Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP/Renew) välkomnar Europeiska rådets beslut om återhämtningsfonden.
– Men jag hade hoppats på starkare skrivningar om rättsstatsprincipen och klimatprioriteringarna
Rådets beslut om återhämtningsfonden presenterades på tisdagsmorgonen, efter fyra dygns förhandlingar under ett ovanligt långt toppmöte.
Enligt kompromissen kommer den 750 miljarder euro stora återhämtningsfonden bestå av en bidragsdel om 390 miljarder euro, och en lånedel om 360 miljarder euro.
Kommissionen föreslog tidigare en bidragsdel om 500 miljarder och en lånedel om 250 miljarder.
– Att rådet kunde nå den här kompromissen är ett styrkebesked från EU, säger Nils Torvalds.
Han ger Finlands regering och statsminister Sanna Marin, som i förhandlingarna prioriterade bland annat stöden för landsbygdsutveckling, ett högt omdöme.
– Finland har tagit hänsyn till såväl landets som hela EU:s intressen. Att vi lyckades med det senare ger oss goda möjligheter att få gehör för våra åsikter även i framtiden.
Nils Torvalds lyfter samtidigt fram tre problem med den historiska kompromissen.
– Skrivningarna om rättsstatsprincipen, alltså att de länder som tar emot pengar från fonden måste respektera EU:s och demokratins grundläggande värden, blir föremål för nya förhandlingar. Jag hade också önskat tydligare regler om att mottagare ska vara klimatneutrala senast år 2050.
Det tredje problemet som Nils Torvalds framhåller gäller beslutet om EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027, som, vid sidan av återhämtningsfonden, landar på 1.074 miljarder euro.
– I arbetet med den gröna given har vi varit eniga om att ökade anslag till forskning är en förutsättning för att vi ska ska bli klimatneutrala senast till 2050. Nu finns en risk för att EU inte investerar tillräckligt på det området.
