporrande, det ska alltid vara mer lönsamt att ta mot arbete än att låta bli. Samti­digt bör socialskyddet garantera en skälig utkomst åt alla. Socialskyddet ska förnyas som en del av en större helhet där också familjeledigheterna, dagvården och beskattningen ingår.

För att garantera tryggheten behö­ver polisens, räddnings-­ och dom­stolsväsendets resurser tryggas.

Vi vill …

  • att socialskyddet ska vara sporrande och garantera alla en skälig utkomst – vi behö­ver en helhetsreform av socialskyddet
  • införa ett gemensamt kostnadstak för läkemedels­, sjukvårds­ och resekostnader
  • se en fungerande FPA- ­taxi
  • att polisen och räddningsväsendet är tillgänglig i hela landet
  • trygga tillräckliga resurser för polisen, åklagarna och domstolsväsendet
  • motverka våld i par­- och närrelationer, genom att bl.a. göra besöksförbud mer effektiva
  • öka antalet skyddshem och våld­täktskriscenter
  • ha en helhetsreform av sexualbrottslag­ stiftningen
  • motarbeta hedersrelaterat våld och förtryck
  • förebygga och förhindra kvinnlig köns­stympning
  • att omskärelse av pojkar regleras genom lag
  • hjälpa och skydda offer för människo­ handel samt minska på efterfrågan på sexhandel
  • att translagen förnyas så att den över­ ensstämmer med internationella avtal och mänskliga rättigheter
  • förebygga nätmobbning
  • se åtgärder för att minska nätbrottslig­heten, särskilt för att bekämpa sexuellt våld mot barn och unga på nätet
  • ge tillräckliga resurser för skuldrådgiv­ning och se mer rimliga noteringstider för betalningsanmärkningar
  • att det särskilt inom den offentliga sek­torn ska finnas möjlighet att få kundservi­ce ansikte mot ansikte
  • se aktiva åtgärder mot spelberoende

Vi behöver ett seniorvänligt samhälle.

Vi vill se ett seniorvänligt samhälle där alla seniorer kan känna sig trygga. När du blir äldre ska du tryggt kunna bo kvar hemma så länge du vill. Men när du inte längre kan det, ska det finns det ett tryggt nytt boende för dig. En viktig del av trygghetskänslan, då man blir äldre är att få service på sitt modersmål, vilket måste garanteras.

Vi vill…

  • att hemvården och hemsjukvården fungerar
  • att det finns ett nytt hemlikt boende för dig, då du inte längre kan bo hemma. Därför ska det finnas tillräckligt med platser inom olika stödboenden till ett rimligt pris
  • att alla närståendevårdare jämlikt ska ha rätt till ersättning och vila. Närståendevårdarnas ersättning överförs till FPA
  • att äldre uppmuntras och ges möjlighet till fortbildning att använda digital teknik, virtuella nätverk och hälsoportaler på webben
  • att rådgivning och webbtjänster för äldre finns på svenska och finska och att de är i förståelig form, lättillgängliga och lättanvända
  • att de kommunala äldreråden har faktiskt inflytande i utvecklandet av seniorernas service
  • att det finns reell möjlighet att delta i arbetslivet också efter pensioneringen
  • minska seniorers ensamhet
  • att det inrättas en nationell äldreombudsman
  • att garantipensionen tryggar en skälig utkomst
  • främja möjligheter till frivilligarbete inom äldrevården

Vi vill att alla barn ska erbjudas en jämlik och god start i livet. Alla barn ska ha rätt till en högkvalitativ småbarnspedagogik, oberoende av bakgrund. Det ska också vara lättare för föräldrarna att flexibelt kombinera familje- och arbetsliv. Vi vill minska den ökande barnfattigdomen.

Ribban bör sättas högt – Finland ska vara världens barnvänligaste land. Därför behövs nu en stark politisk vilja för att forma vårt samhälle i en än barnvänligare riktning.

Vi vill…

att familjeledigheterna förnyas enligt 6+6+6 modellen

att den subjektiva dagvårdsrätten återinförs och att varje barn som fyllt tre år har rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag

att alla elever i skolklasserna 1-6 kan delta i eftis- eller annan ledd verksamhet, också under skolledigheterna

underlätta ensamförsörjarnas situation genom att slopa kopplingen mellan utkomststöd och barnbidragets ensamförsörjartillägg

satsa på förebyggande och uppsökande ungdomsarbete för att motverka utanförskap

förbättra situationen för barn i skilsmässofamiljer genom möjlighet till två hemadresser

säkerställa tillräckliga resurser åt barnskyddet

satsa på förebyggande vård och hemhjälp för barnfamiljer

höja åldersgränsen för eftervård av omhändertagna unga från 21 år till 25 år

att beslutens konsekvenser för barn utreds på förhand

se ett bättre tvärsektoriellt (skola, småbarnspedagogik, socialvården, polisen med flera) samarbete mellan myndigheterna så barnets bästa kan tryggas

att det införs en hobbysedel för att ge alla barn möjlighet till åtminstone en hobby

SFP är garanten för ett levande tvåspråkigt Finland.

Finlands tvåspråkighet är en unik rikedom som bör förvaltas väl. Vi vill se ett Finland där alla kan leva sin vardag på våra två nationalspråk, svenska och finska.
Finland har världens bästa språklagstiftning, men vi vill att den efterlevs också i praktiken. Det krävs såväl politisk vilja och positiv attityd till tvåspråkigheten. SFP är den bästa garanten för ett levande tvåspråkigt Finland.

Vi vill…

  • att den av SFP initierade nationalspråksstrategin uppdateras och utvecklas
  • att vård och omsorg garanteras på vårt lands båda nationalspråk, svenska och finska
  • tidigarelägga språkundervisningen i skolan samt utöka satsningar på språkbad, språkduschar och andra fungerande språkinlärningsmetoder
  • att du alltid ska kunna lita på att man i våra domstolar, utsökningsväsendet och hos polisen blir bemött korrekt på svenska
  • fortsätta arbeta för en finlandssvensk kulturautonomi med svenskspråkiga lösningar som omfattar bildningsväsendet, kulturen, förenings- och organisationslivet, massmedierna och kyrkan
    att integrationen av invandrare ska kunna ske på både svenska och finska
  • att public service erbjuds på bägge inhemska språken samt lättillgängligt för grupper med särskilda behov. Vi vill se mera svenskspråkiga och nordiska tv-­program på YLE Fem samt bättre textning av programmen.
  • bevara och stärka det finlandssvenska teckenspråket
  • att språkkonsekvensbedömningar görs i ett tidigt skede av lag- och annan beredning
  • att det utbildas tillräckligt med poliser, nödcentraloperatörer samt annan personal som kan svenska
  • att patientdatasystem finns på finska och svenska
  • ha tillräckligt motiverande språktillägg
  • att Finlands svenska Folktingets resurser tryggas
  • sporra statliga och kommunala tjänsteinnehavare att utveckliga sina kunskaper i svenska
  • att den svenskspråkiga servicen ska vara tillgänglig i praktiken

Urbaniseringen är en global mega­trend som kan ha många fördelar, inte minst ekonomiska och klimat­mässiga. Städernas utveckling, spe­ciellt gällande ekonomi, tillväxt och sysselsättning, är avgörande för hela Finlands framgång.

SFP värnar om alla städer i Finland, oberoende storlek. Städerna finns till för människorna. Vi vill skapa triv­samma, trygga och spännande stads­miljöer som sammanför människor och motverkar segregering. Stads­politiken omfattar flera olika sekto­rer som behöver koordineras bättre. Framgångsrika städer behöver en fungerande stadsregion samt en stark landsbygd.

Vi vill…

  • underlätta för företag att anställa genom att ge städerna mer bestämmande över sin egen arbetsförmedling. Bristen på kunnig arbetskraft är också en utmaning för städerna.
  • motverka segregering i våra städer
  • att stadsplaneringen ska göras smidigare och snabbare. Vi vill underlätta byggande. Tillgång till planerad tomtmark är av avgörande betydelse för att bostadsmarknaden ska fungera.
  • se fler bostäder och förmånligare boende
  • att städer ska kunna fungera som platser för nya innovationer och kultur. Det ska vara möjligt att i städer testa olika pi­lotprojekt innan större förändringar görs nationella.
  • att det förs en bättre koordinering mel­lan städerna och staten för att garantera fungerande och smidig infrastruktur både inom städer som mellan städer
  • att Helsingforsregionen ska få utveck­las med egna särdrag för att klara sig i konkurrensen med andra större interna­ tionella storstäder. Helsingforsregionens framgång gynnar hela Finland.

Vardagen på landsbygden ska vara lätt.

Vi vill se en levande landsbygd och skärgård. Det ska vara lätt att leva i vardagen, arbeta och vara företagare på landsbygden. Därför behöver vi en modern region- och landsbygdspolitik som innebär att regionerna ges möjlighet till att utveckla sina egna särdrag och styrkor. Här har staten en viktig roll i att möjliggöra och skapa förutsättningar, genom till exempel  infrastruktursatsningar och goda kommunikationer.

Vi behöver en stark, miljö- och klimatvänlig inhemsk produktion av råvaror och livsmedel. Därför måste det vara lönsamt att bedriva ett hållbart jord- och skogsbruk, beaktande våra nordliga utmanande förhållanden.

Vi vill…

  • stärka regionernas och lokalsamhällenas möjlighet till utveckling utgående från deras egna särdrag
  • undanröja eventuella hinder på nationellt plan och ge möjligheter för regionerna att utvecklas på ett självständigt och globalt sätt
  • garantera goda kommunikationer och infrastruktur, för att trygga livskraften och möjligheten till utkomst
  • att det ska vara möjligt att bygga, bo och arbeta på landsbygden och i skärgården utan extra byråkrati
  • öka möjligheterna att använda sitt fritidshus för permanent boende och att dubbelboendet ska beaktas i kommunalskattesystemet
  • säkra att vi i Finland kan upprätthålla ett hållbart och lönsamt jord- och skogsbruk, inhemsk växthusproduktion, pälsnäring och fiskerinäring
  • minska byråkratin inom jordbruket
  • att samernas rätt till sin traditionella näring, som till exempel renskötsel, tryggas
  • stärka producenternas roll i livsmedelskedjan och främja satsningar på närproducerad mat och ökad konsumentmedvetenhet
  • att vi ska bedriva ett aktivt skogsbruk som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart och både skapar välstånd och binder koldioxid som stävjar klimatuppvärmningen
  • att tillstånden för olika former av skyddsjakt av till exempel skarv och säl görs enkla och flexibla och baseras på faktiska lokala förhållanden. Människors oro över vargen och skarven, till exempel
    måste tas på allvar.
  • att samma regler för fällandet av varg som finns inom renskötselområdet ska gälla i hela Finland

Våra kommunikationer står inför ett brytningsskede.

För ett exportberoende land som Finland är fungerande kommu­nikationer och infrastruktur helt avgörande. En god infrastruktur är avgörande för det finländska närings­livets och industrins framgång. En fungerande trafikpolitik ska för in­dividen betjäna resorna mellan jobb, studier eller övrig sysselsättning och hemmet.

Trafiken och våra kommunika­tioner står inför ett brytnings­skede. Digitaliseringen, artificiell intelligens och robotiseringen spelar en allt större roll. Därför vill vi se modigt nytänkande i trafiksektorn och välkomnar försök med ny tek­nik.

Den statliga finansieringspolitiken för trafikprojekt måste vara i bättre balans och återspegla att det behövs en bredd av olika trafiklösningar i landet.

Vi vill…

  • att vårt järnvägsnät blir mer täckande, vi behöver såväl ny räls som utvecklande av de nuvarande spårsträckorna
  • att våra landsvägar hålls i skick, vägun­derhållet måste prioriteras och resurseras
  • att vinterunderhållet av vägar, plogning och bekämpning av halka, fungerar i hela landet
  • att Helsingfors­Vanda flygfälts ställ­ning som viktig knutpunkt i den globala flygtrafiken utvecklas och att de regionala flygfältens verksamhetsförutsättningar tryggas samt att vi har tillräckligt med flygturer till våra flygfält
  • att kollektivtrafiken är möjligast lock­ande, både i tid och kostnad
  • säkra en fungerande skärgårdstrafik
  • att våra hamnar och farleder hålls i skick för att trygga vår utrikeshandel
  • säkra möjligheterna till färdtjänster i glesbygden genom skräddarsydda lösningar
  • garantera goda kommunikationer också inom datateknik i hela landet, främst med optisk fiber
  • att Finland bör vara en föregångare i digitaliseringen av samhället
  • att delningsekonomins och digitali­seringens möjligheter utnyttjas inom transportsektorn
  • säkra allas rätt till rörlighet så att privatbilister, speciellt i områden utan täckande kollektivtrafik, inte drabbas oskäligt
  • se ett taxisystem som fungerar i prakti­ken och att FPA­taxi ska vara pålitlig och trygg
  • utreda nya finansieringsmodeller och nya trafiklösningar

Finland ska vara en pålitlig aktör i det internationella samarbetet och en nation som tar ansvar i biståndspolitiken samt den internationella människorättsarkitekturen. Det ska göras på hemmaplan genom att ta emot dem som blivit tvungna att fly från sina hem, men också genom aktivt deltagande i globala miljö-, klimat-, och utvecklingsfrågor samt ett helhetsmässigt stöd för utvecklingsländernas ekonomiska utveckling.

Vi vill se ett välkomnande Finland. Vår invandringspolitik bygger på medmänsklighet och solidaritet. Vår integrationspolitik bygger på fyra pelare; språk, jobb, utbildning och gemenskap.

Vi vill…

  • att målsättningen för biståndsnivån ska vara 0,7 procent av BNP
  • att Finland och EU i sin utvecklingspolitik stödjer länders utveckling av en god och öppen förvaltning som motverkar korruption
  • att biståndspolitiken ska grunda sig på mänskliga rättigheter och på att stöda barns och kvinnors rätt till utbildning samt demokratiutveckling
  • att företagen förbinder sig till att respektera mänskliga rättigheter inom hela produktionskedjan
  • att Finland inledningsvis tar emot 2 500 kvotflyktingar per år
  • att behovet av humanitärt skydd återinförs som grund för uppehållstillstånd
  • se fungerande familjeåterföreningar
  • att de asylsökande ges rätt till tillräcklig rättshjälp
  • se medvetna satsningar på integration
  • att alla nyanlända till Finland ska ha ett jobb eller en utbildning att gå till för att känna gemenskap och lära sig ett av de inhemska språken
  • att asylsökande ges rätt till moderskapsförpackning
  • arbeta för att ILO-konventionen om ursprungsfolkens, däribland samernas, rättigheter ska ratificeras
  • att sametingslagen förnyas
  • skapa en rättvis handelspolitik med målsättningen att stärka utvecklingsländerna

SFP är Finlands mest EU­-vänliga parti. Finland ska gå i täten för att arbeta för ett mer modernt, mer jämställt, mer hållbart och konkur­renskraftigt EU som står upp för
de gemensamma värderingarna om mänskliga rättigheter, rättsstatsprin­cipen och demokratin. Finland ska vara en proaktiv och konstruktiv aktör inom EU. De nordiska EU-­län­derna kunde med fördel samarbeta ännu mer aktivt för att driva våra gemensamma intressen.

EU ska vara en samlande politisk kraft för fred, välstånd, stabilitet och rättvisa inom Europa och i övriga världen. EU ska fokusera på övergripande frågor som mänskliga rättigheter, frihet, handel, klimat och kunnande. För tillfället utmanas EU:s grundläggande värderingar, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter på flera olika håll. Det är nödvändigt och viktigt för Finland att säga ifrån och försvara de liberala, västerländska värderingarna.

Vi vill…

  • att Finland är en proaktiv och konstruktiv aktör inom EU
  • att alla EU-­medlemsländer förbinder sig till EU:s gemensamma värdegrund och rättsstatsprincipen. Mekanismer för att skydda dessa värderingar ska finnas – och utnyttjas, om någon bryter mot dem.
  • se en öppnare nordisk förvaltningskultur inom EU i alla institutioner, där besluts­processerna är demokratiska, tydliga och genomskinliga
  • öka konkurrenskraften, produktiviteten och sysselsättningen i EU genom att satsa på små och medelstora företag, forskning och innovation
  • att EU:s regionala stöd ska kanaliseras till åtgärder som har en verklig effekt på sysselsättning och konkurrenskraft. På detta sätt drar regionerna mest nytta av stöden.
  • att Finland aktivt lyfter upp situationen vid Östersjön och inom Arktis
  • att jordbruksstöden tryggas på en tillräcklig nivå
  • se ett aktivare samarbete mellan de nordiska EU-­medlemsländerna
  • att EU har en tydligare utrikespolitisk linje och snabbare kan reagera på världs­händelser med en gemensam röst
  • att de enskilda medlemsländernas särdrag beaktas och sunt bondförnuft används då ny EU-­lagstiftnings planeras
  • att riskerna minskas i EU:s banker så att bankunionen kan färdigställas och skapa ökad stabilitet i det finansiella systemet
  • att EU-­länderna, inklusive Finland, för en ansvarsfull ekonomisk politik som res­pekterar EU:s stabilitet­ och tillväxtpakt

Finlands plats är i väst och de övriga nordiska länderna är våra närmaste internationella samarbetsparter.
Genom samarbete i Norden på regional, europeisk, transatlantisk och global nivå är vi mer framgångsrika än som enskilt land. Vi anser att de nordiska länderna ska samarbeta betydligt mer på den internationella arenan. Den nordiska välfärdsmodellen kunde mer aktivt lyftas upp i internationella sammanhang.

Norden ska bli världens mest integrerade region. De gränshinder som fortfarande försvårar det nordiska samarbetet bör avskaffas. Arbetet för ett e-id för nordbor som förenklar att bo, studera och flytta mellan länderna bör fortsätta. Norden ska gå i digitaliseringen främsta led. Smarta digitala lösningar kan avskaffa såväl gränshinder som byråkrati. Vi vill satsa på nya lösningar som underlättar för nordborna att jobba, bo, studera och flytta mellan våra länder.

Vi vill…

  • att de nordiska länderna intensifierar sitt samarbete på europeisk, transatlantisk och global nivå
  • att de nordiska länderna tillsammans för fram den nordiska välfärdsmodellen och jämställdheten i internationella sammanhang
  • att Norden blir världens mest integrerade område
  • att ett nordiskt e-id införs under inkommande regeringsperiod
  • att det nordiska samarbetet inom utbildning, försvar och miljö prioriteras

Vi behöver ett trovärdigt nationellt försvar.

Finland ska vara aktivt inom det internationella samarbetet, med målsättningen att skapa fred, trygghet och stabilitet. Det gör vi som en aktiv part i det nordiska, europeiska och transatlantiska samarbetet samt som medlem i FN- och OSSE. Vi ska vara en aktiv fredsmedlare och konfliktlösare och delta i internationella krishanteringsoperationer, både militära och civila, med vår
sakkunskap.

Vår försvarspolitik ska basera sig på ett trovärdigt nationellt försvar. Den allmänna värnplikten är en grundbult i det finländska försvaret. Finland utvecklar det militära samarbetet med Nato eftersom det är viktigt för att vi ska kunna upprätthålla och utveckla vårt nationella territorialförsvar. Att aktivt delta i internationellt samarbete ligger i Finlands intresse och är en del av vårt globala ansvar.

Vi vill…

  • att den allmänna värnplikten bevaras och utvecklas
  • att uppbådet är gemensamt för alla i åldersklassen, oberoende av kön
  • att försvaret har ett modernt och tillräckligt material
  • se Finland som en aktiv freds- och demokratibyggare även i fortsättningen
  • se att det nordiska försvarssamarbetet fördjupas
  • respektera Ålands särskilda position som ett demilitariserat område och använda Ålandsexemplet som en förebild i krishanteringen
  • trygga Nylands Brigads ställning