Motion 9 – Energicertifikat

Beslut

SFP arbetar för

  • att gamla byggnader inte jämställs med nya byggnader i de fall de åläggs krav på att ha energicertifikat
  • att energicertifikatet även ska kunna basera sig på mängden levererad energi till byggnaden
  • att byggnader bedöms utgående från deras koldioxidavtryck under hela deras livscykel i stället för en teoretisk energieffektivitet

Behandling

Partifullmäktiges svar

Energicertifikatets syfte är att åskådliggöra energieffektiviteten i byggnader och att inkludera energieffektiviteten i kriterierna då byggnader planeras. Energicertifikatet utgår från ett e-tal som i sin tur baserar sig på en teoretisk kalkyl av byggnadens energiförbrukning viktad med energikoefficienter för olika energiformer.

Energikoefficienterna för de olika energiformerna spelar en stor roll i kalkylen av e-talet och för energicertifikatet. Energicertifikatet och byggnadens energieffektivitetsklassificering är beroende av hur energiformen som huset uppvärms med är kopplat till huset. Hur själva energin produceras tas inte i beaktande. Det leder till exempel till en situation där en byggnad som värms upp med fossil fjärrvärme tillåts konsumera 140 procent mer energi än en likadan byggnad som värms upp med fossilfri el, och ändå kan de ha samma energiklassificering.

Forskning visar att energicertifikatet och e-talet inte korrelerar särskilt bra med den verkliga energiförbrukningen. Därför skulle det vara viktigt att parallellt kunna basera beviset på den verkliga, verifierade förbrukningen.

I Sverige utgår energicertifikatet (eller energideklarationen) sedan år 2019 från ett så kallat primärenergital, som enligt Boverket är ”den totala energimängd som går åt för att producera energin, från utvinning av själva energiråvaran till levererad energi”. Primärenergitalet baserar sig på den levererade energin till byggnaden, inte på byggnadens förbrukade energi, och har särskilda viktningsfaktorer för olika energibärare. Med andra ord tar det svenska systemet i beaktande om huset värms med hjälp av fossil eller fossilfri energi. Detta är en modell som även kunde tas i bruk i Finland.

I stället för att avveckla kravet på energicertifikat för äldre hus är det motiverat att vi arbetar för att äldre hus inte ska jämställas med nya byggnader.

Bygglagen genomgick en omfattande revidering under de två senaste riksdagsperioderna. Den nya bygglagen godkändes i mars 2023 och träder i kraft den 1 januari 2025. En av de större förändringarna är att bekämpningen av klimatförändringen nu är en del av bygglagstiftningen. Syftet är att den nya bygglagen ska bidra till mer koldioxidsnålt byggande till exempel genom att ta i beaktande klimatolägenheter som uppstår under byggnadens hela livscykel. I praktiken kommer detta att ske med hjälp av förordningar om en klimatdeklaration för byggnader, en materialspecifikation för byggnader och gränsvärden för byggnadernas koldioxidfotavtryck. Det här är en god utveckling som SFP stöder.

Partifullmäktiges beslutsförslag

SFP arbetar för

  • att gamla byggnader inte jämställs med nya byggnader i de fall de åläggs krav på att ha energicertifikat
  • att energicertifikatet även ska kunna basera sig på mängden levererad energi till byggnaden
  • att byggnader bedöms utgående från deras koldioxidavtryck under hela deras livscykel i stället för en teoretisk energieffektivitet

Motion

Ett lagstadgat energicertifikat behövs i samband med försäljning eller uthyrning av en byggnad. För nya byggnader utfärdas energicertifikatet i bygglovskedet. Det finns vissa fall, då energicertifikat inte krävs enligt lagen. Dessa är t.ex.:

– Om byggnaden är under 50m2

– Om byggnaden är en fritidsbostad och inte används för inkvarteringsnäring.

– Om byggnaden är tillfällig, vars livslängd är högst 2 år.

Energicertifikatet är kalkylmässigt. Energicertifikatet baserar sig på byggnadens E-tal som består av byggnadens beräknade förbrukning av köpt energi per år, viktad med energiformsfaktorer. Faktorerna och definitionen av energiprestandan är desamma som i de föreskrifter för nya byggnader som trädde i kraft 1.7.2012

Problemet är att energicertifikatet faktiskt är kalkylmässigt och inte baserat på historiska energikonsumtiomsdata. Det tar inte i beaktande eventuella förbättringsarbeten som gjorts på gamla hus.

Kostnaden för ett energicertifikat kan landa på upp till 700 euro, beroende på boendeform och för att bli auktoriserad granskare krävs blott 3×4 timmars kurs och en tent.

Källor: Motiva och Suomen LVI-liitto

Motionärens beslutsförslag

Därför yrkar SFP i Pargas på att SFP genom sina representanter i riksdagen och regeringen arbetar för:

– att avveckla kravet på energicertifikat för hus byggda före 1.7 2012

Motionär

Conny Granqvist (ordförande för SFP i Pargas)

Rolf Möller (sekreterare för SFP i Pargas)