Beslut
Partidagen beslöt att partiets företrädare arbetar för:
- att det i samband med förnyande av kommunallagen utreds förvaltningslösningar som på det lokala planet säkerställer service på båda nationalspråken och som stärker medborgarinflytandet inom närmiljön.
Behandling
Regeringen har som mål att slå samman mindre kommuner till större primärkommuner.
I regeringsprogrammet sägs
”Målet med regeringens kommunpolitik är att trygga högklassiga och enhetliga kommunala tjänster på ett kundorienterat sätt i hela landet, skapa förutsättningar för utvecklingsverksamhet som stärker kommunernas ekonomi och för förenhetligande av samhällsstrukturen samt att stärka den kommunala självstyrelsen och lokala demokratin.”
Erfarenheter från de kommunsammanslagningar (KSSR) som gjordes under senaste riksdagsperiod visar att detta sätta att angripa/lösa problemet skapar andra problem bl.a. ett demokratiunderskott. Som ett tecken på detta ser vi idag olika försök att skapa ersättande strukturer, ex. Hitis Tinget för Kimitoöns skärdårdsdel, Houtskärs stämman eller Finlands byars projekt för att stärka närdemokratin.
Eftersom detta demokratiunderskott accentueras när mindre kommuner slås samman med större med annan språkmajoritet, ex. Finby / Salo, så blir detta ett relevant problem för den ifrågavarande mindre befolkningsgruppen. Även mindre befolkningsgrupper i existerande kommuner med annan språk-majoritet har redan idag problem att påverka sin närmiljö och vid kommunsammanslagningar accentueras problemen.
Detta medför även att man i lokala områden blir tvungna att koncentrera rösterna på en eller få kandidater för att överhuvudtaget ha en möjlighet att få en representant från närområde vald, vilket ytterligare begränsar demokratin i närområdet.
Eftersom partiernas styrkeförhållanden enligt den representativa demokratin i en stor kommun sällan motsvarar maktförhållandet i ett lokalt område så uppstår även en förvrängning av maktstrukturen om man tillsätter att lokalt organ enligt styrkeförhållandet i det representativt valda organet, tex. kommunens fullmäktige.
Eftersom den nuvarande kommunreformen verkar vara svår att ändra på bör fokus och allt arbete läggas ner på att bevaka och påverka arbetet med den nya lagstiftningen.
Undertecknad yrkar:
Att Svenska folkpartiet och dess representanter aktivt arbetar för
- att i den nya kommunallagen skapa fungerande mekanismer för en fungerande närdemokrati
- att i den nya kommunallagen skapa fungerande mekanismer för språk- och närdemokrati-gruppernas självbestämmanderätt i frågor som berör den egna befolkningsgruppen
Kjell J Wennström
SFP i Åbo
Partistyrelsens svar på motionerna 34 & 35:
Motionärerna är ute i ett mycket aktuellt ärende. I samband med att kommuner fusioneras aktualiseras frågan hur man kan bibehålla lokaldemokratin i större enheter. I mindre kommuner är det vanligt att invånarna känner sina kommunalpolitiker medan avståndet mellan invånare och politiker uppfattas öka i större kommuner.
Här är införande av valdistrikt i kommunalval ett av de tydligaste initiativen. Detta skulle garantera en jämnare representation inom större kommuner och innebära att man inte längre skulle vara tvungen koncentrera sina röster till en specifik lokal kandidat för att garantera att kommundelen är representerad även i framtiden.
I samband med den nu under arbetet varande kommunreformen har kommunminister Virkkunen och justitieminister Henriksson poängterat vikten att utveckla närdemokratin. Justitieminister Henriksson konstaterade 19.1.2012 vid justitieministeriets och finansministeriets rundabordsdiskussion: ”- Närdemokratin bör förstärkas så att varje kommuninvånare även efter denna reform upplever att den har minst lika bra eller bättre möjligheter att påverka ärenden i den egna kommunen. Man bör t.ex. överväga kommuninterna valdistrikt, kommundelsförvaltning samt möjligheterna att utveckla användardemokrati. Vi bör begrunda och utreda samtliga möjliga alternativ och modeller.”
Som Henriksson ovan konstaterar så borde man överväga en förstärkning av kommundelsförvaltningen och eventuellt brukardemokrati. Kommundelsförvaltningen kunde organiseras på ett liknande sätt som i Yläkemijoki tillämpat i närmare 20 år redan: Kommunen delas in i närserviceområden. Områdena får en kommundelsstyrelse/upphandlingsnämnd som upphandlar servicen för sina invånare. Den här servicen kan vara producerad av kommun, privata aktörer eller av tredje sektorn.
Med brukardemokrati som tidigare nämndes avses att det är den som utnyttjar en serviceform som också kan påverka utformningen av denna. Det här alternativet kunde eventuellt tillämpas också på områden där den språkliga minoriteten procentuellt sett blir väldigt liten så som i huvudstadsregionen och Åbo. Där kunde närserviceområdet ersättas med en språkligt uppdelad närservicenämnd, d.v.s. att det skulle finnas en nämnd som t.ex. skulle sköta upphandlingen av den svenska servicen. Valet av medlemmar till den här nämnden kunde skötas så att alla som är registrerade användare av den svenskspråkiga servicen skulle få rösta i valet av upphandlingsnämnden. På så vis kunde också t.ex. tvåspråkiga som nyttjar svensk service få rösta i valet som bygger på brukardemokrati.
Då nu kommunallagen skall förnyas finns alla förutsättningar att ta med tydligare skrivningar om kommundelsförvaltning och brukardemokrati. Också den s.k. Ahtisaari-arbetsgruppen påtalade detta i sin rapport: ”Därför är det viktigt att som ett led i beredningen av en ny kommunallag beakta förvaltningslösningar som på det lokala planet bättre än nu säkerställer service på båda nationalspråken och som stärker medborgarinflytandet inom närmiljön. Styrgruppen föreslår att Finansministeriet och Finlands kommunförbund tillsammans granskar hur sådana förvaltningslösningar kan utformas och fungera i praktiken, bland annat med hjälp av internationell best practise.”
Partistyrelsens beslutsförslag
- att det i samband med förnyande av kommunallagen skall beaktas förvaltningslösningar som på det lokala planet bättre än tidigare säkerställer service på båda nationalspråken och som stärker medborgarinflytandet inom närmiljön.
