Beslut
Partidagens beslut
SFP arbetar för
- att på EU-nivå kriminalisera hatretorik och riktade trakasserier
- att man på EU-nivå ser till att de sociala medieplattformarna bär ansvar för spridningen av hatretorik och hot på sina plattformar
- att kunskapen om rasism och hatretorik gentemot minoriteter målmedvetet ökas
- att det vidtas åtgärder för att förbättra stödtjänsterna för brottsoffer
- att utreda om kön, könsidentitet och könsuttryck explicit borde nämnas i strafflagens stadganden om hets mot folkgrupp.
Behandling
Partifullmäktiges svar
Motionären är ute i ett mycket aktuellt ämne – ett ämne som SFP tar på största allvar och som vi behandlat flera motioner om de senaste åren. Riktade trakasserier och hot av olika slag måste tas på största allvar. Hela vår samhällsordning bygger på att våra myndigheter och våra domstolar kan agera fritt utan rädsla för riktade trakasserier och att politiker vågar säga sin åsikt och att journalisterna vågar granska känsliga ämnen. Vi motsätter oss all form av rasism och hat gentemot andra människor.
Som motionären förtjänstfullt lyfter fram har SFP arbetat med dessa frågor aktivt på nationell nivå och regeringen har även i sitt meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering tagit ställning för att sätta stopp för hatretorik och hatprat.
Kön har införts som straffskärpningsgrund i strafflagen under förra regeringsperioden, under ledning av dåvarande justitieminister Anna-Maja Henriksson. I regeringspropositionen RP 7/2021 med förslag till lag om ändring av strafflagen utreddes omnämnandet av kön i hets mot folkgrupp som en alternativ handlingsväg men förverkligades inte.
SFP jobbar redan nu aktivt för att säkerställa tillräckliga resurser för polisväsendet, åklagarmyndigheten och domstolsväsendet. Detta är något som nämns i flera av våra politiska program och valprogram.
Förutom rasism i vardagen och det sårande språkbruket ute i samhället behöver även situationen på nätet lyftas fram. Olika forum och applikationer välkomnar och belönar ett språkbruk som hetsar upp och sårar för att skapa engagemang och reaktioner, ett språkbruk som under inga omständigheter är acceptabelt. Vi måste hitta nya sätt att sätta stopp för hat på nätet.
Beslutsförslag
SFP arbetar för
- att på EU-nivå kriminalisera hatretorik och riktade trakasserier
- att man på EU-nivå ser till att de sociala medieplattformarna bär ansvar för spridningen av hatretorik och hot på sina plattformar
- att kunskapen om rasism och hatretorik gentemot minoriteter målmedvetet ökas
- att det vidtas åtgärder för att förbättra stödtjänsterna för brottsoffer
- att utreda om kön, könsidentitet och könsuttryck explicit borde nämnas i strafflagens stadganden om hets mot folkgrupp.
Motion 16 – Slut på hatprat och hatretorik
Hatretorik inskränker på friheten att uttrycka sina åsikter, delta i samhällsdebatten och utöva sina politiska rättigheter. Särskilt kvinnor och minoriteter är utsatta. De senaste åren har även till exempel tjänstemän, journalister, medborgaraktivister, poliser, åklagare, domare och politiker utsatts för riktade trakasserier. Vill vi att Finland är ett demokratiskt samhälle där de mänskliga rättigheterna gäller alla behövs omfattande åtgärder för att minska hatet.
Att i grupp rikta hatet och trakasserierna mot en person (maalittaminen) är ett ökande fenomen och går inte att förhindra tillräckligt effektivt med dagens lagstiftning. Den offentliga diskussionens påverkas och fenomenet skadar rättsstaten. Justitiedepartementet har kommit med ett förslag att kriminalisera riktade och systematiska trakasserier vars syfte är att tysta offret.
Enligt en rapport från Polisyrkeshögskolan har hatbrotten ökat i Finland med 22 procent år 2022 jämfört med året innan. En majoritet, 74,7 procent, av dessa brottsanmälningar om misstänkta hatbrott hade rasistiskt motiv. Få av fallen gick vidare till åtal och ofta förblir brott av denna sort oanmälda.
FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, CEDAW, uppmanade år 2022 Finland att kriminalisera sexistiska, kvinnofientliga och andra former av hatretorik baserat på kön, inklusive hatretorik riktad mot kvinnor med invandrarbakgrund och kvinnor som tillhör minoriteter. Rekommendationen som berör kriminalisering av hatretorik är under uppföljning av kommittén och Finland måste rapportera om genomförandet av rekommendationen inom två år.
Regeringen har även i sitt meddelande om rasism förbundit sig att värna om yttrandefriheten. Rasistiska, kvinnofientliga, homofobiska, transfoba, islamofobiska eller antisemitiska uttryck omfattas inte av yttrandefriheten. Hatretorik är ofta bundet till kön och går ofta hand i hand med rasism.
Beslutsförslag
Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP genom sina representanter i riksdagen och regeringen arbetar för:
- att kriminalisera hatretorik och riktade trakasserier på EU-nivå.
- att öka ansvaret hos internetleverantörer.
- att utreda om kön, könsidentitet och könsuttryck explicit borde nämnas i strafflagen 11 kap 10 §, hets mot folkgrupp.
- att det vidtas åtgärder för att förbättra stödtjänsterna för brottsoffer i enlighet med justitieministeriets utredning om hatretorik: ”Att ingripa konkret – Uppföljande utredning om hatretorik och trakasserier och hur dessa påverkar olika minoritetsgrupper” (2022).
- att säkerställa tillräckliga resurser för polisväsendet, åklagarmyndigheten och domstolsväsendet.
- att kunskapen om rasism och hatretorik gentemot minoriteter målmedvetet ökas.
Motionär
Svenska Kvinnoförbundet
Anita Westerholm, ordförande
Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare
