De politiska grupperna i Europaparlamentet har nu fört fram fler än 1.000 ändringsförslag till den kommande klimatlagen.
– Sannolikt kommer slutprodukten från parlamentet ligga nära Renew Europes ambitiösa och realistiska förslag, säger Europaparlamentariker Nils Torvalds.
EU:s kommande klimatlag är en central del av unionens gröna giv, enligt vilken Europa blir den första klimatneutrala kontinenten senast till 2050.
Kommissionen föreslog den 4 mars att klimatlagen – beroende på vad ett antal pågående studier ger vid handen – slår fast att EU:s koldioxidutsläpp fram till 2030 minskar med 50 eller 55 procent jämfört med utsläppsnivån 1990.
Europaparlamentets miljöutskott, där Nils Torvalds fungerar som den liberala Renew Europe-gruppens koordinator och ansvarar för gruppens förslag, har sedan dess arbetat fram ett stort antal ändringsförslag. På onsdagseftermiddagen hade fler än 1.000 större och mindre förslag lämnats in från de sju politiska grupperna i parlamentet.
Nils Torvalds står bakom flera av förslagen, däribland att Europaparlamentet höjer ambitionsnivån till att utsläppen ska minska med minst 55 procent till 2030.
– En utsläppsminskning om 55 procent är helt nödvändig för att vi ska följa Parisavtalet från 2015, som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius.
– Samtidigt vet vi redan i dag att det blir en utmaning att få medlemsländerna i rådet att acceptera 55 procent, säger Nils Torvalds.
Han kallar därför ett lagförslag om minst 55 procent för en ”acceptabel förhandlingsposition” från parlamentets sida.
Bland Nils Torvalds övriga ändringsförslag märks att klimatlagen byggs kring en ny, riktgivande europeisk kolbudget.
– En europeisk kolbudget är det tydligaste och mest effektiva sättet att reglera hur och när de olika medlemsländerna måste minska sina utsläpp. Med en kolbudget får näringslivets aktörer en bättre bild av vilka investeringar som krävs, och de som lyckas bäst med omställningsarbetet belönas genom att sådana aktörer kan sälja utsläppsrätter till dem som ligger efter i processen.
Nils Torvalds föreslår därtill att klimatlagen förtydligas gällande hur långt EU – som alltså ska ha minskat utsläppen med minst 55 procent till 2030, och ha sett till att kolsänkor som skogen uppväger utsläppen till 2050 – ska ha hunnit till 2040.
–Arbetet mot klimatneutralitet kan beskrivas som en lång, nedåtgående kurva vad gäller koldioxidutsläppen. Om vi misslyckas med att följa den kurvan fram till 2040, missar vi sannolikt målet till 2050.
Europaparlamentets miljöutskott röstar om klimatlagen om drygt tre månader, den 10 september. Parlamentet väntas sedan, i oktober, rösta om lagen i plenum.
Därpå väntar så kallade trepartsförhandlingar mellan Europaparlamentet, kommissionen och medlemsländerna i rådet.
EU:s målsättning är att klimatlagen antas i god tid före FN:s 26:e, av Covid19 framflyttade klimatkonferens, som väntas hållas i början av 2021.
