Svenska folkpartiets partidag går av stapeln som bäst. Under den allmänpolitiska debatten betonade riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi de nya välfärdsområdenas utmaningar med att få verksamheten igång och att trygga vården på svenska. Rehn-Kivi, som sitter i riksdagens social- och hälsovårdsutskott och är fullmäktigeledamot i Västra Nylands välfärdsområde, betonade vikten av samarbete mellan de tvåspråkiga vårdområdena och att det krävs en positiv inställning av både tjänstemän och politiker för att få servicen på svenska att fungera både på pappret och i praktiken. Både Egentliga Finlands och Västra Nylands välfärdsområden har ett lagstadgat samarbetsansvar för den svenskspråkiga servicen.
– För att vården ska fungera på svenska inom alla de olika servicehelheterna från barnrådgivning till äldreomsorg och specialsjukvård behövs det ett ledarskap och en koordinering av de knappa resurserna på hög nivå inom organisarionen. Här i Egentliga Finland har man förstått att anställa en direktör med ansvar för den svenska servicen. Nu behövs samma förståelse för det svenska också i Västra Nyland. Tyvärr har det visat sig att då det kommer till kritan är det bara Sfp som står upp för svenskan i vårt välfärdsområde, säger Rehn-Kivi.
Ett av målen med vårdreformen är att social- och hälsovården ska bli jämlik för alla invånare oberoende av boningsort, modersmål eller tjocklek på plånboken. Den offentliga sektorn ansvarar för både ordnandet och verkställandet av servicen. Det här omfattar också upphandling av tjänster från den privata sidan och tredje sektorn, men inte att vården på svenska till största delen kunde skötas med servicesedlar och köpavtal.
– Vi ska bygga upp fungerande vårdstigar på både svenska och finska, satsa på kostnadseffektiva servicelösningar och förebyggande åtgärder, ta i bruk servicesedlar och utnyttja allt det kunnande och alla resurser som finns inom social- och hälsovården i vårt land, både de offentliga, de privata och tredje sektorns tjänster, för att uppnå en god och jämlik vård. Men vi kan inte outsourca den svenska servicen till privata aktörer och därmed befria det offentliga från ansvaret att själv producera viktig basservice på vårt modersmål, konstaterar Rehn-Kivi.
