Beslut
Partidagen beslöt
- Att man i samband med beredningen av partiets nya skattepolitiska program, undersöker möjligheten till olika reserveringar
Behandling
Inför en ungdomsreservering i beskattningen!
Lågkonjunkturer gör ungdomars position på arbetsmarknaden särskilt svår. År 2013 var 19,6 procent av ungdomar under 25 år arbetslösa när arbetslöshetsgraden för personer mellan 15-64 år i medeltal låg på 8,5 procent. Arbetslöshetssiffran för nyutexaminerade under 30-åringar är även hög. Grunden för en meningsfull placering i arbetslivet under hela arbetskarriären är att träda in i arbetslivet som ung. Allas insats måste utnyttjas fullt ut för att klara av att upprätthålla välfärdssamhället även i framtiden med bl.a. hållbarhetsunderskottet och den demografiska utvecklingen som stora utmaningar.
Om en ung person inte träder in i arbetslivet, leder detta förutom till utslagning, även till att den ungas utbildning och kunskaper inte utnyttjas för samhället. Utbildning och kunskaper som inte används föråldras. Detta gäller främst teoretiska kunskaper man fått genom utbildning. En arbetslös person som aldrig haft en chans att visa vad den går för har svårare att bli sysselsatt än en person med flera års erfarenhet. Personer som är utslagna livet ut eller tvingas jobba med uppgifter under deras kvalifikationsnivå är en stor samhällskostnad eftersom de ökar behovet av socialbidrag och skatteintäkter går förlorade. Detta leder dessutom till färre innovationer och långsammare utveckling på alla samhällets områden.
Samtidigt finansierar företag sina investeringar i en vid utsträckning genom lån. Under ekonomiskt osäkra tider försvåras möjligheterna att få lån för investeringar. Om investeringar finansieras genom lån, sjunker den beskattningsbara inkomsten då räntorna på lånen är avdragbara i beskattningen.
En ökad ekonomisk tillväxt förutsätter åtgärder för att trygga ungdomars tillträde på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna hos företag att göra investeringar även under lågkonjunkturer. Som en riktad åtgärd för att höja sysselsättningsgraden hos ungdomar och öka investeringar borde en s.k. ungdomsreservering införas i beskattningen. Detta skulle innebära att företag som anställer personer under 30 år ska ha möjligt att på årsbasis göra en extra reservering i sin beskattning.
Reserveringens storlek skulle till beloppet vara en summa som motsvarar 30 % av den ungas lönekostnader. De reserverade medlen skulle ”sättas åt sidan” utan att beskattas som vinst och skulle få användas under skatteåret eller tre därpå följande år för att finansiera investeringar. Om reserveringen inte under den tre år långa tiden används till investeringar skulle reserveringen beskattas som företagets vinst. Denna ungdomsreservering skulle få göras på alla anställda under 30 år och utöver den driftsreservering rörelseidkare och yrkesutövare har rätt att göra i dagens system.
Vi undertecknande anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för:
- att en ungdomsreservering bör införas i företagsbeskattningslagstiftningen
- att ungdomsreserveringen tas i bruk när ungdomsarbetslöshetsgraden överskrider 10 procent
- att ungdomsreserveringen skulle gälla oberoende av företagsformen eller vilket slag av verksamhet företaget bedriver
Niklas Mannfolk Sandra Grindgärds
Förbundsordförande Förbundssekreterare
Svensk Ungdom Svensk Ungdom
Partifullmäktiges svar
I början av 2014 var cirka 43 000 unga i åldern 15-25 arbetslösa. Den officiella ungdomsarbetslöshetsstatistiken är dock missvisande. Siffran omfattar alla unga utan ett arbetsförhållande, vilket innebär att också en stor del skolelever och heltidsstuderande ingår i siffran. Studerande står ju de facto inte till arbetsmarknadens förfogande trots att de söker säsongsbetonade jobb.
Eurostat mäter därför också den så kallade NEET-arbetslöshetsgraden (Not in Employment, Education or Training). Enligt Eurostat var NEET-ungdomsarbetslösheten i Finland endast 8,6 procent år 2012 (jfr 19,0 %), vilket motsvarar arbetslöshetsnivån för hela den vuxna befolkningen i landet. Den officiella arbetslöshetsstatistiken är därmed en rätt dålig mätare för ungdomars välfärd.
I ett teoretiskt val mellan två skattesystem kan vi välja dels mellan en hög skattenivå som kompenseras med en rad nödvändiga och riktade skatteavdrag, avskrivningar, reserveringar, etc och dels en låg skattenivå med mycket få möjligheter till avdrag och skatteplanering. SFP har under de två senaste decennierna eftersträvat den senare modellen med ett tydligt, transparent och konkurrenskraftigt skattesystem. Partiet har också delvis lyckats medverka till att Finlands totalskattegrad idag ligger på en konkurrenskraftig nivå jämfört med våra närmsta konkurrentländer.
De senaste regeringarna har prövat en rad tillfälliga skatteavdrag och -undantag i hopp om stimulera sysselsättningen. Dessvärre har försöken med regionalt sänkta arbetsgivaravgifter, innovationsavdrag, extra reserveringar eller regionala verksamhetsstöd inte haft önskvärd sysselsättningseffekt. De mest effektiva skattepolitiska sysselsättningsåtgärderna har varit att sänka skatten på arbete genom hela inkomstskalan samt att sänka marginalskatterna genom vilket skatteprogressiviteten planats ut.
Den borgerliga regeringen i Sverige har däremot lyckats stimulera sysselsättningen för olika befolkningsgrupper genom att sänka arbetsgivarkostnaderna. Det beror på att de svenska arbetsavgifterna har varit mycket höga och ligger fortfarande flera procent högre nivå än i Finland (VM/Tukuseto). Svenska folkpartiet bereder som bäst ett förslag till skattepolitiskt program där en sysselsättningsfrämjande skattepolitik ska vara en ledande princip.
Partifullmäktige föreslår för partidagen
att motionen är besvarad med denna utredning.