Beslut
Partidagen beslöt att SFP skall arbeta för:
- att basfinansieringen från Undervisnings- och kulturministeriet ska fördelas på ett jämlikare sätt än nuvarande praxis mellan kandidat- och magisterexamina
- att Undervisnings- och kulturministeriet ska stärka kandidatexamens ställning
Behandling
I Undervisnings- och kulturministeriets förordning från 15.10.2009 stipuleras att i den basfinansieringsdel för universiteten som baserar sig på examinationsmål samt avlagda examina är inbördes procentuella förhållandet mellan kandidat- och magisterexamen 25/75. I klarspråk får universiteten för varje utexaminerad magister tre gånger mera pengar än för varje utexaminerad kandidat. Då en kandidatexamen omfattar 180 studiepoäng jämfört med 120 studiepoäng för en magisterexamen, och då studierna på kandidatnivå ofta även kräver mera närundervisning än på magisternivå är det omotiverat att universitet får en större andel av sin finansiering från magister- än kandidatexamen. Det borde snarare vara tvärtom.
Den nuvarande situationen är problematisk ur många synvinklar. Våra universitet vill för närvarande inte att studerandena flyttar till andra universitet i samband med magisterstudierna för att de då förlorar pengar på det. I många fall är målet för universiteten inte att utbilda klara kandidater, utan klara magistrar. Detta går stick i stäv med utvecklandet av examensstrukturen i en tydlig tvåstegsmodell med skilda kandidat- och magisterexamina som Bolognaprocessen förutsätter. Likaså är det ytterst problematiskt i och med att ett nytt studiestödssystem, där stödet beviljas skilt för kandidat- och magisterstudier, tas i bruk hösten 2011. Det förnyade studiestödet stärker kandidatexamens självständiga roll. Kandidatexamens låga ekonomiska värde för universiteten medför dock att universiteten inte satsar på kvaliteten i undervisningen under kandidatstudierna.
Genom att öka kandidatexamens ekonomiska värde skapar man förutsättningar för universiteten att satsa mera på kvaliteten i undervisningen under kandidatskedet. En ökad kvalitet bidrar till att stärka rörligheten bland studerande vad gäller magisterprogram eftersom de studerande då har en bättre grund att bygga vidare på. Möjligheten till i dagens läge allt viktigare tvärvetenskapliga studier, som stärker de studerandes möjligheter att specialisera sig, ökar också. Allt detta främjar konkurrensen mellan magisterprogram i Finland vilket i sin tur bidrar till en höjning av nivån på utbildningen i hela landet.
Svensk Ungdom och Liberala Studerande LSK anser därför att Svenska folkpartiet ska arbeta för:
- att basfinansieringen från Undervisnings- och kulturministeriet ska fördelas 50/50 mellan kandidat- och magisterexamina
- att Undervisnings- och kulturministeriet ska stärka kandidatexamens ställning
Partistyrelsens utlåtande
I Finland har utbildningen på alla nivåer alltid haft en central roll. Finland har också klarat sig bra i internationella jämförelser, bland annat PISA-undersökningarna. I sitt valprogram för riksdagsvalet år 2011 lyfte SFP upp att den högklassiga utbildningen är grunden för vår konkurrenskraft.
Den offentliga ekonomin står inför stora utmaningar de kommande åren. SFP vill få ekonomin i balans under de två kommande riksdagsperioderna. Utbildningsväsendet är en väsentlig del av den offentliga ekonomin och står således också inför utmaningar. Bland annat blir årskullarna mindre samtidigt som de offentliga resurserna väntas bli knappare.
Finländarnas arbetskarriärer bör bli längre, dels för att trygga välfärden men också för att en stor del av den arbetsföra befolkningen går i pension. Unga studerande bör komma tidigare ut i arbetslivet. Olika insatser har gjorts och görs för att försnabba förflyttningen. Ändringarna i universitetslagen, bättre studiehandledning och höjt studiestöd är exempel på insatser som gjorts för att underlätta förflyttningen till arbetslivet och förlängningen av arbetskarriären. SFP vill indexbinda studiestödet till levnadskostnadsindexet. Redan nu har kandidaternas roll förstärkts i och med ändringarna i studiestödet som träder i kraft hösten 2011.
Universitetslagen ändrades alltså år 2009. I samband med den förändrades bland annat finansieringsgrunden och universitetens självbestämmanderätt. Bolognaprocessen förespråkar en tydlig tvåstegsmodell med separat kandidat- och magisterexamen.
År 2009 tog 10775 personer kandidatexamen medan 12300 personer tog kandidatexamen år 2010. Motsvarande siffror för magisterexamen år 2009 10535 och 14200 för 2010. De flesta högskolelinjer har magistersexamen som målexamen. Kandidatexamen ses ofta ännu som en mellanexamen.
Det finns några högskoleutbildningar som är direkt inriktade på kandidatexamen, bland annat farmaceut- och barnträdgårdsutbildningen. Varje år utexamineras mellan 400-600 personer med kandidatexamen som målexamen, som är den högsta möjliga examen som den studerande kan ta efter att denna inlett sina studier.
Att mäta hur många som går ut i arbetslivet efter kandidatexamen är svårt med den statistik som finns att tillgå. Ett instrument som kan ge indikationer på förflyttningen till arbetslivet är hur många studerande som avslutar sina studier efter kandidatexamen. Förutom att de kan förflytta sig till arbetslivet kan de som avslutar sina studier efter kandidatexamen också börja studera inom andra studieinriktningar eller börja studera utomlands.
Under studieterminen 2007-2008 (sept-sept) avslutade 700 personer sina studier efter att de fått sin kandidatexamen. Terminen 2008-2009 avslutade 1700 personer sina studier efter kandidatexamen. Orsaken är inte klar men tvåstegsmodellen kan vara en orsak till att flera avslutar efter kandidatexamen.
Rådet för utvärdering av högskolorna gav i december 2010 ut en rapport där utvärderingsrapport om examensförändringen. I den lyfts sambandet mellan arbetsliv och högskoleexamen upp. I rapporten konstateras att arbetslivskontakten bör bli synligare, såväl inom kandidat- och magistersexamen, då det gäller både förnyandet av läroplanerna och i diskussionerna på universiteten. I alla kandidatutbildningar, oberoende bransch och målexamen, bör det redan vid initialskedet av studierna fästas vikt vid de centrala arbetslivskunskaperna såsom samarbets- och kommunikationsfärdigheter. I programmet nämns också vikten av ytterligare samarbete mellan universiteten och yrkeshögskolorna.
För att Finland skall vara ett föregångsland också i framtiden då det gäller högklassig universitetsutbildning behövs en sundare och mera balanserad konkurrens mellan examensnivåerna. Det har också en del intresseorganisationer fört fram. Bland annat har EK sett kandidatexamen som en mera arbetsorienterad utbildning. Det är viktigt att arbetslivet och universitetsvärlden värdesätter kandidatutbildningen i en allt större utsträckning för att tackla de utmaningar som finns i framtiden.
Partistyrelsens beslutsförslag:
Partidagen besluter att Svenska folkpartiet arbetar för:
- att basfinansieringen från Undervisnings- och kulturministeriet fördelas på ett jämlikare sätt än nuvarande praxis mellan kandidat- och magisterexamina
- att Undervisnings- och kulturministeriet strävar efter att stärka kandidatexamens ställning
