Regeringen Orpo avslutade tisdagen den 16 april de så kallade ramförhandlingarna om planen för de offentliga finanserna för åren 2025-2028. SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anna-Maja Henriksson konstaterar att det ekonomiska läget är oerhört utmanande och att besluten har varit mycket svåra. Henriksson betonar att det har varit viktigt att hitta en så balanserad och rättvis lösning som möjligt, och SFP:s arbete har gett resultat.
– Finlands ekonomi är i väldigt dåligt skick. Vi är det mest skuldsatta landet i Norden och ett av det mest skuldsatta i hela EU. Så här kan det inte fortsätta för då skulle vi äventyra en hållbar framtid för vårt land, för våra barn och unga, och oss alla. Samtidigt skulle vi riskera att hamna i EU-kommissionens skuldsättningsförfarande. Regeringen har nu enats om ett paket som stärker den offentliga ekonomin med ytterligare tre miljarder euro. Genom de beslut vi fattat vill vi garantera att Finland också i framtiden är en välfärdsstat som har råd att satsa på skolan och utbildningen samt på en god vård och omsorg, säger Henriksson.
Riktade satsningar på skolan samt barn och unga
Regeringen håller fast vid tilläggssatsningarna på 200 miljoner euro på den grundläggande utbildningen. Regeringen riktar heller inga nedskärningar mot småbarnspedagogiken och håller fast vid den subjektiva rätten till dagvård. Dessa linjedragningar har varit oerhört viktiga för SFP.
– Grundskolan är vår kronjuvel och därför satsar regeringen stort på den. PISA-resultaten visade att vi måste trygga att alla barn får med sig grundfärdigheter som att kunna läsa, skriva och räkna, för att klara sig i livet. Därför sätter vi till två årsveckotimmar i modersmål och litteratur samt en timme matematik i de lägre klasserna. Vi reformerar också stödet för lärande så att varje elev ska få det individuella stöd och den hjälp hen behöver flexibelt och så tidigt som möjligt. Vi behöver fler speciallärare och andra vuxna till skolan, säger Henriksson.
SFP har också konsekvent fört fram att kommunernas statsandelar måste tryggas för att i sin tur värna om småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Arbetet har gett resultat. Kommunerna kompenseras för det bortfall som överföringen av social- och hälsovårdstjänsterna till välfärdsområdena annars skulle ha inneburit.
Regeringen gör också riktade satsningar på barnen och de unga.
– Regeringen skapar ett separat åtgärdspaket för barn och unga, och satsar permanent 5 miljoner euro på detta. I paketet ingår utveckling av den hybridmodell inom barnskyddet som barnombudsmannen föreslagit samt tilläggsfinansiering för ungdomsarbete i skolor och läroanstalter, lågtröskelchattjänster för psykisk hälsa och mödra- och skyddshem. Tilläggsfinansiering riktas också till genomförandet av regeringens åtgärdsprogram mot ungdoms- och gängbrottslighet, berättar Henriksson.
Utöver de permanenta tilläggen gör regeringen dessutom en engångssatsning på 5 miljoner på arbetet mot mobbning i skolorna.
Regeringens sparåtgärder som riktas till statsunderstöden vid undervisnings- och kulturministeriet tidigareläggs. Idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist ser allvarligt på anpassningsåtgärderna men välkomnar de tilläggssatsningar regeringen gör på unga och idrott.
– Vi behöver mer förebyggande stödtjänster som ungdomsarbetet i skolor och lågtröskelchattjänster för psykisk hälsa. Med de här tilläggssatsningarna når vi ut till fler barn och unga. När den statliga finansieringen minskar är det viktigt att vi ger bättre möjligheter att samla in extern finansiering. Det förverkligar regeringen med att utvidga donationsavdraget också till idrotten och ungdomen. En åtgärd som speciellt idrottsaktörerna länge förespråkat, säger Bergqvist.
– För kultursektorns del vill jag också lyfta fram att regeringen enats om att inte börja beskatta de allmännyttiga samfunden. I en tid då vi också är tvungna att göra smärtsamma inbesparingar på statsbidragssidan är den här mycket viktigt, konstaterar Henriksson.
Regeringen satsar också 10 miljoner euro på en modell som ersätter vuxenutbildningsstödet i fråga om de mest kritiska branscherna. Dessutom förbättras förutsättningarna för sysselsättning för kvinnor med invandrarbakgrund med 5 miljoner euro.
I anpassningsåtgärderna som gäller yrkesutbildningen värnar regeringen om de ungas möjligheter till utbildning. Nedskärningen ska riktas så att den inte berör unga eller vuxna som saknar examen. Även efter sparåtgärden på 100 miljoner euro kommer yrkesutbildningens finansiering att överstiga 2 miljarder euro.
Den sociala rättvisan beaktas
Henriksson betonar att det har varit viktigt att hitta en så balanserad och rättvis lösning som möjligt.
– För SFP var det helt klart från början att vi också skulle behöva höja skatter för att klara av en så här stor anpassning. Nu landar vi på att nära hälften sköts med skattehöjningar och andra halvan med nedskärningar.
-Det var mycket viktigt att vi inte höjde matmomsen, vilket skulle speciellt ha drabbat hushåll med lägre inkomster. Istället höjer vi skatterna på godis, läsk och tobak samt den allmänna mervärdesskattesatsen. Vi avstår från indexjusteringen av förvärvsinkomstbeskattningen 2025 i fråga om de två högsta inkomstklasserna, vilket i praktiken skärper beskattningen för dem som tjänar mest. Sparåtgärderna riktas också mot hushållsavdraget, vilket även det innebär att de med högre inkomster deltar i anpassningen, konstaterar Henriksson.
SFP har också konsekvent betonat att man inte får skära i de lägsta pensionerna. Regeringen föreslår inga ändringar i folkpensionerna eller arbetspensionerna. Pensionsinkomstavdraget sänks på ett sådant sätt att beskattningen av mindre pensioner inte skärps. Skattestödet för det frivilliga pensionssparandet slopas från början av år 2027.
En stor del av sparåtgärderna riktas till förvaltningen.
Satsningar på forskning, utveckling och tillväxt för Finland framåt
Finlands framtid kommer vara beroende av en välutbildad befolkning, kunnande och innovation. Därför är det viktigt att regeringen håller fast vid sin historiska, 1 miljard stora satsning på forskning och utveckling under denna valperiod. Statens FoU-finansiering ökar med 280 miljoner euro per år 2025–2028 jämfört med året innan. Business Finlands fullmakt för FoU-finansiering höjs, vilket är speciellt viktigt för de små och medelstora företagen.
Regeringen har vid ramförhandlingarna också fattat beslut om påskyndande av investeringar som en del av ett nytt tillväxtpaket. Nya stora investeringar i den gröna omställningen påskyndas genom en temporär skattekompensation. Regeringen stärker också den nya Tesi-koncernens möjligheter att främja investeringar.
-Samtidigt som vi gör stora anpassningar är det viktigt att bygga grunden för tillväxt. Det skatteincitament för investeringar som nu skapas är välkommet i en situation där ett europeiskt stadstödsrace hotar att sätta käppar i hjulen för många finländska investeringar i den gröna omställningen. Fortsatta satsningar på forskning och utveckling ökar också vår konkurrenskraft, säger Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz.
SFP:s starka arbete för att rädda centralsjukhusen och våra dygnet runt-jourer har burit frukt
Regeringen har kommit överens om att åtgärderna gällande sjukhusnätverket inte förverkligas i enlighet med den tjänstemannarapport som publicerades tidigare denna vår.
– Regeringens beslut om att inte gå vidare med planerna att minska antalet centralsjukhus i vårt land är mycket viktigt. Härigenom tryggas verksamheten vid Vasa centralsjukhus, och förlossningsverksamheten i Karleby får fortsätta. Vi är också överens om att den allmänmedicinska dygnet runt -jouren i Jakobstad och Raseborg ska få fortsätta. På det sättet tryggar vi också att de språkiga rättigheterna i vården kan förverkligas på bästa sätt. SFP:s arbete ger resultat. Vad gäller förlossningarna vid Lojo sjukhus hoppas jag att våra regeringskumpaner skulle stöda att HUS styrelse fattar ett positivt beslut, säger Henriksson.
Jordbrukets förutsättningar tryggas
Jordbruket är viktigt för att vi ska ha ren, inhemsk mat på bordet samt för att trygga vår försörjningsberedskap. Därför värnar regeringen också om jordbrukets lönsamhet och inga ytterligare sparåtgärder riktas mot jordbruket. Regeringen satsar också på tillväxt, konkurrenskraft och lönsamhet inom livsmedelssektorn.
