Föregående nummer av Medborgarbladet utkom vid en tidpunkt då regeringsförhandlingarna ännu pågick. Vi nådde efter sju veckor av stundvis tuffa förhandlingar ett förhandlingsresultat som Svenska folkpartiet till största delen kan vara väldigt nöjt med. Jovisst, invandringsdelen av regeringsprogrammet skulle vi inte själva ha skrivit så här om vi varit ensamma vid makten, men nu var vi tvungna att inkludera även sådana saker som vi inte själva skulle ha önskat. Å andra sidan finns det väldigt mycket i programmet som andas SFP. Kortfattat kan man säga att det här är ett av de mest svenskvänliga programmen i landets historia. Det är också ett program som tydligt andas en fortsättning för Finlands internationella linje och för en aktiv Europapolitik trots att man befarade att de här kunde vara hotade.
Texten ingår i SFP:s medlemstidning Medborgarbladet. Vill du ha tidningen? Bli medlem i SFP här.
Föregående nummer av Medborgarbladet utkom vid en tidpunkt då regeringsförhandlingarna ännu pågick. Vi nådde efter sju veckor av stundvis tuffa förhandlingar ett förhandlingsresultat som Svenska folkpartiet till största delen kan vara väldigt nöjt med. Jovisst, invandringsdelen av regeringsprogrammet skulle vi inte själva ha skrivit så här om vi varit ensamma vid makten, men nu var vi tvungna att inkludera även sådana saker som vi inte själva skulle ha önskat. Å andra sidan finns det väldigt mycket i programmet som andas SFP. Man kan läsa mer om regeringsprogrammet längre fram i tidningen. Men kortfattat kan man säga att det här är ett av de mest svenskvänliga programmen i landets historia. Det är också ett program som tydligt andas en fortsättning för Finlands internationella linje och för en aktiv Europapolitik trots att man befarade att de här kunde vara hotade.
Den största förändringen i förhållande till den politik som förts de fyra föregående åren, handlar om den ekonomiska politiken. Petteri Orpos regering har som målsättning att verkligen stävja statens skuldsättning, vilket är en väldigt tuff ambition. Det här innebär att det finns svåra beslut som väntar beträffande ekonomisk anpassning, men dessvärre finns det inte riktigt så många alternativ: kostnaderna måste anpassas till inkomsterna, alternativet att leva på ännu mera lån fungerar inte i oändligheten.
Sommaren 2023 gick till historien som en turbulent politisk sommar. Diskussionen som fördes kring rasism och likabehandling var helt nödvändig. Den diskussionen förde med sig att det blev helt klart för alla partier i regeringen att dessa frågor är viktiga och inga tredje rangens frågor. För SFP är det här frågor som finns i vårt DNA, något vi alltid bevakar. Därför är det viktigt att komma ihåg att de inte för alla andra nödvändigtvis är självklara. Det arbetet som nu gjorts är en bra början och en vägkarta framåt, men det handlar om en process och ingenting som är klart i och med att regeringens meddelande avgavs till Riksdagen.
Efter de turbulenta veckorna i juli var budskapet från fältet ändå väldigt tydligt: man vill att den turbulenta diskussionen kan ta slut och att regeringen ska kunna börja arbeta på allvar. Och i den här regeringen har faktiskt SFP en rekordartat stark position. Det här syns inte minst i det att SFP för tillfället har hela tre ministerposter, vi blir tvungna att gå bakåt till 1977 för att hitta senaste regering där SFP skulle ha haft tre ministerposter. Och inte nog med det, SFP har tre starka och viktiga poster. Undervisningsministern är en post som vi strävat efter under flera årtionden: senast hade SFP den här posten 1987-1991. Det här passar oss väldigt bra då vi ju utgör bildningspartiet. Dessutom är Anna-Maja Henriksson såväl minister för nordiskt samarbete som kyrkominister.
Även posten som Europaminister, som Anders Adlercreutz sitter på, passar SFP:s profil väldigt bra, liksom Sandra Bergqvists post som idrotts- och ungdomsminister. Det här ger SFP en väldigt god förutsättning att nå ett gott resultat i den nuvarande regeringen och ger oss möjlighet att profilera oss i många av SFP:s kärnfrågor.
Avslutningsvis en reflektion över den turbulens vi såg inom partiet i mitten av sommaren: även om det är fler som skrivit in sig i partiet än som lämnat oss efter beskedet om regeringssamarbetet, så ser vi naturligtvis allvarligt på alla avhopp. Men jag vill säga dem som lämnat partiet: välkomna tillbaka. Partiet har inte förändrats och vi står fortsättningsvis för samma värderingar trots att sällskapet är ett annat än vad vi är vana med. Lika lite som SFP anammade Vänsters eller De Grönas politik under de senaste åren så kommer SFP nu att anamma Sannfinländarnas värdegrund. SFP.s syn står fast: vi fortsätter driva samma politik som hittills.
