Riksdagen har idag (1.2) behandlat statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken i responsdebatt. I redogörelsen fastställs statsrådets jämställdhetspolitik genom sju långsiktiga mål för både den nationella och internationella jämställdhetspolitiken. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist har lett arbetet med att färdigställa redogörelsen och gläds åt att behandlingen av redogörelsen kommit så här långt.
– I redogörelsen definieras för första gången de långsiktiga, nationella jämställdhetsmålsättningarna som sträcker sig över flera regeringsperioder. Jag hoppas att de här målsättningarna utgör ramen för utvecklingen av jämställdhetspolitiken åtminstone under nästa årtionde. Jämställdhetsfrågor är grundläggande och mänskliga rättigheter som behöver försvaras nu och i framtiden, säger minister Blomqvist.
Jämställdhet berör så gott som all verksamhet i samhället och behöver därför beaktas i beslutsfattandet.
– För att det här ska lyckas behöver vi ta i beaktande jämställdhetsaspekten i allt beslutsfattande, det vill säga vilka konsekvenser olika åtgärder och beslut har för olika kön. Under den här regeringsperioden har vi kunnat förbättra jämställdhetsaspekten i beredningen av budgeten, men det krävs ännu långsiktigt arbete för att det ska bli en naturlig och självklar del av beredning beslutsfattande.
Våld mot kvinnor är ett centralt tema i redogörelsen och flera åtgärder har vidtagits under den här regeringsperioden.
– Vi har godkänt en genomförandeplan för Istanbulkonventionen 2022-2025. Kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet som följer upp hur planen genomförs har fått en generalsekreterare och finansiering för sin verksamhet. Vi har också utökat antalet Seri-stödcenter för personer som utsatts för sexuellt våld och nätverket av skyddshem har vuxit. Att ytterligare utöka nätverket och upprätthålla de skyddshem som nu finns måste vara en prioritet också under kommande år, säger Blomqvist.
– Att främja jämställdhet är en central prioritet även inom Finlands EU-politik och utrikespolitik. Det här uppdraget blir allt viktigare då vi på flera håll tyvärr ser ett motstånd mot jämställdhet och rättigheter för flickor, kvinnor, könsminoriteter och sexuella minoriteter. Vi måste fortsätta vårt långsiktiga och systematiska arbete på den här fronten. Vår ambition att vara ett ledande land inom jämställdhet förpliktar och vi ska vara en stark röst inom den internationella jämställdhetspolitiken, säger Blomqvist.
Riksdagens arbets- och jämställdhetsutskott som gett betänkande om redogörelsen ser det som viktigt att den jämställdhetspolitiska redogörelsen lämnas till riksdagen ungefär vart tionde år och anser att tidpunkten för nästa redogörelse bör vara 2031.
