Kolumn i Sydin 20.9.2025
Höstterminen i Finlands riksdag kretsar långt och mycket kring statens budget. En budget som igen är stram och innehåller både satsningar men också en del nedskärningar. Det som är viktigt att markera är att hur stort avtryck just SFP lämnade i budgetförslaget. Då man jämför med finansministerns ursprungliga budgetförslag som skulle ha slagit mycket hårt mot välfärdsområdena, kommunerna, tredje sektorn och de allra svagaste i samhället är så gott som alla nämnda nedskärningar avvärja. Istället gör vi fler satsningar med målet att nå tillväxt, något vi verkligen behöver.
I veckan publicerades en ny befolkningsprognos som sträcker sig till 2050. Prognosen stärker den information vi redan har, att befolkningen minskar och att detta främst sker på landsbygden. För Sydösterbottens del ser befolkningsprognosen oroväckande ut. Om befolkningen förväntas minska med upp till -30% är det senast nu hög tid att göra vad man kan för att vända trenden. Lokalt handlar det om att stöda företagande och att locka nya investeringar, det handlar om att våga satsa i utbildning och stöda tredje sektorn så att alla känner sig sedda. Det här är vi i Österbotten generellt duktiga på, men vi måste öka takten.
Mitt parti har länge arbetat för att Finland ska bli ännu mer barnvänligt, men det är mer eller mindre omöjligt att öka barnafödseln via politiska beslut. Men däremot är det andra vägen ganska lätt att öka otryggheten och därmed minska unga vuxnas intresse att bilda familj. Social trygghet, säkra arbetsplatser och en säker framtid är A och O.
Men så som prognoserna ser ut både gällande befolkningsstrukturen och Finlands ekonomi kommer vi aldrig kunna hålla nuvarande servicenivå utan en stabilt hög invandring. Forskarna bakom befolkningsprognosen säger det rakt: ’’Väljer vi att inte satsa på invandring för vi börja nedmontera samhällsservicen och väljer vi att satsa på invandring behöver regionerna se till att integrera de som kommer’’.
Då det kommer till arbetskraftsinvandring finns det i världen olika modeller. Undertecknad och mitt parti förespråkar en modell som påminner om den kanadensiska modellen med poängsättning. Med influenser därifrån kunde skapa raka stigar för invandrare med väntande arbetsplats i Finland, specialkunskap som behövs eller släktband mm. Poängsättningen kan prioritera regioner som Österbotten och därtill behöver staten via kommunerna och tredje sektorn stöda integrationen.
Modellen är inget jag tror vi kommer kunna verkställa under denna mandatperiod. Men för nästa period är jag hoppfull om att vi kan lyckas reformera arbetskraftsinvandringen. För Österbotten är detta en ödesfråga för hur vår framtid ser ut.