Beslut
SFP arbetar för:
- att civiltjänstsystemet ska kopplas tydligare till verksamhetsmodellen i Statsrådets principbeslut om den övergripande säkerheten och till samhällets beredskap
Behandling
Gemensamt svar på motion 11 och motion 12
Partifullmäktiges svar
En allmän medborgarplikt som komplement till den allmänna värnplikten är en sak som diskuterats redan många gånger tidigare men speciellt de senaste åren. År 2018 publicerade tankesmedjan Elisabeth Rehn – Bank of Ideas en utredning om hur värnplikten i Finland kunde ändras där de starkt lyfter upp möjligheten till en allmän medborgarplikt som skulle ersätta den allmänna värnplikten. Utredningen konstaterar att den allmänna värnplikten är ytterst viktig för Finlands försvar som en del av totalsäkerheten men att den kunde kompletteras med en medborgarplikt för att på det sättet öka totalsäkerheten ytterligare. Då kunde samhället ha en bättre resiliens och färdighet i andra slags kriser såsom motionärerna också lyfter upp.
I dagens civiltjänst ingår delar också av det som motionärerna tar fram. Civiltjänstgörarna utbildas under sin fyra veckor långa grundutbildningsperiod vid civiltjänstcentralen i olika teman.
Dessa teman är
- medborgarpåverkan,
- brand, räddning och befolkningsskydd,
- miljöfostran och skyddande av kulturegendom,
- förebyggande av våld och
- vardagssäkerhet
Dessa är dock en liten del av civiltjänsten jämfört med hur lång utbildningen är för de som gör beväringstjänst. Civiltjänsten har i dagens läge heller inga reservövningar för att upprätthålla kunskaperna, men civiltjänsten är också i regel längre än beväringstjänsten.
Regeringen beslöt 5.3.2020 tillsätta en parlamentarisk kommitté för att utreda utvecklingen av den allmänna värnplikten och fullgörande av skyldigheten att försvara landet. Som specialvillkor för utredningsarbetet ställdes att utvecklandet ska tillföra det militära försvaret operativt mervärde, bidra till att upprätthålla och stärka försvarsviljan och stärka jämlikheten mellan medborgarna. Kommittén gav sin slutrapport 26.11.2021. Kommittén konstaterar att värnpliktssystemet utgör grunden för Finlands försvarslösning. Utvecklandet ska bidra till att fler personer inleder militärtjänst och att färre personer avbryter sin tjänstgöring. Målet enligt rapporten ska vara att stärka kvinnors deltagande i försvaret och att öka antalet sökande till frivillig militärtjänst. Betydelsen av tiden i reserven som en del av värnplikten bör stärkas. Enligt grundlagen gäller skyldigheten att försvara landet alla oberoende av kön. Rapporten konstaterar därmed att alla medborgare bör omfattas av denna skyldighet i högre grad än för närvarande.
I nuvarande osäkra läge i världen så bör försvarets behov komma först, men införande och utvecklande av en allmän medborgarplikt eller utveckling av civiltjänsten skulle öka på samhällets resiliens och även på totalsäkerheten. Det finns i det moderna samhället många andra kriser utöver krig där det behövs kunnig personal som reserv för att kunna hoppa in för att hålla samhället igång. Också i en krigssituation behövs det mycket annan personal än soldater och reservister.
Partifullmäktiges beslutsförslag
SFP arbetar för:
- att möjligheten till att införa en frivillig allmän medborgarplikt utöver den allmänna värnplikten utreds
- att civiltjänstsystemet ska kopplas tydligare till verksamhetsmodellen i Statsrådets principbeslut om den övergripande säkerheten och till samhällets beredskap
Motion 11 – Enheten för krisbemanning
På senare tid har man diskuterat att utvidga uppbåden till att omfatta alla oberoende av kön. Avsikten är dock inte att alla skall ingå i militären. Vid samma uppbåd kunde också platser i en nybildad enhet för krisbemanning tillsättas.
Enheten för krisbemanning skulle kunna bistå våra myndigheter, den offentliga sektorn, under kriser med typ telefonkontakter och annan kommunikation i samband med naturkatastrofer, smittspårning, planering av massvaccination osv. Vidare kunde ingå släckning av skogsbränder, sanering efter oljekatastrofer, spårning av försvunna personer osv. Ta som exempel bokningen av vaccinationstider nu under pandemin, ingen svarar i telefon och på nätet endast ”inga lediga tider”. I det läget skulle möjligheten att per telefon eller på nätet få aktuell information om bokningsläget säkert ha ökat vaccinationsivern samtidigt som utbildad sjukvårdspersonal kunde koncentrera sig på vaccinering.
Enheten för krisbemanning borde vara separat från försvaret så att den kan delta i krishantering utomlands och inkludera de som inte gör militärtjänst. Organisationens uppbyggnad kan dock påminna om försvarets, ge utbildning i bl.a. ledarskap och kommunikation.
Under sin utbildningstid skulle de som ingår i enheten för krisbemanning kunna kallas i tjänst mot en skälig ersättning. Deras arbetsgivare och utbildningsenheter måste acceptera detta på samma sätt som reservövningar.
Det här skulle innebära att även de som inte gör militärtjänst kan göra en samhällsnyttig insats.
Motionärens beslutsförslag
Undertecknaren föreslår att man tillsätter ett utskott/arbetsgrupp inom SFP med uppgift att utreda möjligheterna att bygga upp den ovan beskrivna krishanteringsenheten. Arbetsgruppens slutrapport kunde förslagsvis vara klar inom 2022.
Motionär
SFP Lokalavdelningen Dragnäsbäck-Hemstrand r.f.
Ulla Salmenheimo-West, ordf. Mikael Frejman, sekr.
Motion 12 – Motion om allmän samhällsberedskap
Som ett komplement till militär beredskap kunde det skapas en allmän samhällsberedskap. Alternativt kunde den militära ingå i utbildningen i samhällsberedskap. Sådan beredskap för krisinsatser kunde då inrymma tre delar, militär beredskap utökad med befolkningsskydd, beredskap för epidemier samt beredskap för naturkatastrofer och storolyckor. Den mer eller mindre obligatoriska utbildningen skulle omfatta samma ungdomar som nu kallas till uppbåd och då gälla både flickor och pojkar. Vid uppbådet kunde det gå att välja, men de olika delområdena borde bli fyllda i relation till behovet inom dem. Eventuellt kunde då civiltjänstgöring avskaffas och ersättas med vapenfri beredskap. Verksamheten kunde underlyda och finansieras av dels inrikesministeriet och dels försvarsministeriet. Själva utbildningen, utom den militära, kunde verkställas regionalt och lokalt via välfärdsområdena.
I alla delar kunde då också ingå förberedelser för vuxenlivet. I dem ingår då personlig hälsa och hygien, huslig ekonomi, personlig ekonomi, personlig juridik och missbrukarkunskap. Utbildningen och sålunda en kontingent kunde omfatta åtta månader, med två månaders överlappning. Om exempelvis en kontingent börjar i september och slutar i april, kunde följande börja i mars och sluta i oktober följande år, därpå följande igen i september och sluta i april. Det betyder två kontingenter per år. Detta ger samtidigt kunskap om att arbeta i grupp, lära sig empati och utnyttja synergi. För den praktiska utbildningen omarbetas vissa existerande garnisoner så, att verksamheten där fyller de krav som respektive delområde ställer. På samma sätt som de som gjort sin värnplikt finns denna resurs och kunskap tillgänglig då en kris inträffar. Personlig kunskap kan dock var och en använda i sitt eget liv och leverne. Och de unga är själva bättre utrustade att möta vuxenlivets utmaningar och klara dem på egen hand. En sådan utbildning utvecklar också social färdighet och beredskap för att fungera i grupp.
För ledarskap inom nämnda delområden kan det finnas en fortsatt högre utbildning utöver grundutbildningen. Behovet och områdets natur avgör längden på den. Den kunde vara mer eller mindre frivillig, men styras i relation till behovet.
Motionärens beslutsförslag
Att partistyrelsen verkar för att en utbildning allmän samhällsberedskap införs enligt ovannämnda mönster. Sådan beredskap för krisinsatser kunde då inrymma tre delar, militär beredskap utökad med befolkningsskydd, beredskap för epidemier och beredskap för naturkatastrofer och storolyckor. I utbildningen ingår också förberedelser för vuxenlivet med ovannämnda ingredienser.
Motionär
Åbo 22.2.2022
Björn Taxell
Åbo
