Motion 4 – Guggenheim – en gemensam strategiplan

Ett Guggenheimmuseum är under planering och beredning inom Helsingfors stads förvaltning. I skrivande stund vet ingen vilket beslut som fattas om att bygga konstmuseet.

Vi undertecknade utgår ifrån att det blir ett positivt beslut och att man kan påbörja förverkligandet av projektet.

Ett världsomspännande museum skulle ha den styrka som behövs för att gemensamt lyfta fram bland an- nat konst, arkitektur, design och musik inom vårt lands kulturliv.

Det finns flera indikatorer som visar på att många kulturella institutioner borde komma bättre fram i både finländarnas och utlänningarnas medvetande. Guggenheimmuseet kunde bli den koordinerande instans, som skulle bidra till ett bättre samarbete mellan regionerna och ge möjligheten att sprida kulturinformation på ett helt unikt sätt.

Det finns många olika museer med värdefulla konstskatter både av nationella och internationella gamla mästare och nutidskonst, vilka är värda att bli mera synliga i olika sammanhang.

Några typexempel: Ateneum, Kiasma, Vasa – Art City med Österbottens museum, som fungerande re- gionkonstmuseum och landskapsmuseum, Kuntsis museum för modern konst, Tikanojas konsthem och Åbo konstmuseum.

Finlandiahuset en pärla för sig inom den finländska arkitekturen av arkitekt Alvar Aalto.

Helsingfors tävlade om att bli världens designhuvudstad 2012 och vann den tävlingen. Det om inget annat visar vilken högklassig design, som finns inom vårt lands gränser. Designmuseet har en värdefull samling av finländsk design från början av 1900-talet till våra dagar.

Det nya musikhuset har redan fått erkännande för att ha en av världens bästa akustik och en arkitektur som också tilltalar omvärlden.

Ett bra exempel på kulturella tilldragelser utomlands: Den pågående Axel Gallen-Kallela utställningen i Paris har blivit en stor succé och kombineras med konserter där orkestrar framför musik av finländska kom- positörer inte att förglömma Jean Sibelius och Toivo Kuula.

Vi föreslår att partistyrelsen skall arbeta för:
att sammanställa till alla SFP:s förtroendevalda inom kultursektorn en strategiplan, där man framställer olika

möjligheter till regionala samarbetsformer med Guggenheimmuseet.

Eva S.Lassus-Paavolainen, Mimi Wiik, Ulla Wiklund. SFP i Munksnäs

Partistyrelsens svar:

Finlands kulturliv har utvecklats ordentligt under de senaste åren. Utgångspunkterna var mycket goda och finländsk konst, design och arkitektur har länge varit ett av vårt lands bästa varumärken.

Kulturen som sådan har ett stort egenvärde. Kulturen, i ett brett perspektiv, skall inte styras av stat el-
ler andra offentliga instanser utan växa fram och utvecklas utgående från egna premisser. Kulturen behöver däremot statliga och offentliga satsningar, resurser, för att utvecklas. Under föregående regeringsperiod, när SFP hade kulturministerposten, på kulturministeriet kunde kulturbudgeten höjas med över 30 %. Alla fick del av tilläggsresurserna och tydliga satsningar gjordes bl.a. på barnkulturen, kultur för minoritetsgrupper, de fria grupperna och mångkulturellt arbete. Satsningarna kunde också utvidgas till de stora institutionella aktörerna inom bl.a. teater, orkester och museiområdet. Av stora nationella projekt kan nämnas grundreno- veringen av Svenska teatern i Helsingfors och kulturhuvudstadsåret i Åbo. Även principbeslutet om Design- huvudstadsåret i Helsingfors fattades.

Under de senaste åren har vi i allt högre grad också börjat inse kulturens betydelse för näringslivet och därmed sysselsättningen, för turismen, för den internationella dragningskraften och för vårt välmående. Kul- turens betydelse för ekonomin är betydande och dess sidoeffekter när det gäller övrig service kan inte under- skattas. Därtill är det kartlagt att kulturen och kulturupplevelser har en stor betydelse för vår hälsa och att vi mår bättre när vi har tillgång till kultur.
Guggenheimdebatten har gått het i Helsingfors. Tidtabellen för ett beslut har också förskjutits så att det

blir det nya stadsfullmäktige i Helsingfors som skall fatta det avgörande beslutet. Därför finns det god tid att inom SFP debattera frågan, framföra argument och lyssna till väljarna i valdebatten. För i denna fråga finns det många synpunkter som är värda att beakta och noga analysera.

Trots att denna fråga har en klar nationell prägel så är det logiskt att SFP:s Helsingforskrets skulle ta ansvaret för frågan och föra debatten vidare också med stadens grannar och samarbetspartners.