Gruppanförande 18.2 2025 hållet av ledaot Eva Biaudet.
Ärade talman,
På säkerhetskonferensen i Munchen påminde Volodymyr Zelenskyj oss om den normbaserade världsordningen, om det som vi gemensamt förbundit oss till i världen. Han talade om Finlands östgräns som den starkaste gränsen i Europa, och påminde oss om att det är gränsen som skyddar folkrätten. Han frågade:” Do we still remember what international law is? Let’s be honest! – fortsatte han. “The words already sound a bit faded. But I still believe, that Europe’s mission is to make sure that international law still matters.”
För den omedelbara säkerheten är det av högsta betydelse att vi även nu då geopolitik drivs av tyranner som försöker splittra och härska genom kraft, att vi i Europa och Norden inte tummar på våra liberala värderingar, vår frihet. Vårt gemensamma ansvar för att lösa globala problem såsom minskandet av fattigdomen, stoppandet av klimatförändringen eller utarmningen av naturen, handlar också om att bygga trygghet och ett bra liv för envar, att lämna bättre förutsättningar för kommande generationer.
För två år sedan vid FN:s halvtidsgranskning av Agenda 2030-handlingsprogrammet, bekräftade 193 medlemsländer sina löften att hålla fast vid programmets målsättningar. Det är nu nödvändigt att intensifiera arbetet och samtidigt inleda förberedelser för ett Post-2030 program, eftersom bara sexton procent av målen ser ut att uppnås i tid och en tredjedel av åtgärderna antingen stampar på stället eller ännu värre, att utvecklingen gått bakåt.
Just nu finns det en stor beställning på global framtidstro. För Svenska riksdagsgruppen är det klart att en tro på framtiden bara kan hållas stark ifall vi beslutsfattare håller fast vid våra internationella löften och bär ansvar för att politiken är hållbar ekonomiskt, socialt och ekologiskt både här hemma och i samarbetet internationellt. Vi i SFP vill att Finland tillsammans med övriga nordiska länderna fortsätter att visa ledarskap i arbetet för hållbar utveckling.
FN har beskrivit handlingsprogrammet som en sorts räddningsplan för att tackla de största hoten mot mänskligheten. Därför är det ett högt rop på hjälp, att FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vid halvtidsgranskningen efterlyste en egen räddningsplan för denna räddningsplan. Vi kan vara nöjda över att Finland nått målen i Agenda 2030 bäst av alla länder, men i SFP vill vi vara mer ambitiösa än så. Finns det bättre förutsättningar någon annanstans?
Kanske inte, men vi kan göra bättre. Vi behöver förverkliga en vägkarta för att på sikt nå en utvecklingsbudget på 0,7% av BNP, varav 0,2% går till de allra fattigaste länderna. Det handlar om trygghet, om säkerhet, om att arbeta för att hindra krig och konflikter, stoppa och anpassa oss till miljökatastrofer och massflykt. Dessa resurser är lika nödvändiga på sikt som de omedelbara behoven vi har att stärka vår säkerhet genom försvarssatsningar. Det finns inte ett motsatsförhållande här.
För SFP står det alldeles klart att Finland håller fast vid målsättningen att vara klimatneutralt om tio år, men som det sägs i regeringens redogörelse – behöver vi tilläggsåtgärder på alla sektorer.
Enligt uppskattningar är vi ungefär 135 år ifrån att globalt nå jämställdhet mellan könen. I praktiken betyder det kring fyra eller fem generationer. Det är alldeles för långt. Dessutom riskerar jämställdheten mellan könen att ytterligare backa både globalt och i Europa just nu. Även här är Nordens roll som både föregångare hemma och ledande i världen av allra största betydelse. Men det kräver målmedvetet jämställdhetsarbete på alla plan.
Ärade talman,
Jag vill dock påminna oss alla om att den internationella politiken har gett stora positiva förändringar och framsteg. Sedan programmet godkändes år 2015, har över 800 miljoner fler människor fått tillgång till elektricitet, 146 länder har nått eller är på väg att nå målet om att inga barn under fem år dör av orsaker som kunde ha förebyggts, 687 miljoner mer människor har fått tillgång till rent vatten, i flera växande ekonomier har medelklassen blivit större, trygga sanitetsutrymmen och hygientjänster har blivit allt vanligare. Framsteg har hittills krävt sina satsningar och de kommer att kräva målmedvetna beslut.
Ärade talman,
vi behöver ställa oss frågan – hur ser världen ut 2030 om vi inte når målen? Om vi drivs ännu längre ifrån varandra? Vi lever i ny geopolitisk verklighet där länder som Finland verkligen behövs och kan göra skillnad.
