Motion 42 – Helhetsövervakning och reglering av skönhetstjänster

16.06.2024 | Konsumentskydd, Vård och omsorg

Beslut

Partidagens beslut

SFP arbetar för

• att stärka konsumentskyddet vid estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar
• att begränsa rätten till att utföra estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar till läkare, tandläkare och utbildade sjukskötare
• att införa krav på utbildning inom kirurgi eller plastikkirurgi för läkare som utför plastikkirurgiska ingrepp
• att klassa fillers och starkare syror som läkemedel.

Behandling

Partifullmäktiges svar

SFP vill se ett bättre konsument- och patientskydd. I rättsstaten Finland ska man kunna lita på att kirurgiska ingrepp oberoendet av art är trovärdiga och pålitliga. Motionären lyfter fram en mycket aktuell fråga som handlar om konsument- och patientskydd samt om att minska på den onödiga belastningen på den offentliga hälsovården. Precis som motionären säger är det i sista hand skattebetalaren som får ta notan för misslyckade skönhetsoperationer.

Regeringen Orpo har i regeringsprogrammet tagit upp saken. I regeringsprogrammet har man skrivit om att behovet av lagstiftning om alternativa behandlingar och om estetiska behandlingar på icke-medicinska grunder utreds tillsammans med arbets- och näringsministeriet i syfte att säkerställa patientsäkerheten.

Vi instämmer med motionären om behovet av starkare reglering kring estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar.

Beslutsförslag

SFP arbetar för

• att stärka konsumentskyddet vid estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar
• att begränsa rätten till att utföra estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar till läkare, tandläkare och utbildade sjukskötare
• att införa krav på utbildning inom kirurgi eller plastikkirurgi för läkare som utför plastikkirurgiska ingrepp
• att klassa fillers och starkare syror som läkemedel.

Motion 42 – Helhetsövervakning och reglering av skönhetstjänster

Övervakningen av skönhetstjänster faller i Finland mellan stolarna på olika myndigheter. De olika ansvarsområdena är uppdelade på flera olika myndigheter. Eftersom ingen bär helhetsansvaret över detta område, innebär det att ingen heller vet hur omfattande problemet är.

Det som är säkert är att problemet med misslyckade skönhetsingrepp är växande, att ingreppen kan orsaka stor skada och att man inom branschen är bekymrad för patienternas säkerhet. En av de bakomliggande orsakerna till problemen är att det i Finland enbart finns rekommendationer, men inga regler, om vem som får utföra skönhetsbehandlingar. Outbildade personer utan anatomisk och medicinsk kunskap använder produkter utan att ha vetskap om vad produkten innehåller eller hur de används på rätt sätt.

Producenter och leverantörer av kosmetiska fyllmedel som innehåller hyaluronsyra, alltså fillers, bestämmer själva vilken utbildning de vill att utövaren av deras varumärke har och vilka kurser de ska gå. Deras intresse är kommersiellt och någon övervakande myndighet finns inte. Globalt finns en uppsjö av fillers som vem som helst kan köpa och använda. Som vår lagstiftning är i dag kan vem som helst beställa i princip vilken kosmetisk produkt som helst på nätet och erbjuda behandling, utan att hen har någon utbildning på området.

Att använda fel kosmetisk produkt kan i bästa fall resultera endast i utslag, men om behandlingen innehåller syror, injektioner, mesotrådar som fästs under huden, laser eller ultraljud och ges av en outbildad person kan konsekvenserna vara förödande. Ifall preparat som exempelvis fillers klassades som läkemedel skulle de övervakas av Fimea.

Då det gäller till exempel fillers finns det i Finland ingen övervakning av vem som får ge sådana injektioner medan man i andra länder i Europa har strikta regler kring vem som får ge sådana injektioner, det vill säga en läkare eller utbildad sjukskötare. Därutöver finns det i så gott som samtliga europeiska länder krav på rätt utbildning ifall man ska utföra estetiska plastikkirurgiska ingrepp. I Sverige infördes kravet år 2021 (https://www.ivo.se/aktuellt/nyheter/2021/ny-lag-ger-sakrare-skonhetsbehandlingar/). Men i Finland finns det ingen lag som kräver att läkaren är utbildad inom vare sig kirurgi eller plastikkirurgi.

Blödningar, inflammationer, operationssår som öppnar sig och besvärlig ärrbildning är risker som tillhör såväl den estetiska kirurgin som annan kirurgi. Plastikkirurger vid HUS korrigerar skador som uppstått till följd av andra läkares verksamhet, på skattebetalarnas bekostnad.