Svenska folkpartiets riksdagsledamot Henrik Wickström är nöjd över att en majoritet av riksdagspartierna nu står bakom lagstiftningen om en så kallad skuldspärr. Wickström representerade SFP i den parlamentariska arbetsgruppen som arbetat med ärendet.
Syftet med skuldspärren är att reglera hur hög Finlands statsskuld får vara, samt hur mycket varje regering behöver anpassa ekonomin för att uppnå de fastställda målen. Lagen baserar sig delvis på ny EU-lagstiftning. I Sverige har man redan implementerat en skuldspärr tidigare.
I korthet slår lagen fast att den offentliga skulden får uppgå till högst 60 procent av BNP, och på längre sikt ska den sänkas till högst 40 procent. Redan i höst tillsätts en parlamentarisk arbetsgrupp som senast i februari 2026 ska fastställa målet för Finlands finansieringsställning under perioden 2027–2033.
Från och med nästa riksdagsperiod återgår man till den allmänna praxisen, där målet för finansieringsställningen fastställs parlamentariskt i mitten av valperioden.
– Skuldspärren kommer att förändra den politiska debatten. I fortsättningen vet man redan före valet hur mycket nästa regering behöver anpassa ekonomin. Tidigare har det här blivit klart först efter riksdagsvalet, säger Wickström.
Han understryker att Finlands ekonomiska läge på sikt är ohållbart.
– Jag hoppas att den här breda överenskommelsen håller över partigränserna. Det är en stark politisk viljeyttring att man ser det som nödvändigt att få Finlands ekonomi i balans. Det stärker Finlands status på finansieringsmarknaden. Det är inte hållbart att vi år efter år lever på skuld, eftersom det belastar framförallt kommande generationer, säger Wickström.
Wickström betonar samtidigt att den ekonomiska debatten inte får fastna vid skulden.
– Jag hoppas att fokus även läggs på tillväxt. Vi kommer inte att få ordning på statsekonomin utan ekonomisk tillväxt. Därför behöver vi föra en mer aktiv diskussion om hur vi skapar tillväxt i Finland, avslutar han.