Riksdagens kulturutskott har igår fattat beslut om den stora reformen inom yrkesutbildningen. Innehållet i och finansieringen av yrkesutbildningen förändras radikalt.
– Reformen är i princip välkommen och bra, men de massiva nedskärningar som förverkligas under de närmaste åren gör att risken för att kvaliteten sjunker är uppenbar, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.
Alla studerande ska få en individuell plan för hur kunskap ska inhämtas. Under en längre tid har kontaktundervisningen minskat och risken för att studerande inte får tillräckligt med kontaktundervisning och handledning ökar i och med att ingen miniminivå anges. Nedskärningarna påverkar möjligheterna för anordnarna att tillmötesgå mycket varierande behov.
– Inlärningen kommer i framtiden att i högre utsträckning ske på arbetsplatserna. Regeringens förslag innehåller inte tillräckliga åtgärder för att säkra arbetsplatshandledarnas utbildning och därmed insikt i studierna och målsättningarna med inlärningen.
Finansieringen förändras och efter en övergångsperiod utgör grundfinansieringen enbart 50 procent av finansieringen. Så gott som alla sakkunniga har påpekat att grundfinansieringen bör vara 60 procent för att förbättra förutsägbarheten.
– De här är de största frågorna som borde ha fått en annan lösning i kulturutskottet och därför har jag röstat emot regeringens förslag i dessa frågor. Uppföljningen av den här enorma reformen blir viktig och vid behov måste vi korrigera både mindre och större frågor i reformen.
