– Hur tänker regeringen se till att medborgarnas språkliga rättigheter tryggas efter tingsrättsreformen? Är också denna reform ett led i Sannfinländarnas plan att totalt avveckla de svenskspråkiga strukturerna i Finland, frågar Anna-Maja Henriksson.
Svenska riksdagsgruppen har idag inlämnat ett skriftligt spörsmål om tingsrättsreformen, där man bland annat frågar huruvida regeringen bedömt konsekvenserna som reformen har på den svenskspråkiga servicen. Justitie- och arbetsminister Jari Lindström presenterade 11.2.2016 sitt beslut om att minska antalet tingsrätter från 27 till 20. Bland annat tingsrätterna i Borgå, Raseborg och Karleby samt kansliet i Sodankylä läggs ner. Av de separata samlingsplatserna dras bl.a. Kimitoön, Kyrkslätt, Kristinestad och Jakobstad in. Dessutom sammanslås Mellersta Österbottens tingsrätt med Österbottens tingsrätt.
– Stalltipset är att en sådan bedömning uteblivit. Att beakta minoriteters rättigheter har verkligen inte varit denna regerings styrka. Det är mycket troligt att en grundlig språkkonsekvensbedömning skulle visa att reformen inte tillräckligt tryggar de språkliga rättigheterna på sikt. Svenska riksdagsgruppen kräver att regeringen i den fortsatta beredningen utarbetar ett bättre förslag, säger Henriksson.
Svenska riksdagsgruppen anser att minister Lindströms förslag är oacceptabelt. Den föreslagna tingsrättsslakten skulle ge mycket små inbesparingar med tanke på behovet att stabilisera den offentliga ekonomin. Däremot kan den ha förödande konsekvenser för möjligheterna att trygga den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter och rättsskydd.
