Beslut
Partidagen beslötatt Svenska folkpartiet verkar för:
- att papperslösa har reell rätt till hälso- och sjukvård samt utbildning, och att denna rätt ska vara tillgänglig i praktiken utan rädsla för repressalier.
Behandling
Rätt till vård och utbildning för papperslösa
Med papperslös avses en individ som utan laglig rätt uppehåller sig i Finland. De flesta papperslösa individer blir papperslösa vid ett avslaget beslut angående asyl eller uppehållstillstånd. Det exakta antalet papperslösa är omöjligt att fastställa i och med att dessa individer har gått under jorden och lever gömda undan myndigheterna. Eftersom papperslösa befinner sig utan tillstånd i Finland innebär detta att papperslösa saknar tillgång till många av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna.
Det står skrivet i den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna att “för att en människa ska kunna leva ett drägligt och värdigt liv måste rätten till hälsa vara tillgodosedd”. I Finland står personer som inte har en laglig rätt att befinna sig i landet nästintill helt utanför hälso- och sjukvårdssystemet. Även personer som lagligt väntar på beslut om uppehållstillstånd i Finland har väldigt begränsad rätt till hälso- och sjukvård. Sjukhusbesök, tandvård, mödravård och preventivmedelsupplysning, vård som vi tar för givet, är inte en lika stor självklarhet för Finlands papperslösa.
Skolan är ofta avgörande för att en människa ska kunna känna till och hävda sina mänskliga rättigheter. Den som kan läsa, skriva och räkna kan ta till sig olika typer av information och själv bilda sig en uppfattning. Fortsättningsvis är även utbildning en av de viktigaste verktyg vi har för att kunna skapa oss en framtid. Rätten till utbildning finns bland annat i den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt i barnkonventionen (artikel 28 och 29). I Finland har det förekommit att papperslösa barn nekats utbildning med hänvisning till att de inte är folkbokförda i kommunen. Utbildning är en mänsklig rättighet och vi måste erbjuda alla papperslösa barn och ungdomar möjligheten att gå i förskola, grundskola och andra stadiets utbildning.
För att kunna genomdriva dessa rättigheter förutsätter det att de individer som olovligen uppehåller sig i Finland vågar ta sig till dessa platser. Därför måste vi uttryckligen anta riktlinjer för polisens arbete som reglerar att polisen inte får leta efter papperslösa i kollektivtrafiken samt vid områden kring vård- och utbildningsinrättningarna nämnda ovan. Målet bör dock vara att det inte överhuvudtaget ska ingå i polisens uppgift att söka efter papperslösa.
Vi undertecknade anser därför att SFP:s representanter i riksdag och regering skall verka för:
- att papperslösa får rätt till hälso- och sjukvård samt utbildning
- att polis inte ska tillåtas leta efter papperslösa i kollektivtrafiken samt områden kring vård- och utbildningsinrättningar
Niklas Mannfolk Sandra Grindgärds
Förbundsordförande Förbundssekreterare
Svensk Ungdom Svensk Ungdom
Partifullmäktiges svar
Så kalladepapperslösa personer som lever i Finland utgör en speciellt utsatt och sårbar grupp. Frågan om vilka enskilda rättigheter papperslösa personer har i förhållande till personer som har finskt medborgarskap eller personer som innehar uppehållstillstånd är allt annat än entydig. Klart är ändå att alla personer som befinner sig på finskt territorium, även papperslösa, omfattas av de mest grundläggande rättigheterna och skyldigheterna som tryggas i Finlands grundlag och i centrala människorättsinstrument. Samtidigt är det viktigt att notera att varken grundlagen eller internationella stadganden i sig tryggar utländska personer någon allmän rätt att vistas i Finland. Om dessa rättigheter stadgas i utlänningslagen.
Grundlagens 19.1 § garanterar alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. På basen av riksdagens grundlagsutskotts utlåtanden och rättslitteraturen kan man konstatera att denna rättighet är subjektiv och garanteras alla personer i Finland, oavsett status enligt t.ex. utlänningslagen.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har nyligen publicerat en rapport om de papperslösas hälsovård i Finland. I rapporten hänvisar man bl.a. till hälso- och sjukvårdslagens 50 § enligt vilken brådskande sjukvård, inbegripet brådskande mun- och tandvård, mentalvård, missbrukarvård och psykosocialt stöd, ska ges alla patienter oberoende av var personen är bosatt.
Vad gäller frågan om papperslösa personers rätt till utbildning har biträdande justitieombudsmannen i ett beslut fattat 19.12.2013 tagit ställning till frågan om kommuners skyldighet att ordna grundutbildning för minderåriga papperslösa. Enligt biträdande JO förpliktigar grundlagen samt FN:s konvention gällande barnets rättigheter kommunerna att ordna grundutbildning till alla barn oavsett deras status.
När det gäller fullvuxna papperslösa personers rätt till utbildning är frågan betydligt svårare. För deras del är det svårt att hitta någon rättslig grund på basen av vilken de skulle ha rätt till utbildning. Klart är dock att det ligger såväl i individens som i samhällets intresse att personer som de facto, trots sin papperslösa status, väljer att stanna i Finland har en möjlighet att skaffa sig en utbildning och via det försörjning.
Motionärerna anser även att finsk polis inte ska tillåtas leta efter papperslösa i kollektivtrafiken samt i områden kring vård- och utbildningsinrättningar. Till denna del är det till en början viktigt att konstatera att myndigheterna har rätt att vid påträffande ta en person i förvar som utan laglig rätt vistas i landet. Detta innebär dock inte att myndigheterna, inbegripet polisen, skulle ha rätt att stanna t.ex. personer med utländskt utseende utan en särskild misstanke som gäller just denna person. Tvärtom har till exempel FN:s människorättskommitté med hänvisning till FN:s konvention om medborgerliga- och politiska rättigheter konstaterat är denna typ av etnisk profilering, där åtgärder riktas mot personer endast på basen av till exempel deras hudfärg, är entydigt förbjudet.
På basen av ovanstående är det lätt för partifullmäktige att omfatta motionärernas ställningstaganden gällande vikten av att trygga papperslösa personers rätt till hälso- och sjukvård samt utbildning. Likaså konstaterar partifullmäktige att polisen eller övriga myndigheter gör sig skyldiga till förbjuden etnisk profilering ifall man på basen av t.ex. hudfärg försöker identifiera papperslösa personer i kollektivtrafiken eller i vid vård- och utbildningsinrättningar.
Partifullmäktige föreslår för partidagen att Svenska folkpartiet verkar för:
- att papperslösa har reell rätt till hälso- och sjukvård samt utbildning, och att denna rätt ska vara tillgänglig i praktiken utan rädsla för repressalier.
