Enligt den nuvarande barnskyddslagstiftningen är kommunerna skyldiga att ordna eftervård för unga som varit omhändertagna tills de fyller 21.
– Syftet med eftervården är att underlätta ungas steg ut i samhället. Den nuvarande åldersgränsen är för låg vilket bidrar till ökad risk för utslagning, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.
Unga som är kunder inom barnskyddet behöver ofta extra stöd när det gäller att bli självständiga och att ta steget ut i samhället och börja sina egna liv. Eftervården till unga innehåller b.la. stöd i studierna, hjälp i att få jobb samt personlig handledning i vardagen.
I dagens läge marginaliseras många unga efter att eftervården avslutats.
– Med ett fungerande barnskydd kan vi garantera alla barn och unga en lyckad start i livet. Därför måste vi se över barnskyddslagstiftningen så att unga kunde få eftervård tills de fyller 25 år. Men vi ska inte heller stirra oss blinda på de ungas myndighetsdag och tvinga dem flytta till eget, om de av nån orsak ännu vill bo kvar i fosterhemmet. På så sätt kunde vi bättre se till att dessa unga kan börja sina vuxna liv som självständiga och starka individer, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.
Riksdagen debatterade på onsdag 16.1 en lagmotion om ändring av 75 § i barnskyddslagen så att åldersgränsen för eftervård skulle ändras från 21 år till 25 år.
