EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll i sitt State of the European Union-tal på onsdagsförmiddagen fast vid den gröna given och rättsstatsprincipen som grundbultarna för EU:s väg framåt och ut ur coronakrisen.
– Talet var en välkommen bekräftelse på att kommissionen inser vilka höga ambitioner som krävs, säger Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP/Renew).
Onsdagsförmiddagens unionstal var Ursula von der Leyens första som kommissionsordförande. Fokus i talet låg, som väntat, på EU:s väg ut ur coronakrisen.
Von der Leyen pekade inledningsvis på de många beslut kommissionen fattat i anslutning till Covid19-pandemin, och berörde också planerna på en ny europeisk hälsoskyddsmyndighet i pandemins spår.
Mest tid ägnade kommissionsordföranden ändå åt hur det 750 miljarder euro stora hjälppaketet ”Next Generation EU” och den fleråriga budgetramen, tillsammans med den gröna given och digitaliseringsagendan, ska skapa en mer hållbar och konkurrenskraftig union.
– Von der Leyen bekräftade i talet vad vi i Renew Europe har arbetat för sedan krisens början: Covid19-pandemin är ett tillfälle att öka takten i omställningsarbetet, säger Nils Torvalds.
Bland utspelen i talet märks att minst 37 procent av medlen i Next Generation EU-paketet ska investeras enligt den gröna givens målsättningar, och att minst 20 procent ska investeras i digitaliseringssatsningar. Von der Leyen aviserade därtill att minst 30 procent av de 750 miljarder euro som EU lånar till projektet ska komma från emitterandet av hållbara gröna obligationer.
Kommissionsordföranden, som tidigare i veckan meddelade att kommissionen nu stöder att EU:s koldioxidutsläpp ska ha minskat med minst 55 procent till år 2030, pekade också ut hållbara byggnadsmaterial som en allt viktigare del i omställningen.
– Beskedet om att vi måste använda trä som byggnadsmaterial i högre utsträckning var ett av de mest intressanta ur finländsk synpunkt, säger Nils Torvalds.
Kommissionsordföranden tog i talet även stark ställning för rättsstatsprincipen som en grundbult i de program som ska få den europeiska ekonomin på fötter.
Hon konstaterade på samma tema att de HBTQI-fria zoner som upprättats i delar av Polen tydligt står i strid med mänskliga rättigheter och EU:s värderingar, och utlovade en ny strategi från kommissionen på området.
Gällande arbetet mot rasism sade von der Leyen att inget medlemsland kan välja bort prioriteringen.
Med hänvisning till bland annat den akuta situationen vid flyktinglägret Moria i Grekland sade kommissionsordföranden att EU-länderna har debatterat den nya gemensamma migrationspolitiken länge nog, och att det nu är hög tid att agera.
– Vi inväntar nu kommissionens förslag till en ny, gemensam migrations- och asylpolitik. EU måste ta emot fler människor på flykt, men också säkerställa att asylansökningar handläggs betydligt snabbare än i dag, säger Nils Torvalds.
Kring utrikespolitiken berörde von der Leyen de försenade Brexit-förhandlingarna, och talade om behovet av nya, förbättrade relationer över Atlanten och Engelska kanalen. Hon beskrev samtidigt EU:s relation till Kina som den såväl mest betydelsefulla som den mest utmanande.
Von der Leyen tog ställning för det belarusiska folkets rätt till ett nytt presidentval efter det riggade valet den 9 augusti, och fördömde Rysslands vägran att samarbete i utredningen kring mordförsöket på oppositionsledaren Aleksej Navalnyj.
– Kommissionsordförandens fördömanden var föredömligt tydliga. Hon konstaterade bland annat att Nord Stream 2 kan ligga i korten om Ryssland vägrar samarbeta i utredningen, säger Nils Torvalds.
Han sammanfattar talet som ett väntat linjetal, med ganska få överraskningar.
– Men en hel del av vad von der Leyen aviserade måste vi granska mycket noggrant när vi väl ser de konkreta förslagen. Att kommissionen nu förbereder ett förslag om minimilöner på EU-nivå kan bli en problematisk fråga för de nordiska länderna, säger Nils Torvalds.
