Beslut
Partidagen beslöt
- att motionen anses besvarad med partistyrelsens utredning.
Behandling
Satsa på läroavtalsutbildning
Det nuvarande sysselsättningsläget är kärvt och speciellt den höga ungdomsarbetslösheten är bekymmersam. Ungdomar behöver en god start i livet, men om vuxenlivet börjar med arbetslöshet kan hela livet gå snett. Den av regeringen lanserade ungdomsgarantin är lovvärd, men man kunde söka mera genomgående reformer för att befästa denna.
En gång i tiden hade vi i Finland ett lärlingssystem i yrkesutbildningen. Vi följde troligtvis då en tysk modell. Utvecklingen i Finland har dock ruckat denna modell. Som argument har bl.a. framförts att en läroavtalsutbildning för ungdomar som gått ut grundskolan är för ”enkelspårig”, emedan den utbildar bara för en typ av arbetsplats. Man vill att utbildningen skall ge fler valmöjligheter. En person i läroavtal på den nivån har förstås även lägre lön än en sådan som får ett arbete efter genomgången yrkesutbildning. En plats i arbetslivet ger dock fina erfarenheter samt en god grund för en fortsatt yrkeskarriär, där även byte av arbetsplats möjliggörs.
Regeringens ungdomsgaranti omfattar även läroavtalsutbildning och det är dags att diskutera vilka former denna kan ha. Enligt vår nuvarande utbildningsmodell fortsätter ungdomarna efter genomgången grundskola till andra stadiets utbildning. De flesta ungdomar följer denna väg, men en oroväckande stor procent av ungdomarna avbryter utbildningen efter genomgången grundskola. Detta faktum ställer även krav på grundskolan. Hur skall man få alla elever motiverade för studier och hur skall man nå målet att alla grundskoleelever får ett sådant stöd att de kan utvecklas efter sina egna förutsättningar? En anpassad studiegång redan i grundskolan kan rädda många elever. Lovvärda försök med kombination av grundskolestudier under sista året och arbete i ett företag har genomförts i huvudstadsområdet.
Erfarenheterna från det tyska kulturområdet omfattade länderna Tyskland, Österrike och Schweiz är goda. Ungdomsarbetslösheten är låg, emedan ungdomarna får sin yrkesutbildning via läroavtal. De deltar i arbetslivet samtidigt som de har timmar i en läroanstalt. Regeringens satsning på läroavtalsutbildningen detta år är omfattande och en utveckling av systemet förutsätter ett utvecklat samarbete mellan företag, fackföreningar och branschorganisationer i utbildningsfrågor. Regelverket för läroavtalsutbildningen bör göras så, att det är attraktivt för företag att skapa läroavtalsplatser.
Med hänvisning till ovanstående yrkar vi på att Svenska folkpartiet skall arbeta för en utveckling av yrkesutbildningen så
- att en ordinarie linje för läroavtalsutbildning, där yrkesarbete kombineras med teoretiska studier, befästs som ett alternativ till den traditionella yrkesutbildningen. Enligt modellen har studerandena en lärlingsplats i ett företag samtidigt som de avlägger sina teoretiska studier i en läroanstalt
- att staten utvecklar ett regelverk för läroavtalsutbildningen och ger den fortsatt finansiellt stöd
- att en arbetsorienterad studiegång som leder till läroavtalsutbildning byggs upp för grundskoleelever vilka uppenbart är betjänta av en sådan
Björn Fant Ralf Nikander
Partistyrelsens svar
Motionärerna tar upp ett aktuellt ärende. Under de senaste åren har man gjort flera utredningar och utvärderingar gällande läroavtalsutbildningen i Finland, och läroavtalsutbildningen har även tagits med som en del av den så kallade ungdomsgarantin. I regeringens rambudgetria i mars fastslogs dessutom att läroavtalsutbildningen ska stärkas. Det mesta som motionärerna yrkar på är redan åtgärdat.
Motionärerna vill att SFP ska jobba för att utveckla yrkesutbildningen så att en ordinarie linje för läroavtalsutbildning befästs som ett alternativ till den traditionella yrkesutbildningen. Motionärerna förespråkar en modell där studerande har en lärlingsplats i ett företag samtidigt som man avlägger teoretiska studier vid en yrkesläroanstalt. Dagens läroavtalsutbildning är redan uppbyggd så att ca 70-80 % av utbildningen sker på en arbetsplats där den studerande har en arbetsplatshandledare som ansvarar för utbildningen. Den praktiska utbildningen kompletteras med teoretisk utbildning som i huvudsak ordnas av yrkesläroanstalter. Studerande i läroavtalsutbildning ingår ett arbetsavtal med arbetsplatsen och erhåller lön enligt kollektivavtal från arbetsgivaren under den tid utbildningen sker på arbetsplatsen. Arbetsgivaren erhåller utbildningsersättning för de kostnader som förorsakas av utbildningen på arbetsplatsen.
Motionärerna önskar vidare att staten ska utveckla ett regelverk för läroavtalsutbildningen och ge den fortsatt finansiellt stöd. I dagens läge finns redan existerande regelverk för läroavtalsutbildningen, och i rambudgetrian i mars fastställde regeringen ytterligare satsningar på läroavtalsutbildningen. Bland annat vill man underlätta en flexibel övergång från yrkesläroutbildning till läroavtalsutbildning, samt göra de olika sätten att förverkliga lärande i arbete mer mångsidigt. Man vill även skapa en slags förhandsperiod till läroavtalsutbildningen, som inte är bunden av arbetsavtal. På så sätt ämnar man sänka på tröskeln för både arbetsgivare och studerande att ingå ett läroavtal. För att genomföra dessa reformer erhåller läroavtalsutbildningen och inlärning i arbete tilläggsanslag om 17,8 miljoner under åren 2014-15 och 22,7 miljoner under åren 2016-17.
Det bör ändå påpekas att även läroavtalsutbildningens nybörjarplatser har skurits ned i inbesparingssyfte, då över 7000 nybörjarplatser inom yrkesutbildningen föreslås försvinna fram till år 2016. Speciellt vuxenutbildningen utsätts för nedskärningar även inom läroavtalsutbildningen.
Slutligen yrkar motionärerna på att en arbetsorienterad studiegång som leder till läroavtalsutbildning byggs upp för grundskoleelever vilka uppenbart är betjänta av en sådan. År 2006 inledde undervisningsministeriet ett projekt för mera flexibilitet i den grundläggande utbildningen för att motverka skolavbrott. Projektet kallas JOPO, som kommer från finskans joustava perusopetus. Syftet med JOPO-verksamheten är att stöda unga att gå ut grundskolan. En del av utbildningen ges i skolan och en del på arbetsplatser och liknande inlärningsmiljöer i form av handledda studier. En del av undervisningen kan även bestå av till exempel lägerskolor, studiebesök och utbildningsexperiment. Varje elev får en individuellt anpassad läroplan, som även innefattar studiehandledning. Målet är att eleven ska ha en klar plan för fortsatt utbildning då grundskolan avslutas. Förutom att motivera elever med låg studiemotivation att gå klart grundskolan vill man alltså även skapa förutsättningar för vidare studier på andra stadiet.
I det här sammanhanget kan även det uppsökande ungdomsarbetet lyftas fram som ett oerhört viktigt instrument för att nå ungdomar. Det uppsökande ungdomsarbetet är ett slags specialungdomsarbete där syftet är att nå unga personer under 29 år som är i behov av stöd. Tillsammans med den unga försöker man hitta lösningar på svårigheter och styra den unga till de tjänster han eller hon är i behov av, som främjar den ungas uppväxt och självständighet och som bidrar till möjligheter till utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Den unga kan själv kontakta det uppsökande ungdomsarbetet, men vanligare är att vuxna i den ungas krets begär hjälp. Även andra ungdomar kan kontakta ungdomsarbetarna. Trots sekretesslagen har vissa myndigheter skyldighet att ge den ungas kontaktuppgifter till uppsökande ungdomsarbete ifall den unga är i behov av stöd, i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om ändring av ungdomslagen (693/2010) om sektorövergripande samarbete mellan myndigheter på lokal nivå, om uppsökande ungdomsarbete och om att lämna ut uppgifter för det uppsökande ungdomsarbetet.
Förslag som skulle möjliggöra ett flexibelt sätt för ungdomar att arbeta i små- och medelstora företag stoppades i regeringsförhandlingarna, främst av socialdemokraterna, vilket även bör noteras.
Motionen anses besvarad med denna utredning.
Partifullmäktiges utlåtande:
Partifullmäktige omfattar partistyrelsens beslutsförslag.
