I höst invigdes Svenska gården i Lahtis – resultatet av ett tioårigt projekt som påbörjades av föräldrar som drömde om ett utrymme för svenskspråkig småbarnsfostran och annat i Lahtis.
Efter en tid av letande efter en lämplig fastighet för ett svenskspråkigt småbarnspedagogik- och skolcentrum hittades en lösning då staden lade ner skolan Anttilanmäen koulu, som utöver ett renoveringsbehov var lämplig för ändamålet. Ett knippe finlandssvenska stiftelser, med Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar som projektansvarig, bildade fastighetsaktiebolaget Svenska gården i Lahtis och arbetet kunde börja.
Enligt Johan Johansson, styrelseordförande för fastighetsaktiebolaget och direktör för Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar, krävs det tre saker för att projekt av det här slaget ska lyckas.
– För det första måste det finna ett lokalt engagemang, där såväl föräldrar som lärare och rektorn är aktiva, säger Johansson.
– För det andra krävs en förståelse för projektet i det kommunala beslutsfattandet, såväl bland de folkvalda som bland tjänstemännen. Till slut behövs en fungerande koordinering av stiftelsernas och fondernas bidrag.
I Lahtis uppfylldes alla de kraven med råge. Johansson själv lyfter på hatten för Lahtis stad, där man nappade på möjligheten att uppfylla det lagstadgade kravet på att erbjuda den lagstadgade utbildningen på svenska samtidigt som man kunde utkontraktera såväl dagvårdsverksamheten, som sköts av Folkhälsan, som själva fastigheten.
Enligt skolans rektor Karin Ihalainen, själv aktiv i projektet sedan början, har Svenska gården i Lahtis haft en mycket stor effekt på såväl verksamheten som anseendet och attityderna.
– Jag är överraskad över hur stor sak vår flytt till Svenska gården har varit! I lärarrummet har jag förundrat mig över det – för vi jobbade lika duktigt och frenetiskt tidigare. Men den här faktiska, fysiska platsen tillsammans med uppmärksamheten flytten gav har lyft oss till en helt ny nivå: vi är nu hela stadens stolthet.
Det kan bevisas bland annat av att lokala Etelä-Suomen Sanomat i slutet av januari publicerade en ledare där man uppmanade finlandssvenskar som lider av bristen på dagvårdsplatser i Helsingfors att flytta till Lahtis – som numera kan erbjuda en möjlighet för finlandssvenska familjer att leva och verka på svenska i staden.
– Vi definierades av Svenska gården, den har skänkt oss en acceptans. Projektet startade egentligen som ett medborgarinitiativ, med föräldrarna i spetsen. Nu stoltserar staden med Svenska gården! Åtminstone mig har det givit helt nya tankar om vad svenskan i Finland kan vara, säger Ihalainen.
Skolan har skapat ett stort intresse för svenskan bland också de finskspråkiga invånarna: dagiset öppnade 2003 och kunde erbjuda språkbad från år 2007.
– Nu har 40% av eleverna i lågstadiet språkbadsbakgrund, säger Ihalainen.
– Föräldrar väljer ofta språkbadet för att det svenska språket ligger dem nära på något sätt: via arbetet, via släktband eller vänskapskrets. Språkbadet ger dem möjligheten att blåsa liv i en tynande svenskhet. Men intresset bland helt finskspråkiga har också exploderat.
I relation till också den nybyggda skolan är intresset enormt: 28 barn vill börja i förskolan nästa år. Högst hälften av dem kan få en plats.
– Det hade jag aldrig kunnat drömma om, säger Ihalainen.
– Det är fantastiskt att få vara med om det. Som svenskspråkig i ett finskspråkigt område har också jag fått vara med om språkrasism och hört åsikterna om “pakkoruotsi”. Svenska gården har gjort åtskilligt för att förbättra attityderna och motsvarande projekt på andra orter kan göra samma sak.
Enligt Johansson blir barnen i språköarna, som har möjlighet att få gå i skola och verka på svenska redan från tidig ålder, de bästa ambassadörerna för ett tvåspråkigt Finland.
– Därför måste vi fortsätta satsa på språköarna. Där har fonderna och stiftelserna ett speciellt ansvar.
Enligt Ihalainen har intresset för Svenska gården skapat en boom, illustrerad av mängden barn som vill börja förskolan där, som skulle vara viktig att ta tillvara.
– Den ton som massmedia och beslutsfattare använder då de talar om svenskan och tvåspråkigheten har ändrats. Fortfarande finns det bitar vi behöver få ordning på: att stadiggöra språkbadet, som nu är beroende av en femårig statlig finansiering, till exempel.
Det svenska högstadiet i Lahtis är också inhyst i en enorm finskspråkig skola, där eleverna försvinner i mängden.
– Eleverna kan bli försiktigare med att använda svenskan, till exempel. Det är synd, tycker jag, för de som går ut sexan i det svenskspråkiga lågstadiet gör det som väldigt starka individer, säger Ihalainen.
Från den 1 augusti är högstadiet ändå en del av svenska skolan. Tidigare har eleverna, som fått svenskspråkig undervisning i 13 timmar per vecka, ett avgångsbetyg från en finsk skola.
– Det är inte korrekt för en elev som gått mer än två tredjedelar av grundskolan på svenska.
Ihalainen drömmer också om att utveckla den övriga verksamheten i Svenska gården: hon sköter nu själv den biten, men hoppas på finansiering för en deltidstjänst för att kunna erbjuda ett bättre fritidsutbud på svenska i Lahtis.
– Svenska gården i Lahtis producerar finlandssvenskar, säger Ihalainen.
– När de är klara från skolan talar och skriver de flytande svenska och är medlemmar i en gemenskap. Det kan vi vara mycket stolta över. ■
