Den här regeringen har haft ambitiösa målsättningar gällande jämställdhet, och jämställdhetsprogrammets slutrapport som publicerades idag visar att majoriteten av programmets 55 målsättningar har uppfyllts, eller är på god väg att uppfyllas. En stor del av regeringsprogrammets jämställdhetsinskrivningar har inkluderats i jämställdhetsprogrammet, medan en del åtgärder har förverkligats utanför programmet, så som familjeledighetsreformen och likalönsprogrammet. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist presenterade jämställdhetsprogrammets slutrapport på onsdagen (22 februari) då den behandlades under regeringens aftonskola.
– Trots att vi på många sätt varit med om en mycket exceptionell regeringsperiod så visar slutrapporten tydligt att jämställdhetsarbetet trots allt gått framåt och en stor del av våra målsättningar uppnåtts. Jämställdhetsprogrammet symboliserar regeringens engagemang i jämställdhetsfrågor, men det är också ett viktigt konkret redskap för att främja målsättningarna inom de olika samhällssektorerna, säger Blomqvist.
Bland de åtgärder i jämställdhetsprogrammet som blivit klara under den här regeringsperioden finns bland annat helhetsreformen av sexualbrottslagstiftningen, skyldigheten att utarbeta en jämställdhetsplan inom småbarnspedagogiken och translagen.
– Vi har främjat jämställdhet genom exceptionellt många lagstiftningsprojekt. Åtgärderna har varit olika omfattande till sin natur, men varje åtgärd ha haft en betydelse för att föra jämställdheten i samhället framåt. Trots att vi kommit i mål med en stor del av åtgärderna finns det ännu en del frågor att jobba vidare med. Fem åtgärder av sammanlagt 55 blev av olika skäl oförverkligade. Till exempel så lyckades vi inte komma vidare med att öka lönetransparensen och att minska graviditets- och familjeledighetsdiskriminering med hjälp av lagstiftning, säger Blomqvist
– Jämställdhetsprogrammet är ett viktigt instrument i arbetet med att främja jämställdhet. Slutrapporten som beskriver hur arbetet framskridit ger oss möjlighet att fundera på vad som kan göras ännu bättre i framtiden för att målsättningarna ska ha en så stor konkret inverkan som möjligt och att Finland ska bli det ledande landet inom jämställdhet. Det finns till exempel ännu en hel del att göra för att jämställdhetsperspektivet ska beaktas redan i planeringsskedet av olika reformer och projekt och att det ska vara en naturlig del av budgetprocesser och lagstiftningsarbetet, men under den här regeringsperioden har vi lagt en god grund för det fortsatta arbetet, säger Blomqvist.
Slutrapporten går att läsa här (på finska).