Beslut
SFP arbetar för:
- att trovärdiga utsläppskalkyler främjas i beslutsfattandet
- att utsläppskalkylernas konsekvenser utreds och beaktas
Behandling
Partifullmäktiges svar
Finlands målsättning är att vara koldioxidneutralt år 2035, och det här är en målsättning som Svenska folkpartiet stöder. För att kunna mäta hur mycket utsläpp vi behöver minska inom de olika samhällssektorerna krävs tillförlitliga kalkyleringsmetoder, precis som motionärerna lyfter upp. Det är viktigt inte bara med tanke på att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, utan också med tanke på kampen mot klimatförändringen. Om våra kalkyler av utsläppsminskningsbehovet och kalkylerna av åtgärdernas effektivitet inte stämmer betyder det också att vi inte motverkar klimatets uppvärmning effektivt.
Enligt regeringsprogrammet ska en bedömning av klimatpåverkan göras som en del av den normala lagberedningen. Det är något som Svenska folkpartiet också lyfter fram i vårt klimatprogram från 2019, där vi yrkar för att lagförslag ska bedömas ur ett klimatperspektiv.
Enligt klimatlagen, som trädde i kraft år 2015, ska regeringen varje år sammanställa en klimatårsberättelse till riksdagen. Den första klimatårsberättelsen sammanställdes för 2019 av miljöministeriet. I klimatårsberättelsen framkommer hur utsläppen utvecklats i Finland och hur vi har lyckats i att nå våra utsläppsmål. Uppgifterna om utsläppen som används i klimatårsberättelsen är hämtade från Finlands officiella växthusgasinventering, som i beräkningarna utgår från den internationella klimatpanelen IPCC:s (International Panel on Climate Change) metodanvisningar. Det är Statistikcentralen som ansvarar för att sammanställa statistiken. De statistiska metoderna som används i kalkylerna utvecklas ständigt.
Våren 2022 gav regeringen en ny klimatlag till riksdagen. I den förstärks lagens styrande effekt bland annat genom att inkludera markanvändningssektorn i planeringssystemet. Planeringssystemet fastställer mål för utsläppsminskningen och anger också vilka åtgärder som behövs för att uppnå målen. I den nya lagen vidareutvecklas dessutom den årliga rapporteringen till riksdagen vad gäller till exempel utvecklingen inom klimatpolitiken.
Regeringen har enligt regeringsprogrammet även satsat på att stärka Klimatpanelens roll som vetenskapligt och oavhängigt expertorgan. Klimatpanelen är en tvärvetenskaplig tankesmedja som samlar Finlands främsta experter och forskare för att förse det politiska beslutsfattandet med vetenskaplig rådgivning. Till Klimatpanelens uppgifter hör också att göra utredningar för att stöda både beredningen och verkställandet av Finlands klimatpolitik och tillhörande lagstiftning. Därmed bistår Klimatpanelen regeringen i att fatta informerade klimatpolitiska beslut enligt bästa möjliga kunskap.
Motionärerna lyfter fram de huvudsakliga räknesätten för utsläpp och hur de skiljer sig åt. Det är mycket riktigt att de olika perspektiven i kalkylerna kan göra dem svåra att jämföra sinsemellan. Svenska folkpartiet anser att vår klimatpolitik naturligtvis ska basera sig på korrekta och trovärdiga utsläppskalkyler. Vi utgår från att den expertis som bland annat Statistikcentralen, miljöministeriet, Klimatpanelen och andra instanser innehar följer högsta möjliga standard för att på bästa sätt stöda det politiska beslutsfattandet. Vi följer IPCC:s anvisningar och rekommendationer för att säkerställa att våra kalkyler också är jämförbara på ett internationellt plan. Det är emellertid viktigt, precis som motionärerna skriver, att vi tar i beaktande konsekvenserna av de olika sätten att räkna våra utsläpp. En effektiv klimatpolitik kräver att vi även har förståelse för att jämföra de olika kalkyleringsmetoderna och vad de kan innebära för våra målsättningar och åtgärder.
Partifullmäktiges beslutsförslag
SFP arbetar för:
- att trovärdiga utsläppskalkyler främjas i beslutsfattandet
- att utsläppskalkylernas konsekvenser utreds och beaktas
Motion
Klimat- och hållbarhetspolitiska beslut ska göras på basis av bästa tillgängliga kunskap. Hur och på vilket sätt utsläpp räknas i olika kalkyler påverkar både den diskursiva och politiska aspekten av hur policy tar form. Således är det centralt att de kalkyler och den data som beslut baseras på är så valid och reliabel som möjligt.
Det finns olika sätt att kalkylera utsläpp. De tre vanligaste sätten är det territoriella räknesättet (som innefattar utsläpp inom bestämda geografiska gränser), det produktionsbaserade räknesättet (som räknar med utsläpp från företag och personer som skett både utanför och innanför landets gränser), och det konsumtionsbaserade räknesättet (som räknar med den klimatpåverkan som vår konsumtion orsakar oavsett var den uppkommit). Varje sätt har sina fördelar och brister, och i regel innebär en snävare kalkyl noggrannare resultat, medan en bredare och mer omfattande kalkyl i större utsträckning utgår ifrån uppskattningar som kan vara mer eller mindre precisa.
Ingen enskild kalkyl eller mätmetod är heltäckande, utan dessa kompletterar varandra och bidrar i bästa fall till en betydelsefull helhetsbild. Vilken eller vilka metoder som används som grund för beslutsfattandet, hur de attribuerar utsläpp och ansvar och hur de tolkas, påverkar hur besluten tar form och deras ändamålsenlighet. Problem uppstår då kalkyler och data missförstås, tolkas fel, inte används ändamålsenligt eller presenteras på ett missvisande sätt. Ett annat betydande riskmoment är att konsumtionens och produktionens samband inte beaktas och att beslut utmynnar i lokalt eller tillfälligt minskade utsläpp, men effekterna blir betydelselösa eller oändamålsenliga då helheten beaktas över ett längre tidsperspektiv. Således är det viktigt att utsläppskalkyler görs, presenteras, jämförs och förstås korrekt så att miljöpolitiska belsut kan göras på trovärdig grund.
Enligt vårt resonemang finns det ett behov av djupare förståelse för och mer giltig jämförelse och användning av de kalkyler som används som grund för våra miljöpolitiska beslut.
Motionärens beslutsförslag
- ATT valida, trovärdiga, jämförbara och enhetliga utsläppskalkyler främjas i beslutsfattandet.
- ATT de olika utsläppskalkylernas konsekvenser systematiskt beaktas i beredning och beslut som gäller klimatfrågor.
- ATT konsekvensanalysen även tar hänsyn till de miljömässiga, sociala och ekonomiska följderna på ett mera omfattande och långsiktigt plan.
Motionär
Norr om långa bron
Johanna Mantere
Ordförande
Simon Granroth
Vice ordförande
