Svenska riksdagsgruppen, 20.5.2026, ledamot Mikko Ollikainen
Ärade talman,
Finland är fortfarande ett av världens tryggaste länder. Men trygghet är inget statiskt tillstånd. Den måste upprätthållas och anpassas till nya tider.
När vi debatterar inre säkerhet hamnar fokus ofta på myndigheternas resurser, på polisen, på gränsbevakningen och straffrätten. Dessa är alla ytterst viktiga, men vi får inte glömma att inre säkerhet är också något mera. Säkerhet bygger på förtroende. Ett tryggt Finland är ett samhälle där varje individs grundläggande fri- och rättigheter respekteras och värnas. Det handlar om att människor känner att de behandlas rättvist, att de blir hörda och att samhället fungerar, också då något går fel. Mänskliga rättigheter är därför inte en motsats till säkerhet. De är en förutsättning för den.
Ärade talman,
Trots att Finland är ett av världens tryggaste länder så är det faktiskt hemmet som är den farligaste platsen för tusentals kvinnor och barn i Finland. Finland har ett djupt strukturellt problem som vi inte ens efter decennier har lyckats åtgärda. Våld mot kvinnor är en skamfläck som Finland måste få slut på. Den här typen av våld är så vanlig i Finland att när vi läser nyheter om en kvinna som mördats av sin nuvarande eller tidigare partner, är första tanken ”igen en till”. Vi ska inte acceptera att det är så. Justitiekansler har också lyft upp denna oro. Justitiekanslern påpekade förra året att myndigheter fortfarande inte identifierar hot om våld även om ett ”flertal bakgrundsfaktorer som enligt forskning kan förutse våld” är närvarande. I fallet som avgörandet gällde lyckades ”polisen … inte göra en helhetsbedömning av den information som fanns till hands och av riskfaktorerna.”. Det är viktigt att vi får till stånd en förändring. Det finns forskning, det finns kunskap. Nu måste denna kunskap tas till användning i polisen och inom socialvården och leda till konkret förändring. Vi måste också trygga en långsiktig finansiering för skyddshemmen och stärka samarbetet mellan myndigheter. Arbetet måste fortsätta och hitta nya verkningsfulla former. Ingen ska behöva känna rädsla i sitt eget hem.
Ärade talman,
Säkerhet byggs långt innan polisen behöver tillkallas. Den byggs i skolan, inom småbarnspedagogiken, i ungdomsarbetet, genom kulturen och en trygg och tillgänglig stadsplanering som bygger gemenskap och tillhörighet. Genom att motverka marginalisering och utanförskap bland unga, och genom att satsa på jämlik utbildning, stärker vi människornas sociala kapital. Vi i SFP är nöjda över att kulturutskottet också lyfter dessa element i sitt utlåtande. En investering i våra barns och ungas välmående är också en investering i vår framtida inre säkerhet. Därför är det för oss i SFP särskilt viktigt att regeringen nästa period, trots skuldspärrens begränsningar, prioriterar åtgärder för att minska barn- och familjefattigdomen. Alla barn behöver en trygg vardag och en meningsfull fritid.
Ärade talman,
Vi får inte heller glömma samhällets resiliens då risken för hybridpåverkan, sabotage och drönarflygningar har blivit en del av vår vardag. Våra myndigheter gör ett markant jobb med att hålla Finland igång och tryggandet av deras verksamhetsförutsättningar är viktig för finländarna. Samtidigt måste vi också trygga den frivilliga brandkårens verksamhetsförutsättningar speciellt i skärgården och glesbygden.
Att vi har myndigheter som kan svenska är ytterst viktigt för alla oss som har svenska som modersmål. Att förstå och bli förstådd av polisen, räddningsverket eller nödcentralen är en förutsättning för rättssäkerheten och för medborgarnas förtroende för myndigheterna. Så som SFP, också förvaltningsutskottet lyfter upp hur viktigt det är att det ordnas en extra regional kurs för nödcentralsoperatörer hösten 2026. Kursen skulle ha en ”stor betydelse för att säkerställa Nödcentralsverkets personalstyrka” och den ”skulle också ha en positiv inverkan på antalet svenskspråkiga nödcentralsoperatörer.” Förvaltningsutskottet betonar i sitt betänkande också ”vikten av att trygga den svenskspråkiga polis-, räddningspersonals- och nödcentralsoperatörsutbildningen.” Det är en grundläggande rättighet att få service på svenska och bästa sättet att trygga det är genom utbildning.
Ärade talman,
Diskussionen om inre säkerheten visar att vi talar om en stor helhet. Verklig trygghet skapas inte enbart genom ingripanden. Verklig trygghet skapas genom att vi förstår, förebygger och åtgärdar de bakomliggande orsakerna till problemen, oavsett om det handlar om att stoppa våldet i hemmen, ge våra unga framtidstro eller trygga tillgången till kunnig personal hos våra myndigheter.
Tack.
