Beslut
Partidagen beslöt att partiets företrädare i riksdag och regering verkar för
- att hatbrott klart definieras i straffrätten,
- att upprätthållare av diskussionsforum på nätet åläggs ett utgivaransvar.
Behandling
Erkänn hatbrott!
De intoleranta rösternaökar i styrka. Fanatiska religiösa och/eller rasistiska rörelser får allt större utrymme att sprida propaganda som uppmanar till hot och våld mot minoriteter. Allt fler människor tvingas leva i rädsla för att bli attackerade enbart på grund av sin hudfärg, religion eller sexuella läggning.
År 2008 kom betydligt fler misstänkta hatbrott än tidigare till polisens kännedom. Enligt Polisyrkeshögskolans årliga utredning anmäldes 859 misstänkta rasistiska brott eller andra hatbrott till polisen i fjol. Med hatbrott avses handlingar vars motiv är fördomar eller fientlighet mot den referensgrupp som offret representerar. Som begrepp omfattar det även rasistisk brottslighet. Motivet till handlingen kan även vara offrets religiösa övertygelse, sexuella eller könsrelaterade läggning eller handikapp.
Hatbrott ökar fördomar, rädsla och fientlighet mellan olika människogrupper. Antalet hatbrott har ökat märkbart i och med Internet och särskilda hatgrupper har uppstått på nätet. Den så kallade hattalsbrottsligheten har blivit global. Cyberrymden, som överskrider ländernas gränser, gör det möjligt att kringgå nationell lagstiftning, vilket gör det svårt att ställa förövarna till svars.
Finlands aktuella lagstiftning fastställer inte hatbrott som en egen form av brottslighet. Det är dags att tänka om och stifta dessa i lag. Finland bör också ta ett tydligt och officielt avstånd från hatbrott. Vi måste tillsammans öka medvetenheten hos allmänheten för att få fler utsatta att anmäla.
Svensk Ungdom föreslår:
- att SFP jobbar för att hatbrott fastställs som en egen form av brottslighet
- att hatbrott stiftas i lag
Oscar Ohlis Silja Borgarsdottír Sandelin
Förbundsordförande Förbundssekreterare
Partistyrelsens utlåtande:
Vår strafflag kriminaliserar inte hatbrott som sådana.Hatet eller våldet måste ta uttryck i någon specifik form. Den mest centrala kriminaliseringen av hatbrott är hets mot folkgrupp. Paragrafen fick sin nuvarande form år 1995 och för att bli fälld skall man sprida uttalanden eller andra meddelanden till allmänheten i vilka en nationell, etnisk, raslig eller religiös grupp eller en annan med dessa jämställbar folkgrupp hotas, förtalas eller smädas. Ifall en vis person däremot t.ex. inte släpps in på krogen pga. sin hudfärg, är det frågan om diskriminering.
Rasism har också straffrättslig betydelse när det är det bakomliggande motivet till våld eller vissa andra brott. Om någon misshandlar en person uttryckligen pga. dennes
etniska ursprung kan det rasistiska motivet fungera som straffskärpningsgrund. Men i dessa fall krävs det att ett annat brott sker, och det rasistiska elementet tas i beaktande när straffet döms ut.
I en färsk finsk studie gjord för polisyrkeshögskolan (Reports of the police college of Finland 85/2009) har man utrett hur stor andelen hatbrott i Finland egentligen är, eftersom man inte direkt kan läsa ut det från brottsrubriceringen av fällda domar. Det typiska för ett hatbrott är att gärningsmannen och offret inte alls eller inte på ett betydande sätt känner varandra och att brottet sker uttryckligen för att offret representerar en viss grupp. Enligt undersökningen kan 859 brott som rapporterades åt polisen år 2008 klassas som hatbrott. Av dessa innehöll 88 % rasistiska element, 6 % baserades på religion, 3 % på sexuell inriktning och 3 % på att offret var handikappat.
Den senaste utvecklingen har visat att vår straffrätt inte räcker till när det gäller att komma åt hatbrott, isynnerhet när det gäller främlingsfientliga skriverier på internet. Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp för rasistiska brott som fick sitt arbete färdigt i januari 2010. Gruppen föreslår att man godkänner Europarådets tilläggsprotokoll om kriminalisering av gärningar av rasistisk och främlingsfientlig natur begångna med hjälp av datorsystem. I praktiken betyder det bl.a. att hets mot folkgrupp uppfylls genom att man ställer rasistiskt material till förfogande via länkar. Förslaget skulle också göra det tydligt att rasism som motiv kan vara en straffskärpningsgrund i alla brott och att juridiska personer, dvs. samfund och företag kan bli straffrättsligt ansvariga för vissa gärningar som kan betecknas som hatbrott.
Partistyrelsen föreslår partidagen att partiets företrädare i riksdag och regering verkar för
- att hatbrott klart definieras i straffrätten,
- att upprätthållare av diskussionsforum på nätet åläggs ett utgivaransvar.
