Riksdagen debatterade på onsdagen statsrådets redogörelse om Finlands digitala kompass. Svenska riksdagsgruppens gruppanförande hölls av gruppens första vice ordförande Mats Löfström, som lyfte vikten av fungerande digitala tjänster på svenska, färre digitala gränshinder i Norden och internationella spelregler för artificiell intelligens.
– Svenskan måste vara en självklar del från början när digitala tjänster planeras, upphandlas och utvecklas. Det får inte bli en efterhandslösning när tjänsten redan är färdig, vilket vi sett många exempel på och där det sedan tar tid och extra pengar att få översättningen gjorda då man inte planerat det korrekt från början. Här behövs konkreta förbättringar och bättre styrning, konstaterade riksdagsledamot Mats Löfström i debatten.
Löfström lyfte även de nya digitala gränshinder som uppkommer mellan de nordiska länderna, då exempelvis olika länder använder olika nationella identifieringslösningar och digitala tjänster.
– I Sverige är det ofta krav på svenskt BankID för att göra identifiering, och sådant kan enbart fås genom svenskt personnummer. Det här ett exempel på vad som skapar problem i olika situationer för den som studerar, arbetar eller har ärenden över gränsen till Sverige. Här behöver de nordiska länderna hitta praktiska lösningar som fungerar över gränserna, sa Löfström.
Löfström lyfte även behovet av internationellt samarbete kring artificiell intelligens.
– AI känner inga nationsgränser. Därför kan inte heller regleringen stanna vid nationsgränser. President Stubb konstaterade i samband med FN:s högnivåvecka tillsammans med 27 andra politiska ledare och statschefer att AI måste förbli under mänsklig ledning, tillsyn och kontroll. Därför behövs inte bara nationella regler, utan också internationella spelregler samt gemensamma transparenta säkerhetsprotokoll och standarder, sa Löfström.
